Nyheter

Global Award for Entrepreneurship Research 2015 tilldelas Sidney Winter, professor emeritus vid Wharton School, University of Pennsylvania. Global Award är det världsledande priset inom entreprenörskapsforskning med en prissumma på 100 000 euro. Sydney Winter får priset för sin forskning om dynamisk konkurrens; hur företags möjligheter att tillgodogöra sig innovationer skapar olika teknologiska möjligheter och vilka mekanismer som påverkar företagens kompetensuppbyggnad. Global Award delas ut av Entreprenörskapsforum i samarbete med IFN.

På måndagen arrangerade IFN i samarbete med tyska CESifo ett rundabordssamtal om energi. Utgångspunkten var EEAG Report 2015 och kapitlet "The European Energy Conundrum: Power Failure". Professor John Driffill, Birkbeck College at the University of London, en av författarna till rapporten, inledde samtalet. Bland de dryga 20-talet deltagarna fanns Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, Martina Högberg, kansliråd miljö- och energidepartementet, samt Mats Persson, chef för handel och portföljoptimering Fortum.

Professor Lars Calmfors har utsetts att leda ett oberoende arbetsmarknadsekonomiskt råd (AER), som bildats på initiativ av Svenskt Näringsliv. Rådet ska göra bedömningar av arbetsmarknadens funktionssätt och årligen komma med en rapport i ämnet. AER kommer att ha tre ledamöter varav en är Per Skedinger, IFN. Övriga är Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet och Tuomas Pekkarinen VATT och Helsingfors universitet.

Från 1 april är Lars Calmfors, som är professor vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, ny affilierad forskare på IFN. Calmfors har haft en lång rad offentliga och akademiska uppdrag, bl.a. som ordförande för Finanspolitiska rådet.

IFN söker två forskarassistenter. En av tjänsterna tillsätts så snart som möjligt och den andra tjänsten i början av september 2015. Även sommarjobb som forskarassistent är lediga.

Läs mer på engelska

I Ekonomisk Debatt nr 2/2015 skriver Oscar Erixson, affilierad IFN, tillsammans med Henry Ohlsson, vice riksbankschef, om laglottens vara eller inte vara. Karin Edmark, IFN, har tillsammans med Markus Frölich och Verena Wondratschek författat en artikel om det fria skolvalet. "Resultatet tyder på att reformernas effekter på elevers skolresultat, samt på senare utfall såsom sysselsättning och högre utbildning, varit positiva men små, eller noll". Mikael Elinder, affilierad IFN, anmäler boken Mamma, pappa, pengar – en ekonomihandbok för föräldrar. Rubriken är "Äntligen en bra bok om privatekonomi!"

"IFN har alla möjligheter att förbli framgångsrikt, under förutsättning att verksamheten håller hög kvalitet. För detta krävs akademisk världsklass och att näringslivsrelevans förblir en viktig ledstjärna i valet av utgångspunkter och frågeställningar", skriver Magnus Henrekson, vd IFN, i institutets årsbok 2014. Michael Treschow, styrelsens ordförande, förklarar att "hemligheten bakom IFN:s framgångar är att institutet bidrar till samhällsdebatten med väl underbyggda analyser". I årsboken presenteras forskningen i sammandrag. Produktiviteten har ökat väsentligt. 2014 blev ett rekordår!

Sex professorer och författare pekar i boken Universitetsreform! Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen bland annat på hur synen på studiedisciplin och kunskap förändrats de senaste decennierna. I boken presenteras flera konkreta reformförslag. Författarna föreslår bland annat att betyg bör sätts av externa examinatorer och att betygsystemet ska vara det samma över hela landet. Vi behöver också få ett system där lärosätena kan rankas och bli jämförbara, sa Patrik Engellau, Den nya välfärden, när han inledde seminariet.

Undervisning med fokus på eget arbete ligger inte i linje med hur skolbarn utvecklas. De delar av hjärnan som styr moral, kontroll och planering är inte utvecklade förrän i ungdomsåren. Barn är inte mogna att ta stort eget ansvar för sitt arbete. De behöver lära sig studieteknik av vuxna, skriver skolforskarna Gabriel Heller Sahlgren och Johan Wennström, IFN, i ett inlägg i Dagens Samhälle. Deras artikel är den mest lästa och mest delade. Så många som 10.000 personer har så långt rekommenderat artikeln till någon annan.  

Det bör prövas och därefter ges tillstånd för att få starta verksamhet inom välfärdssektorn, förklarade särskilda utredaren Christina Eriksson Stephanson när hon presenterade Ägarprövningsutredningens slutsatser. Stephanson inledde ett seminarium anordnades av SNS inom ramen för IFN:s och SNS gemensamma forskningsprojekt Från välfärdsstat till välfärdssamhälle. I den efterföljande diskussionen deltog även Patrik Attemark, vd Solhagagruppen, Johan Fredriksson, vd och koncernchef Praktikertjänst och Ulla Hamilton, tillförordnad vd Friskolornas riksförbund.

Andreas Bergh, IFN, har intervjuats av tidigare Folkpartiledaren Bengt Westerberg i programmet En bok, en författare. Det är ett samtal om Berghs bok Sweden and the revival of the capitalist welfare state. UR skriver: "Andreas Bergh ... förklarar i Sweden and the revival of the Capitalist Welfare state hur ett land framgångsrikt kan kombinera ökat välstånd med en relativt jämlik fördelning."

