Temaartikel:
Hur viktiga är immateriella investeringar?
av Harald Edquist
Under de senaste årtiondena har det svenska näringslivet genomgått en strukturomvandling där tjänster har kommit att utgöra en allt större andel av ekonomin. Som ett resultat av detta har även investeringarna förändrat karaktär. Företag lägger allt större resurser på immateriella tillgångar som exempelvis FoU, marknadsföring och vidareutbildning av personal. Beräkningar visar att investeringar i immateriella tillgångar var 246 miljarder kronor eller ca 9 procent av BNP år 2004. Dessa investeringar bidrog dessutom med närmare 35 procent till den svenska produktivitetstillväxten 1995–2004.
Referat:
Prestationsersättning till ett fåtal kan få alla att prestera bättre
av Mikael Elinder
Olika tävlingsliknande system där bara ett fåtal kan få prestationsersättningar i form av bonus eller bättre förmåner kan bidra till att alla medarbetare förbättrar sina prestationer. Men det kräver att de berörda är väl informerade om konkurrerande kollegors prestationsförmåga. Samtidigt kan det vara svårt att skapa incitament att prestera bättre utan att öka frestelsen att fuska.
Varför har amerikanska företag mer effektivt ledarskap än europeiska företag?
av Pehr-Johan Norbäck
Nicholas Bloom och John van Reenen analyserar i en nyligen publicerad artikel unika data över företagsledarskap. Författarna finner att amerikanska företag i genomsnitt sköts mer effektivt än europeiska företag. Det amerikanska försprånget förklaras av svagare konkurrens på produktmarknaderna i Europa samt av att ledarskapet inom europeiska företag oftare går i arv inom familjen.
Nyheter:
Policyseminarium den 17 februari: Håller dörren på att stängas för utländska direktinvesteringar?
Den senaste tidens protektionistiska tendenser i den globala ekonomin är oroande. Som ett led i att skydda jobben håller möjligheten till utländska företagsförvärv på att begränsas i många länder. Parallellt konkurrerar länder i det fördolda med skattelättnader och subventioner om utländska företags nyetableringar, s.k. greenfield-investeringar, för att skapa nya arbetstillfällen och attrahera kunskap. Det ökade motståndet mot utländska företagsförvärv och ett ökat bruk av dolda incitament för att attrahera gränsöverskridande nyetableringar riskerar att få långtgående konsekvenser för svenska företag och för svensk ekonomi.
För att öka kunskapen om det aktuella läget för utländska direktinvesteringar bjuder IFN in till ett öppet seminarium onsdagen den 17 februari, kl. 08.30−10.30.
Medverkande: Handelsminister Ewa Björling, Alf Göransson, vd Securitas AB, Martin Ådahl, chef tankesmedjan FORES, samt docent Lars Persson, professor Fredrik Sjöholm och professor Lars Oxelheim från IFN.
Råd till en finansminister
Daniel Waldenström, docent och forskare vid IFN, medverkar i SNS Konjunkturråd 2010. I konjunkturrådsrapporten Råd till en finansminister ger Daniel Waldenström tillsammans med fem andra framträdande nationalekonomer råd till finansministern om vad han ska göra för att rusta svensk ekonomi för att stå starkare och konkurrenskraftigare när Sverige väl lämnar krisen bakom sig. I rapporten diskuteras hur regeringen bör agera för att sänka arbetslösheten, värna välfärden, höja tillväxten, stärka svensk konkurrenskraft och minska ojämlikheten i samhället. Daniel Waldenström skriver om den ekonomiska ojämlikheten i finanskrisens Sverige.
SNS Konjunkturrådsrapport 2010 presenteras i anslutning till förtroenderådsmötet på Grand Hotel den 21 januari 2010 då även finansminister Anders Borg medverkar. Förtroenderådet är SNS högsta beslutande organ och består av vd/gd i SNS medlemskrets.
