Nyheter

Reformer på sex områden, det är vad som krävs för att få ett mer dynamiskt och konkurrenskraftigt företagande. Det menar IFN-forskarna Niklas Elert och Magnus Henrekson som tillsammans med Mark Sanders, Utrecht University, skrivit den nya boken The Entrepreneurial Society: A Reform Strategy for the European Union. En bok som presenterades vid ett seminarium i Näringslivets Hus den 12 september. 

När svenska banker blir tvungna att dela med sig av kundernas data och information till andra företag som konkurrerar på samma marknad, förändras själva strukturen för bankbranschen. Den slutsatsen drar analysföretaget Copenhagen Economics i en ny rapport beställd av Bankföreningen.

Mårten Blix, IFN, medverkade i ett panelsamtal om rapporten under onsdagen.

Han sa att svenska banker historiskt sett varit framgångsrika i digitaliseringen och att Sverige har haft ett försprång jämfört med stora delar av omvärlden. Svenska banker har haft en gemensam infrastruktur bestående av bland andra mobilt bank-id och swish och det har fungerat väl. Men konkurrensen kommer att byta skepnad framöver, tror Mårten Blix. Kunderna kommer inte bara vilja göra prisjämförelser mellan bankerna, utan också jämföra etik och personlig integritet. De svenska bankerna kommer också att få se en ökad konkurrens från andra håll när nya, helt digitala, aktörer etablerar sig på bankmarknaden:

- Sverige är ett litet land, men när stora internetgiganter ger sig in på bankmarknaden, kommer de ha ett enormt informationsövertag, sa Mårten Blix.

Hur står sig svenska skatter i en internationell jämförelse? Den frågan har undersökts i en skatterapport publicerad av SNS.
Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, kommenterade rapporten vid ett seminarium på SNS. Internationellt sett ligger Sverige kring snittet för bolagsskatt, sa Hansson men förklarade att Sverige som litet land behöver sänka bolagsskatten för att stå sig i en allt mer globaliserad konkurrens.

Professor Magnus Henrekson, vd för IFN, har av regeringen utsetts till en av två nomineringspersoner som ska lämna förslag till ordförande och övriga styrelseledamöter för Lunds universitet för verksamhetsperioden 1 maj 2020 – 30 april 2023. Den andra nomineringspersonen är Maria Arnholm, tidigare jämställdhetsminister och Liberalernas partisekreterare.

Per Skedinger, IFN och adjungerad professor vid Linnéuniversitetet, har av EU-kommissionen och dess program för sysselsättning och social innovation (EaSI) fått i uppdrag att författa en studie om kollektivavtalsreglerade minimilöner i de nordiska länderna. Studien ska avhandla effekter på lönestrukturen och sysselsättningen och jämförelser kommer att göras med länder med lagreglerad minimilön. Frågan om hur kollektivavtalsreglerad minimilön eventuellt kan motverka fenomenet in-work poverty, det vill säga fattigdom trots heltidsarbete, ingår också i uppdraget.

Özge Öner, IFN och Cambridge University, tilldelas Unga forskarpriset 2019. Hon föreläser om sin forskning på ett lunchseminarium på Entreprenörskapsforum den 12 september. Öner prisas för sin forskning om 1) de geografiska aspekterna av företagande (särskilt inom detaljhandel och turistsektorn), 2) entreprenörskap (främst bland utrikesfödda) och 3) lokala institutioners betydelse för företagsklimatet. Den röda tråden i alla dessa studier är geografin och hur den kan hjälpa oss att förstå de lokala marknadsförhållandena för företag och företagare.

Hedda Nielsen började arbeta som forskningsassistent på IFN sommaren 2018. Nu, ett år senare, lämnar hon institutet för att påbörja doktorandstudier vid Berlin School of Economics & Humboldt-universitetet i Berlin. Hon förklarar att hon på IFN fått inblick i många olika forskningsområden och lärt sig mycket om data.

På måndagens hölls höstens första akademiska brown bag-seminarium på IFN (forskning på ett tidigt stadium). Det var Johanna Möllerström, George Mason University i Washington DC och affilierad till IFN, som presenterade studien "A Meritocratic Origin of Egalitarian Behavior". Forskarna har i experiment studerat hur människor (i USA och Norge) anser att det är rättvist att fördela inkomst efter prestation. Och vad betyder det när det är osäkert vem som egentligen presterar bäst?

”Det var jättebra att min period som sommarassistent på IFN började med årets Sommarsammankomst”, säger Kajsa Rudal. I denna deltar nämligen nästan alla forskare och andra anställda. ”Jag lärde mig snabbt vem som var vem”, förklarar hon. Kajsa säger att hon lärt sig mycket om databehandling, vilket hon kommer att ha stor nytta av i framtiden. Några tråkiga och monotona arbetsuppgifter har hon inte haft. ”Det är väldigt trevligt på IFN”, förklarar hon.