Myrdalpriset 2014 (till minnet av professor Gunnar Myrdal) har tilldelats Olle Folke, affilierad till IFN och Columbia University, Torsten Persson, Stockholms universitet, och Johanna Rickne, IFN, för artikeln ”Personröster och politisk makt” som publicerades i Ekonomisk Debatt nr 1, 2014.

I en krönika i New York Times skriver  Tyler Cowen om forskning av Niclas Berggren och Therese Nilsson, IFN. De har genomfört studier som handlar om tolerans. Stämmer det att vi blir toleranta när vi idkar handel, undrar Cowen och skriver om Berggren och Nilssons forskning: "Ett av deras mest slående resultat är att samhällen som kännetecknas av större ekonomisk frihet och välstånd uppvisar större tolerans mot homosexuella, ... Med andra ord, i ett samhälle som tillåter den enskilde att engagera sig i kapitalistiska aktiviteter med ett minimum av rättslig reglering, kan vi förvänta oss tolerans på en rad områden, inklusive sexuellt beteende."

Christian Bjørnskov, professor vid Aarhus universitet i Danmark är ny affilierad forskare till IFN. Han ingår i forskningsprogrammet Institutionernas ekonomi. Hans forskning rör i huvudsak social tillit, lycka, bistånd och institutioner. Inom ramen för Institutionernas ekonomi studerar forskarna på IFN hur exempelvis moraliska värderingar och människors attityder påverkar deras beteende och därmed ekonomins sätt att fungera – men också hur ekonomin i sin tur påverkar moral, normer och attityder.

IFN har fyllt 75 år. Jubileet högtidlighölls den 17 november med presentationer av tre nya böcker om institutet och dess forsknings-produktion. En kortfilm om institutet presenterades också. Klicka på paketet och se filmen.

IFN finansieras av en rad stiftelser och organisationer – både offentliga och privata. Några av dessa är Vetenskapsrådet, Vinnova samt Marianne och Marcus Wallenberg Stiftelse. Nu senast har Niclas Berggren tilldelats medel från Torsten Söderbergs Stiftelse, Lars Persson från Konkurrensverket och Özge Öner från Jan Wallanders stiftelse samt Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

James Pethokoukis bloggar på American Entreprise Institutes webbplats om en ny studie av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, IFN. IFN-forskarna menar att den överväldigande majoriteten av egenföretagare inte är entreprenörer i den bemärkelse som Schumpeter avsåg. "Egenföretagarna är fler i Europa än i USA och Ostasien. Samtidigt finns det färre entreprenörer i Europa. Detta trots att Europa har en rad fördelar: kvalificerad arbetskraft, bra infrastruktur, stora marknader och stark utveckling inom teknisk innovation," skriver Henrekson och Sanandaji.

Shaker Zahra, professor på Carlson School of Management vid University of Minnesota, USA, mottog på onsdagen Global Award for Entrepreneurship Research 2014. Priset har delats ut sedan 1996 och prissumman är i dag 100 000 euro. Shaker Zahra är mest känd för sin forskning om entreprenörskapets betydelse för företags skapande, absorption och omvandling av kunskap. I sin prisföreläsning förklarade han hur viktiga informella nätverk är för att främja entreprenörskap i befintliga företag.

Mikael Stenkula, IFN, presenterade på ett forskarseminarium på onsdagen den sista delen i den första systematiska kartläggningen av det svenska skattesystemet från 1862 och fram till i dag. Han visade hur det svenska skattesystemet och dess struktur har varit föremål för omvandling och kraftiga förändringar under de senaste 150 åren. Skattestrukturen och dess påverkan på näringslivet var exempelvis helt annorlunda för 100 år sedan. "1862 betalades en procent i statlig inkomstskatt. Andelen utökades därefter stegvis och temporära skatter som infördes [exempelvis under de två världskrigen] blev i sinom tid permanenta" förklarade Mikael Stenkula.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet presenterade nyligen en överenskommelse om ”en välfärd utan vinstintresse”. En utredning ska lämna förslag om hur vinstuttag ska begränsas i välfärdsbolag. Om detta talade civilminister Ardalan Shekarabi på ett seminarium som arrangerades av SNS. Han menade att istället för vinst i välfärden ska vi ha "styrning som driver kvalitet". Hans inlägg kommenterades av Henrik Jordahl, IFN, Jonas Vlachos, SU och IFN, Thomas Berglund, Capio, och Lars Henriksson, Handelshögskolan i Stockholm.

IFN grundades 1939 – då som Industriens utredningsinstitut (IUI). På måndagens firades denna vitala 75 åring på ett seminarium där tre nya böcker om institutet presenterades. En film om IFN visades för första gången och ett scensamtal hölls, om hur den nationalekonomiska forskningen förändrats under de gångna 75 åren. I samtalet deltog nuvarande och tidigare forskare på institutet: Karolina Ekholm, statssekreterare, Magnus Henrekson, vd IFN, Assar Lindbeck, professor IFN och SU, samt Birgitta Swedenborg, tidigare vice vd SNS.