Nyheter

I senaste nyhetsbrevet från IFN presenteras två nya böcker: Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas (Dialogos) av Inger Enkvist, Magnus Henrekson (IFN), Martin Ingvar och Ingrid Wållgren. I boken resonerar författarna kring det faktum att dagens pedagogiska teorier nedvärderar kunskap. Den andra boken är antologin Nationalekonomins frågor (Studentlitteratur) av bland andra IFN-forskarna Magnus Henrekson, Henrik Jordahl, Mikael Stenkula, Karin Edmark, Mikael Elinder, Johanna Möllerström, Maria Persson och Johanna Rickne. Detta är en ny typ av lärobok som ska visa på ämnets bredd.

Fotbollsspelare födda på hösten är överrepresenterade som vinnare av Guldbollen, visar forskarna Per Hjertstrand, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN, i en ny studie. Förklaringen är att födda på hösten måste kämpa hårdare som unga, än födda tidigare på året, för att komma in på elitutbildningar. Forskarna visar i sin modell att temporära nackdelar kan ge positiva effekter, då sådana nackdelar skapar incitament att arbeta hårt och ger ökad förmåga att möta svårigheter. Födda mycket sent på året ligger dock för långt efter för att klara konkurrensen.

På söndagen mottog Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, Global Economy Prize 2017 vid en ceremoni på Kiel Institute i Tyskland. Han tilldelas priset i kategorin nationalekonomi. Priskommittén består av tidigare vinnare, varav de flesta också är nobelpristagare. I sin prisföreläsning förklarade Lindbeck att "möjligheterna gradvis kommer att öka precisionen och robustheten i ekonomisk forskning – som ett resultat av viktiga metodologiska framsteg i kvantitativ ekonomisk analys, det vill säga ekonometri, under de senaste decennierna".

15-16 juni arrangerade IFN en internationell akademisk  tvådagars konferens med titeln "Globalization and New Technology: Effects on Firms and Workers" (Globalisering och ny teknik: Effekter på företag och anställda). deltagarna på konferensen var forskare som studerar hur ny teknik och globalisering påverkar företagens organisationsstruktur och ägande samt vad som händer på arbetsmarknaden. Förutom från Sverige så kom deltagarna från Storbritannien, USA, Frankrike, Tyskland, Finland och Norge.

Läs om IFN's Stockholm Conferences

Lovisa Persson, IFN, deltog på fredagen i ett seminarium där Vårdföretagarna lanserade skriften Privat Vårdfakta 2017. Hon siade om att valfriheten kommer att öka inom respektive vårdområde. Exempelvis om patienten träffar läkaren personligen eller på distans med hjälp av ny teknik. Hur blir det då med med vinsterna i välfärden, undrade moderatorn. Lovisa Persson förklarade att framför allt de små företagen skulle drabbas hårt ifall Reepalus vinstbegränsningsförslag genomfördes.

Wolf von Laer har doktorerat på King's College London. Titeln på hans dissertation är "Patterns of Lawmaking: The Entangled Political Economy of Crises". Wolf von Laer tillbringade två år på IFN i Stockholm innan han förra året flyttade till USA för att arbeta med Students For Liberty. I inledningen till avhandlingen förklarar von Laer att IFN erbjöd en bra arbetsmiljö. Under sin tid på IFN presenterade han delar av den kommande avhandlingen. I avhandlingens inledning förklarar han sig "särskilt vilja tacka Magnus Henrekson, Niclas Berggren, Niklas Elert och Henrik Horn för deras stöd och feedback på avhandlingen".

På ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv kommenterade Magnus Henrekson, IFN, rapporten Nya svenska storföretag – Behövs det, och finns de? av Anders Bornefalk. Han förklarade att mellan 1965 och 1984 var det i princip omöjligt att starta svenska företag. Regleringar och beskattningen var två stora hinder. Perioden därefter präglades av avregleringar och tidigare stängda marknader öppnades. "Vi måste lära av både vad gjorts fel och vad som gjorts rätt". Kommentator var även Martin Andersson, Blekinge tekniska högskola och affilierad till IFN. Han förklarade att visst behövs storföretag bland annat därför att de knoppar av nya företag och att små och stora företag kompletterar varandra.

Fredrik Sjöholm, professor på Lunds universitet och affilierad till IFN, deltog på tisdagen vid ett seminarium på SNS. Ämnet var globaliseringens för- och nackdelar. Sjöholm förklarade att tilltron till globaliseringen sviktar eftersom vi i dag kan konstatera att det finns både vinnare och förlorare. "Delar av medelklassen har drabbats", sa han och förklarade att det handlar om stagnation i Europa och en minskning av arbetstillfällen för denna grupp i USA.

På tisdagen presenterades studien Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe i Stockholm. Studien är en del av Fires, ett forskningsprogram som finansieras av Europa-Kommissionen. Seminariet organiserades gemensamt av IFN och Europa-Kommissionens Representation i Sverige. Jeanette Andersson, affärsängel, Anna Maria Corazza Bildt, europaparlamentariker, Magnus Henrekson, IFN, Håkan Hillefors, Näringsdepartementet och Peter Voigt, EU-kommissionen, deltog i paneldiskussionen där det europeiska ekosystemet för entreprenörskap och dess brister diskuterades.

Den tidigareamerikanske president Bill Clinton har beskrivit Hernando de Soto som "världens viktigaste nu levande ekonom." De Soto besökte Sverige i maj 2017 för att ta emot utmärkelsen Global Award for Entrepreneurship Research. I denna pod tar han med lyssnare in i den värld där han växte upp och berättar varför han återvände till Peru för att starta sin numera välkända tankesmedja Institute of Liberty and Democracy (ILD). Och han förklarar hur egendomsrätt kan utrota fattigdomen!

