Nyheter

Fyra nationalekonomer diskuterade på onsdagen skolforskning på ett seminarium arrangerat av IFN: Karin Edmark, Gabriel Heller Sahlgren, Jonas Vlachos och Björn Öckert. De tre förstnämnda är affilierade till IFN. Lokalen var fullsatt och debatten livlig om vad forskare verkligen vet om orsakerna till den svenska skolans allt sämre resultat. Forskarna var alla eniga om att rekryteringen till läraryrket är en av flera orsaker. De var dessutom överens om att friskolereformen, om något, givit ett positivt resultat men att det behövs ett nytt betygssystem. De var också eniga om att nationalekonomiska metoder är bra för att studera bland annat effekter på skolmarknaden.

Under tisdagen deltog IFN-forskarna Lars Calmfors, Magnus Henrekson och Per Skedinger i lika många externa seminarier. Ämnena var löner, sysselsättning och samhällsutvecklingen i stort. Den stora flyktingströmmen och möjligheten för nyanlända att få jobb diskuterades ur olika aspekter på alla tre seminarierna som utan undantag var fullsatta.

En gång per år delar rektor vid Ekonomihögskolan i Prag ut priser till skolans forskare för bästa publikationer. I år fick IFN-forskaren Niclas Berggren, som är affilierad till Institutionen för institutionell, miljö- och experimentell ekonomi (KIE), andrapris i kategorin tidskriftsartiklar. Den prisbelönta artikeln handlar om den av Niclas Berggren och Therese Nilsson genomförda studien ”Globalization and the Transmission of Social Values: The Case of Tolerance”, som har publicerats i Journal of Comparative Economics.

Magnus Henrekson, IFN, och Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, talade i dag på ett TCO-seminarium om behovet av skattereformer. Magnus Henrekson efterlyste i första hand en beskattning som inte "straffar" den som vill satsa pengar i nya växande företag. Han pekade också på behovet av att kunna ställa ut personaloptioner. Åsa Hansson föreslog återinförande av fastighetsskatt – en progressiv och lokalt beslutad sådan. Hon talade även för att kapitalskatten sänks och momsen höjs.

Under de senaste dagarna har IFN-forskare synts mycket i media. Professor Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, är i dag först ut med ett debattinlägg på SvD Näringslivs nya debattsida. Samtidigt publicerar Svenska Dagbladet en op-ed av Henrik Jordahl om hans forskning om plånboksröstning. Jordahl har även ett inlägg i det nya numret av Dagens Samhälle. Temat är bristen på tillväxt i det svenska samhället. New York Times publicerar en intervju med Alexander Ljungqvist, New York University och affilierad till IFN. Har har forskat om amerikanska företags tendens att undvika börsnotering.  

Andreas Bergh, nationalekonom och forskare som är verksam på IFN och Lunds universitet, har skrivit boken Den kapitalistiska välfärdsstaten (Studentlitteratur). I en ny podd resonerar han bland annat om vad dagens stora flyktingströmmar kan komma att betyda för välfärdsstaten. Valfrihet i välfärdssektorn är ytterligare en fråga som diskuteras.

Docent Henrik Jordahl, chef för IFN:s forskningsprogram Tjänstesektorns ekonomi, har för två år utsetts till ledamot av Konkurrensverkets Råd för forskningsfrågor. Rådet består av 12 personer, inklusive generaldirektör Dan Sjöblom som är ordförande. Det är rådets uppgift är att bedöma forskningsmedelsansökningar men också att stimulera forskningen på konkurrens- och upphandlingsområdet.

Statsvetenskapliga förbundets pris för bästa artikel i Statsvetenskaplig Tidskrift 2014 har tilldelas Johanna Rickne, IFN. Artikeln publicerades i  Statsvetenskaplig Tidskrift, nr 2 (2014). Ämnet var "Könskvotering och kvinnors karriärer. En jämförelse av svenska politiska partier”.

Akademiskt inriktade IFN-seminarier hålls på onsdagar kl. 10.00–11.15. Det är forskare från IFN eller andra institut och universitet som presenterar sin aktuella forskning. Besökare välkomnas!
Till dagens seminarium hälsar Ola Andersson, IFN, forskarna Daniel Halvarsson, Ratio, och Patrik Tingvall, Södertörns högskola, välkomna. Deras studie och presentation handlar om hur företag påverkas av att ha över- eller underutbildad arbetskraft.

Karin Edmark forskar i skolfrågor. I en ny poddsändning förklarar hon resultatet av den valfrihetsreform som infördes 1992 och som innebär att elever fritt kan välja skola – kommunal eller friskola. Forskningen visar att reformen inte har försämrat elevernas resultat utan "möjligtvis har förbättrat" resultaten, särskilt för utsatta grupper.

Henrik Jordahl, IFN, deltog på torsdagsmorgonen i ett frukostseminarium på Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). Ämnet var "Välfärd -- tillväxtfaktor som engagerar". Henrik Jordahl presenterade egen och andras forskning om vårdsektorn, bland annat en studie om att styra och leda äldreomsorg,  I panelen ingick även Henrik Borelius, vd Attendo och Liselott Kilaas, vd Aleris.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, har omarbetat och uppdaterat boken Den kapitalistiska välfärdsstaten (Studentlitteratur) som nu ges ut i en fjärde upplaga. Innehåller den några nyheter? ”I den nya boken diskuteras orsakssambandet mellan institutioner och välstånd samt om vinster i välfärden. Den behandlar även ny forskning om problemen i den svenska skolan och om tillitens betydelse för de svenska framgångarna” förklarar Andreas Bergh.

Under ett par dagar i början av september möttes forskare som ingår i EU-projektet Fires. Syftet med projektet, som avslutas 2018, är att utveckla en reformstrategi för hur ökat entreprenörskap kan skapa tillväxt i Europa. I Berlin deltog även entreprenörer från flera länder. Från Sverige kom, förutom IFN-forskare, Birgitta Stymne Göransson, ordförande för Medivir AB.

"Aid on Demand: African Leaders and the Geography of China's Foreign Assistance" var titeln på den studie som Axel Dreher på onsdagen presenterade på ett vetenskapligt seminarium på IFN. Dreher är professor i International and Development Politics vid University of Heidelberg i Tyskland.

Europeiska centralbanken kämpar för att få igång inflationen igen, skriver Dow Jones Newswire/Wall Street Journal i en artikel och hänvisar till forskning av Roger Svensson, IFN, och Andreas Westermark, Riksbanken. "Kanske är det dags för ECB att pröva något radikalt, något som medeltidens myndigheter använde sig av – myntindragningar (recoinage)." Det är frågan om att gamla mynt, mot en avgift, växlades in mot nya. Roger Svensson är författare till det omfattande verket "Renovatio Monetae – brakteater och myntningspolitik i högmedeltidens Europa".

I en ny studie av IFN-forskarna Niclas Berggren och Therese Nilsson, undersöks på vilket sätt ändrad ekonomisk politik kan påverka toleransen mot minoriteter och oliktänkande i USA. Det visar sig att mer generella inkomstskatter ökar toleransen i de flesta fall. "Detta kan bero på att konflikter och spänningar blir mindre ju mer människor likabehandlas inom ett system" skriver forskarna.

Den 6–7 augusti arrangerade IFN en vetenskaplig konferens på temat “economics of corporate ownership”. Under två dagar i Vaxholm diskuterade särskilt inbjudna forskare från runt om i Europa och USA hur de anställda påverkas av ägarformer, skatter, försäkringar, styrelseförändringar, företagsuppköp och innovation. Totalt presenterades tretton studier.