Nyheter

Henrik Jordahl, IFN, presenterade på torsdagen en rapport som han författat tillsammans med David Sundén: ”Vinstbegränsningar i välfärden” (Svenskt Näringsliv). De visar där de samhällsekonomiska effekterna av vinstbegränsningar av den typ som Illmar Reepalu föreslagit. Jordahl förklarade att utgångpunkterna för utredningen är falska. Det finns exempelvis inte några stora pengar att hämta från det så kallade läckaget av skattemedel ur välfärden. "Det handlar om 6 promille av tjänsternas kostnad", sa han.

IFN-forskarna Jannis Angelis och Henrik Jordahl deltog den 18 januari i ett seminarium anordnat av Bräcke Diakoni i Göteborg. De presenterade rapporten Att styra och leda en vårdcentral: Hur går det till och vad kan förbättras? som de författat tillsammans med Anna Häger Glenngård, Lunds universitet. Inför en fullsatt lokal hölls även en paneldiskussion med Christer Rosenberg från Närhälsan, Henrik von Sydow från Wästerläkarna och Ulrika Möller från Bräcke diakoni. Seminariet leddes av Erik Andersson, Bräcke diakoni.

Magnus Henrekson ingick i en panel som på torsdagen diskuterade hur den svenska skolan kan gå vidare efter PISA och TIMSS. Han förklarade att med konkurrens på skolmarknaden så krävs det att staten eller annan utomstående mäter kunskaper, det vill säga sätter betyg. Han jämförde, i detta avseende, skolan med läkemedelsföretag: "Att aktörerna i skolan själva sätter betyg är som att läkemedelsföretag själva skulle få bestämma att läkemedel ska tillåtas. Seminariet arrangerades av Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO).

Washington Post bloggar om forskning av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara. Den omnämns även på den Inflytelserika nationalekonomiska bloggen Marginal Revolution. "The right look: Conservative politicians look better and voters reward it" är titeln på studien, som visar att högerpolitiker i allmänhet ser bättre ut än vänsterpolitiker. Forskarna diskuterar olika förklaringar – bland annat att människor som ser bra ut tjänar mer. Detta gör dem mindre benägna att vilja omfördela inkomster och därmed mer benägna att stödja och engagera sig i högerpartier. Studien visar också att väljarna använder skönhet som en indikation på en ideologisk orientering åt höger i val där de saknar information om politikernas ideologiska tillhörighet.

Forskningsämnen och inriktning förändras ständigt. Men i princip sker forskningen på IFN inom ramen för fem forskningsprogram: Entreprenörskapets ekonomi, Globaliseringen och företagen, Tjänstesektorns ekonomi, Elmarknadens ekonomi och Institutionernas ekonomi. "IFN är en av landets ledande forskningsmiljöer inom nationalekonomi" förklarar professor Magnus Henrekson. "Vi ägnar oss åt policyrelevant forskning utan att tumma på den vetenskapliga kvaliteten. Det är enda vägen för att vinna trovärdighet bland forskare, experter och beslutsfattare."

IFN:s forskningsresultat publiceras i olika kanaler. All forskning presenteras först i ett working paper. Under 2016 har ett 40-tal sådana publicerats på IFN. Nästa steg är publicering i vetenskapliga tidskrifter som är peer reviewed. Under senaste tiden har artiklar accepterats för sådan publicering i ämnen som varierar från konsumtionens attraktionskraft till sociala nätverk och arbetsmarknadsgapet mellan inrikes- och utrikesfödda. 

IFN:s forskare skriver debattartiklar med utgångspunkt i sin forskning. Under 2016 har närmare 80 sådana artiklar och krönikor publicerats i främst svenska medier. Skola, integration och arbetsmarknad är några av de ämnen som avhandlats.  Personaloptioner, vården och valutakrig har forskarna också skrivit om.

30 år efter att James Buchanan belönades med ekonomipriset till Alfred Nobels minne samtalade Niclas Berggren, IFN, med Karin Svanborg-Sjövall, Timbro, om arvet efter Buchanan. En av de frågor som diskuterades var vilka regelverk som behövs för politiken, i händelse av att en politiker drivs av egenintresse. Donald Trump nämndes. Niclas Berggren förklarade att Buchanans tanke var att sätta gränser för vad politiker kan göra.  "När en person av en viss karaktär tar makten då är det väldigt viktigt att vi har institutioner på plats som kan balansera makten."

Erik Lundin, forskare på IFN, har studerat vad som hänt när svenska eldistributionsnät köpts upp och privatiserat. Han berättar i en kort film hur stordriftsfördelar gav minskad arbetskostnad, men inte lägre priser: Arbetskostnaden minskade med i genomsnitt 18 procent i de nät som blev uppköpta. Eftersom köpen inkluderade flera närliggande elnät som tidigare drivits av separata kommunen, visar studien att kostnadsminskningen till stor del kan förklaras av stordriftsfördelar.

Professor Amar Bhidé, Tufts University, USA, gästade IFN i mitten av december. Han presenterade sin senaste forskning om praktisk kunskap. Bhidé menar att det är olyckligt att vi "fortsätter att betrakta utvecklingen av praktisk kunskap som underordnad [teoretisk kunskap]". Han förklarade: "Vi är mänskliga eftersom vi skapar, inte bara för att vi tror". Bhidé anser att yrkesutbildningar i större utsträckning bör lära ut hur man exempelvis väljer mellan alternativa metoder och anpassa dem till olika omständigheter. Amar Bhidé har skrivit ett flertal böcker. Den senaste om finanskrisen: A Call for Judgment.