Hernando de Soto, grundare av tankesmedjan Institute for Liberty and Democracy (ILD) i Lima, Peru, har tilldelats Global Award for Entrepreneurship Research 2017. "Fem miljarder människor är fattiga därför att de inte ingår i samhälleliga nätverk av tillit", sa de Soto när han på måndagen mottog priset som överräcktes av finansminister Magdalena Andersson. Han visade sitt pass och kreditkort för att illustrera hur människor i utvecklade länder enkelt kan resa och göra affärer.

Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe (SpringerBrief in Economics 2017) är titeln på en nyutkommen bok författad av IFN-forskarna Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula. Studien är gjord inom ramen för EU-projektet Fires. Författarna föreslår en rad institutionella reformer för att främja entreprenörskap, innovation och tillväxt. Det gäller nio områden, bland annat organisation av arbetsmarknader och socialförsäkringssystem samt FoU, kommersialisering och kunskapsspill.

På onsdagen presenterade Ashwini Agrawal, London School of Economics, en studie på ett forskarseminarium vid IFN. I studien ställs frågan om uppköp och fusioner kan ha positiva spillover-effekter för de anställda. Det antas ju ofta att dessa leder till massuppsägningar och att en rad andra kostnadsbesparande åtgärder vidtas av de nya ägarna. Agrawal och hans medförfattare finner att informationsteknologi spelar en viktig roll vid uppköp och fusioner. Författarna konstaterar att arbetstagare i förvärvade företag, där produktionsteknologier uppgraderas efter att deras arbetsgivare förvärvats av företag med stora IT-investeringar, långsiktigt får högre lön och bara kortare perioder av arbetslöshet.

I senaste numret av Ekonomisk Debatt skriver Andreas Bergh, IFN, om tre böcker av Roland Paulsen som alla berör arbetslivet. Dessutom är Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, en av författarna till en artikel om "meritokratiskt folkstyre". Niclas Berggren, IFN och redaktör Ekonomisk Debatt, skriver i en ledare om den globala "elit" som nu alltmer kritiseras för att ha genomdrivit en politik som har framkallat populismen.

Niclas Berggren, docent och programchef för Institutionernas ekonomi på IFN, har valts in i styrelsen för European Public Choice Society. Detta skedde på den årliga konferens som hölls i Budapest 19–22 april. EPCS är en sammanslutning av främst europeiska forskare i politisk ekonomi/public choice/institutionell ekonomi. Organisationens syfte är att främja ekonomisk och tvärvetenskaplig forskning om beslutsfattande i politiken. Henrik Jordahl, IFN, har tidigare var styrelseledamot i EPCS.

Liksom hela Västvärlden är tillväxten låg i Frankrike och bland annat automatiseringen innebär utmaningar för ekonomin, säger Daniel Waldentröm i Ekonomiekot lördag. Han förklarar att de finns tre presidentkandidater som presenterat mer eller mindre seriösa ekonomiska program i valrörelsen: Emmanuel Macron, Francois Fillon och Benoit Hamon. EU-medlemskap och arbetsmarknaden är två centrala frågor i det franska valet. Daniel Waldenström förklarar att alla vill komma åt den höga arbetslösheten och att unga nästan aldrig får tillvidare-anställning.

Andreas Bergh, IFN, ingår i en nytillsatt utredning om den svenska kollektivavtals­modellen. Det är  chefsorganisationen Ledarna som tillsatt utredningen . Målet är en modernare, mer väloljad modell än dagens avtalsrörelse med strid om ” märket” mellan LO och Svenskt Näringsliv. ”Annat som Ledarna anser bidrar till behovet av en ny arbetsmarknadsdialog är globalisering, digitalisering och individualisering” skriver Dagens Nyheter.

På onsdagen presenterade Roger Svensson, IFN, rapporten Svensk kapitalförsörjning – mot ett effektivare innovations- och företagsstöd? (Entreprenörskapsforum). "Det är anmärkningsvärt att bara 46 procent av de statliga medlen [vernture kapital, lån och bidrag för små innovativa företag] har investerats" sa Svensson och tilla att det är svårt att tro att det råder brist på VC-kapital i Sverige. I rapporten skriver han att "om regeringen ska subventionera privata investerare bör de naturligtvis göra detta där det är svårast att attrahera privat kapital; i sådd- och uppstartsfaserna".

På torsdag presenterades EEAG Report 2017 på ett seminarium i Stockholm. Titeln på seminariet var ”Economic policy and the rise of populism”. Vad driver populism, frågade professor Clemens Fuest, CESifo, München, i sin presentation av rapporten. Hans svar var "den stora tillströmningen av invandrare", men också "globaliseringen och att människor ser sig som förlorare". I en efterföljande panel ingick även Karolina Ekholm, statssekreterare till finansminister Magdalena Andersson, Assar Lindbeck, professor IFN och Stockholms universitet samt Alice Teodorescu, politisk chefredaktör på Göteborgs-Posten.

Mark Thurber, Associate Director för ett forskningsprogram om energi och hållbar utveckling vid Stanford University har nyligen besökt IFN. Hans forskning omfattar olika aspekter av energianvändningen, vilket är ett hett ämne i dagens USA där president Trump har sagt att han ”kommer att sätta stopp för kriget mot kol”. Thurber förklarar att ”så länge priset på naturgas är lågt kommer inte mycket kol att används inom elsektorn”.