I ESO-rapporten studerar forskarna hur investeringar i digitalisering och automatisering påverkat det svenska näringslivet 1996–2013. De finner att svenska företag – särskilt inom tillverkningsindustrin – har dragit fördelar av digitalisering och automatisering. Digital teknologi har exempelvis använts “för att lösa informations- och kommunikationsproblem, skapa individanpassade varor och tjänster, samt utnyttja marknader för outnyttjade privata tillgångar (exempelvis bostäder och bilar; Airbnb och Uber)”.
Heyman, Norbäck och Persson skriver att utvecklingen mot ett mer automatiserat näringsliv inte saknar utmaningar. En sådan är att små skillnader i kvalitet och små försprång in på en marknad kan leda till mycket stora konkurrensfördelar. Detta ökar inkomst- och förmögenhetsklyftor.
En god produktivitetstillväxt i den digitala ekonomin kräver enligt forskarna: 1) väl fungerande produktmarknadskonkurrens, så att inte ett fåtal dominerande företag i nätverksintensiva branscher kan tillgodogöra sig stora delar av vinsterna, 2) att arbetsmarknaden anpassas till förändringar i efterfrågan på olika yrkeskompetenser, 3) ett skattesystem som inte hämmar dynamiskt företagande och 4) att regelverk utvecklas för att få ett pålitligt och integritetsskyddande internet.
Även Mårten Blix, IFN, studerar digitaliseringen. Han är författare till rapporten “The economy and digitalization – opportunities and challenges” (Svenskt Näringsliv) och har nyligen lämnat manus till boken Digitalization, Immigration and the Welfare State som ska ges ut internationellt.
I boken beskrivs hur välfärdsstaten och arbetsmarknaden påverkas av automatiseringen och digitala platformar. Trenden är, säger Blix, att medelklassen minskar och att de med höga respektive låga löner blir fler. I USA har löneökningarna dessutom stagnerat. Han befarar att så även kommer att ske här.
Blix tror att allt fler företag kommer att upptäcka att det är smidigt och billigt att köpa tjänster via globala platformar. När detta växer i omfattning kan jobb gå förlorade och de svenska skatteintäkterna minska.
– Forskningen visar att låginkomsttagare får störst välfärdsförbättring av digitala delningstjänster för exempelvis bilar – minskat ägande frigör kapital som kan användas till annat.
Blix påpekar att facket och arbetsgivarna inte är del av plattformsekonomin. I takt med att plattformsbaserade arbetsmarknader växer kommer detta bli en allt större utmaning för arbetsmarknadens parter.