Nytt forskningsprojekt om effekterna av sänkta arbetsgivaravgifter för unga
Per Skedinger, docent och arbetsmarknadsforskare med inriktning på effekter av minimilöner, arbetsmarknadsprogram och anställningsskydd, har fått forskningsanslag från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) för en ny studie. Syftet med studien, som kommer att fokusera på detaljhandeln, är att undersöka sysselsättningseffekterna av de sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar som infördes 2007. I dagsläget finns det få studier med fokus på gruppen unga och det finns mycket begränsade kunskaper om hur de sänkta arbetsgivaravgifterna påverkar inte bara möjligheten att få eller behålla ett jobb utan även hur mycket man jobbar. Målsättningen är att fylla dessa kunskapsluckor.
Sedan sist:
Nya forskningsprojekt
Med finansiering från Riksbankens Jubileumsfond kommer Henrik Horn, inom ramen för IFN:s forskningsprogram Globaliseringen och företagen, att studera inhemska politikinstrument i internationella handelsavtal. Inom samma program har Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm har fått anslag från Vetenskapsrådet för ett forskningsprojekt om arbetsmarknadseffekter av ökad internationalisering.
Fredrik Sjöholm har dessutom fått finansiering från Ragnar Söderbergs stiftelse för ett projekt som fördjupar och förstärker forskning om den ekonomiska utvecklingen i Ostasien med fokus på förändringar i Kinas ekonomi och hur detta påverkar Kinas relation med omvärlden.
Daniel Waldenström har fått finansiering från Vetenskapsrådet för studier av intergenerationell mobilitet i inkomster och förmögenheter i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet.
Lyfter tidvattnet alla båtar? IFN-forskare disputerad i nytt ämne
En av de ständigt återkommande frågorna i ekonomisk forskning gäller sambandet mellan ekonomisk utveckling och ojämlikhet. Gynnas flertalet av att ekonomin växer eller går vinsterna enbart till ett fåtal? Eller, som USA:s president John F. Kennedy en gång uttryckte det, lyfter tidvattnet alla båtar? Detta var huvudfokus i den nya avhandling i ekonomisk historia som Daniel Waldenström försvarade i början av november vid Lunds universitet. Det var andra gången Daniel Waldenström, docent i nationalekonomi, disputerade. Första gången var 2003 och då i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Policyseminarium: Är bonus en bra drivkraft för vd?
IFN arrangerade den 21 oktober ett välbesökt seminarium om rörliga vd-ersättningar, bonusar och ägaransvar för att öka kunskapen och fördjupa diskussionen om framtidens bonussystem. På seminariet presenterade professor Bruno S. Frey, världsledande forskare inom ekonomisk motivationsforskning, den senaste internationella forskningen på området. Därefter följde ett samtal om bonussystem och incitamentslöners utformning mellan Anna Ekström, Tomas Nicolin, Lars Oxelheim, Jacob Palmstierna och Daniel Waldenström.
Lars Oxelheim är ny medlem ISA:s ekonomiska råd
Professor Lars Oxelheim, affilierad till IFN, ingår sedan oktober i myndighetens ekonomiska råd.
– Jag är mycket glad över att kunna välkomna Lars Oxelheim som ny medlem i vårt ekonomiska råd. Vi ser just nu stora förändringar i världsekonomin och de internationella investeringarna. Som en av Sveriges mest namnkunniga på området blir Lars en värdefull rådgivare för ISA i det strategiska arbetet att attrahera investeringar till Sverige, sa ISA:s generaldirektör Per-Erik Sandlund i en kommentar till utnämningen.
Annons:
Vi söker två nya forskare
Du ska vid tjänstens tillträdande vara disputerad nationalekonom med forskningsinriktning mot näringslivets utveckling. Vi erbjuder en mycket god internationell forskningsmiljö med stor potential för personlig utveckling. Ansökan ska innehålla cv, exempel på vetenskapliga arbeten samt en beskrivning av de forskningsprojekt du vill driva.
Ansökan ska vara Elisabeth Gustafsson, elisabeth.gustafsson@ifn.se, tillhanda senast den 15 februari 2010.
Aktuella forskningsrapporter:
Kan temporärt ägande förklara hög belåning och stor andel delägande för företagsledningen i riskkapitalägda bolag?
av Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Joacim Tåg
Hur påverkas entreprenörskap av beskattning?
av Andrea Asoni och Tino Sanandaji
Hur minskar man samhällsekonomiska förluster på spotmarknaden för el?
av Pär Holmberg och David Newbery