Ola Andersson, IFN, forskar dels om risktagande, dels om automatiserade skolval. Han berättar om bådadera i en ny podd och om ett nytt forskningsprojekt som påbörjas nästa år. ”Vi klarar att placera 8 500 elever på en minut” säger han om automatiserat skolval, något som hittills tagit flera månader. Om risktagande förklarar Ola Andersson att forskningen visar att med ”felaktiga” kontrakt kan vi alla bli alltför riskbenägna med andras pengar.

Utan entreprenörskap och ledarskap kan inte Sverige utvecklas, förklarade Magnus Henrekson på ett seminarium för branschorganisationen Almega. "Sedan måste människor skaffa sig rätt kompetens. Men generellt sett så har vi en övertro på formell utbildning." Han sa att det som krävs är medarbetare med motivation, uthållighet och kapacitet att jobba med strukturerna. "Men att allt fler jobb kan man lära sig på jobbet."

Mats Hilding, vd Axelent, besökte IFN på tisdagen för att presentera sitt företag, dess utveckling och utmaningar. Allt i dialog med forskarna. Han förklarade hur Axelent, som tillverkar skyddsutrustning för bl.a. industrirobotar, vuxit och i dag har dotterbolag i 10-talet länder. Mats Hilding berättade hur sammansättningen av kategorier anställda har förändrats. Något som även Fredrik Heyman, IFN, talade om när han under besöket presenterade sin forskning på området.
 

"Min gissning är att vi kommer att se en liten förbättring av Sveriges resultat," säger professor Magnus Henrekson i en intervju i Dagens Samhälle beträffande den Pisa-studie som ska presenteras på tisdagen. Skulle så vara fallet, säger han, så får vi ändå inte slå oss till ro."Vi kan verkligen inte nöja oss med en liten förbättring." Han sammanfattar skolans negativa trend: 1) Motståndet mot att mäta kunskap 2) Pedagogik som ger eleverna otillräcklig faktagrund för att reflektera och analysera 3) Kommunalt styre 4) Både företag och offentligt drivna skolor satsar på att leverera elever med höga betyg.

Tre forskare från IFN talade på onsdagens SvD Financial Forum i Stockholm. Lars Calmfors inledde avsnittet om Migration och ekonomisk tillväxt. Han förklarade att en enkät från AER visar att arbetsgivare skulle anställa för enklare jobb ifall lönen var avsevärt lägre än dagens minimilön – kanske 14-15000 kronor. Efter Calmfors debatterade Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, med Tino Sanadaji, Handelshögskolan, om integration. Bergh förklarade att  visst kan Sverige klara av en stor invandring, under förutsättning av lönespridningen tillåts öka. Mårten Blix, IFN, talade om digitaliseringens inverkan på arbetsmarknaden. Han menade att digitaliseringen utmanar den svenska välfärdsmodellen. Han befarar en ökad jobbpolarisering.

På måndagen hölls ett seminarium på temat vad forskningen kan lära oss om automatisering och digitalisering. Huvudtalare var professor Melanie Arntz, ZEW i Mannheim och Heidelberg University.  Hon har studerat automatiseringens effekter på arbetsmarknader inom OECD och förklarade att diskussionen ofta är allt för alarmistisk. Från IFN presenterade Lars Persson och Mårten Blix forskning på området. I en panel, som leddes av digitaliseringsexperten Sara Öhrvall, deltog även Annika Winsth, chefekonom Nordea.

Utredaren Ilmar Reepalu har på SNS presenterat en del av Välfärdsutredningen. Förslaget kommenterades av bl.a. Karin Edmark, SOFI och affilierad till IFN. Reepalu talade om övervinster på 2,2 miljarder årligen (under perioden 2005–2013). Karin Edmark sa att "rent empiriskt finns det inga bevis för att vinstsyftande skolor är ett problem".Hon förklarade att det inte finns belägg för att dessa skulle vara sämre än icke-vinstsyftande men att det finns problem som behöver åtgärdas "kanske främst betygsinflation". Men, sa hon, då finns det bättre alternativ än det föreslagna.

Läs mer

Mats Isaksson, chef för OECD:s avdelning för Corporate Affairs, besökte på torsdagen IFN för en presentation om OECD:s verksamhet på området. Frågorna var många från de närvarande forskarna. Det handlade om allt från OECD:s rekommendationer och företags innovationskraft till fördelning av ansvar i bolag och börsintroduktioner.

Utbildning intresserar många IFN-forskare. Stor uppmärksamhet fick nyligen en studie av Magnus Henrekson som visar att "skolresultaten faller för både de bästa och de sämsta eleverna". Studien citerades av en rad ledarskribenter, bland annat i Expressen, Sydsvenskan och Svenska Dagbladet. Henrik Jordahl är författare till flera rapporter om skolan, exempelvis om kommunernas systematiska kvalitetsarbete som "framstår som eftersatt i jämförelse med skolföretagens mer renodlade arbetssätt". Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, är den flitigaste skoldebattören. Nu senast med rapporten Regulation and Funding of Independent Schools: Lessons from Sweden (Fraser Institute, Kanada, 2016).