Institutet för näringslivsforskning filmar sedan ett par år tillbaka publika aktiviteter som institutet arrangerar. Genom att prenumerera kan du se alla programmen direkt när de läggs ut, vilket oftast är senare samma dag som ett event hållits. Det finns även videos som förklarar vad forskarna arbetar med inom de olika forskningsprogrammen och intervjuer med bland andra Assar Lindbeck om hans långa forskarkarriär.

Assar Lindbeck, professor i nationalekonomi verksam på IFN och Stockholms universitet, samtalar i denna cirka 10 minuter långa video med Magnus Henrekson, professor och vd för IFN. Frågorna han svarar på är bland andra: om nationalekonomer kan bättre än andra? Och hur det kom sig att hans forskargärning i mycket handlar om normer och incitament? Dessutom berättar Assar Lindbeck vad som var annorlunda med Lindbeckkommissionen som han ledde på 1990-talet.

IFN är en privat och oberoende stiftelse som forskar om frågar som har hög relevans för det svenska näringslivet. I dagens kunskapsintensiva och globala konkurrens ökar specialiseringen, men också behovet av breda samhällsperspektiv. Forskarna vid IFN förenas av övertygelsen att nationalekonomisk metod är ett kraftfullt verktyg för att förstå samhället.

Niklas Elert och Mikael Stenkula, IFN, har studerat hur tillit i samhället påverkar entreprenörskap bland anställda i existerande företag, så kallat intraprenörskap. De finner att tillit ger större grad av arbetsautonomi i existerande företag, vilket är en förutsättning för att intraprenörskap ska kunna frodas. Tillit leder även till en mer omfattande välfärdsstat. Eftersom många förmåner ofta är mer fördelaktiga för anställda än för egenföretagare, kan det leda till att entreprenöriella individer väljer att bli intraprenörer i stället för oberoende entreprenörer.

Under Almedalsveckan deltog IFN-forskare i publika seminarier men även som talare på luncher/middagar för särskilt inbjudna. Lars Calmfors, Mårten Blix, Gabriel Heller Sahlgren, Henrik Jordahl, Per Skedinger och Johan Wennström var alla i Visby för att berätta om sin forskning. De ämnen som forskarna tog sig an var allt från finansiering av välfärdsstaten, integration av nyanlända samt likvärdighet och segregation i skolan, till digitalisering i vården, religion och arbetslagstiftning.

Franska gymnasieelever får sedan ett år tillbaka, enligt lag, inte använda sina mobiltelefoner i skolan. Sedan 2007 har svenska lärare, enligt skollagen, rätt att ”omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna” (läs: mobiltelefoner). Vad skulle ett totalförbud mot mobiltelefoner i våra skolor ge för resultat, undrade Björn Tyrefors och Dany Kessel, IFN, samt Hulda Lif Hardardottir, Stockholms universitet. De fann att ett lagstadgat mobilförbud i skolan är en billig men inte generellt effektiv reform.

I en ny podd resonerar professor Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och IFN, om utrikesföddas situation på arbetsmarknaden. Han menar att det tidigare fanns en föreställning om att invandring alltid innebär en vinst för samhället och så är det inte. Detta beror på den dåliga sysselsättningsutvecklingen [för invandrare]. Mats Hammarstedt diskuterar hur fler skulle kunna komma i arbete och att utrikesfödda inte tycks vara mer entreprenöriella än inrikesfödda.

En central del av den svenska sommaren är midsommarfirandet. IFN önskar alla besökare på denna webbplats en glad midsommar och en fortsatt skön sommar.

På onsdagen presenterade Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN, forskning som visar att sannolikheten är större att personer med tillgång till informell hälsoexpertis, exempelvis läkare eller sjuksköterska i familjen, blir 80 år eller äldre. På seminariet på SNS kommenterade Mårten Palme, Stockholms universitet, utifrån sin egen forskning om sambandet mellan utbildning och hälsa. Seminariets övergripande frågaställning vad "hur ojämlikheter i hälsa och livslängd kan minskas".

I IFN:s serie med näringslivskontakter presenterade, på tisdagen, Jan-Erik Gustavsson, vp innovation och strategi, företaget Combient. Han berättade att Combient är något så unikt som ett samarbetsnätverk för 28 svenska och finska företag – främst inom Wallenbergsfären. Combient bistår medlemsföretagen med bland annat utveckling inom AI och digitalisering och delar sedan med sig av idéer och utveckling inom nätverket.

På tisdagen presenterade tankesmedjan Fores Nordiska ministerrådets rapport Climate Policies in the Nordics – Nordic Economic Policy Review 2019, med Lars Calmfors, IFN, och John Hassler, Stockholms universitet, som redaktörer. Tillsammans med en rad skribenter har de studerat hur de nordiska länderna bäst kan bidra till den internationella klimatpolitiken. Calmfors och Hassler föreslår bland annat att de nordiska länderna ska samarbete mer kring ny miljövänlig teknik. De vill att Norden ska fokusera på "teknik som kan få globalt bred användning och där de nordiska länderna har speciell kompetens".