Nyheter

IFN har fått ett fyraårigt anslag på 25 miljoner kronor från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse för projektet Företagens konkurrenskraft, kompetensutvecklingen och den fjärde industriella revolutionen.

Joacim Tåg, IFN, kommer under 2021 att vara forskningsledamot vid Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (www.forte.se). 

Björn Tyrefors, IFN, har utsetts till ny särskild utredare av regeringen. Han ska utreda en så kallad sfi-peng. I Björn Tyrefors uppdrag ingår att föreslå hur en sådan ersättning till utbildningsanordnare av sfi, baserad på uppnådda språkresultat, kan utformas.

IFN-forskaren Daniel Waldenström är ny invald ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi.

IFN startar ett nytt skatteforskningsprojekt med syfte att öka kunskapen om skatters betydelse för svensk samhällsekonomi. Skatter finansierar offentlig välfärd och infrastruktur och omfördelar resurser mellan grupper i befolkningen. Men de påverkar också på ett eller annat sätt alla ekonomiska beslut som individer och företag tar. Hur skattesystemet är utformat påverkar nationalinkomstens storlek och långsiktiga tillväxt. Det gör att behovet att studera skatters inverkan på ekonomisk aktivitet är stort.

Lars Calmfors, IFN, och Stockholms universitet, är en av medlemmarna i Stockholms Handelskammares Omstartskommission. Han medverkade i ett seminarium om Sveriges coronaåtgärder och finanspolitiken som hölls under fredagen.

Privata utförare står för 17% av de svenska välfärdstjänsterna. Vinstdrivande bolag i välfärden förekom redan på 1980-talet, men det var friskolereformen i början av 1990-talet som utgjorde den huvudsakliga inledningen på privatiseringen. Enligt IFN-forskaren Mårten Blix hade staten haft svårt att upprätthålla det sociala kontraktet om man inte öppnat upp för privatiserad välfärd.

Små techbolag är bra på att ta fram ny miljövänlig teknik som ersätter gammal, medan stora bolag är bra på att förbättra befintlig teknik och göra den billigare och bättre ur miljösynpunkt. Vad är då bäst ur ett hållbarhetsperspektiv? Att de små företagen får sköta sig själva från idé till produktutveckling och marknad eller att de köps upp av storbolag? IFN:s nya forskningsprojekt ”Företagsformens betydelse för en hållbar strukturomvandling” har fått ett forskningsstöd på 1,8 miljoner kronor från Handelsbankens forskningsstiftelser för att undersöka frågorna.

I dag börjar Fredrik Sjöholm som ny vd för IFN. Han tar över efter Magnus Henrekson och kommer närmast från Lunds universitet där han är professor i internationell ekonomi.

Efter 15 år som vd för IFN, går Magnus Henrekson i dagarna i pension från vd-uppdraget. I ett nytt avsnitt av IFN-podden intervjuas han om sin tid som vd. Hur ser han på forskningens roll i samhället i dag och hur viktigt är ledarskapet för att skapa en produktiv och kreativ arbetsmiljö?

Lyssna på IFN-podden här

De allra flesta unga i Sverige har sommar-och extrajobb. Genom dessa extrajobb under skoltiden etableras personliga kontakter och det är vanligt att kontakterna  är det som sedan gör att unga hittar sitt första varaktiga jobb efter gymnasiet. I 30 % av fallen leder det till anställning på den arbetsplats man tidigare har erfarenhet av. Det visar  Dagmar Müller med sin forskning där hon tittat på elever på gymnasiets yrkesprogram. Hennes doktorsavhandling om kontakternas betydelse har omarbetats till en SNS Analys som presenterades vid ett webbinarium under tisdagen.

I en ny bok, Från Värmland till Washington – Episoder ur IUI:s historia, ger Benny Carlson och Mats Lundahl en unik inblick i händelser som kom att påverka arbetet på IFN:s föregångare Industriens Utredningsinstitut, IUI, och skeenden i svensk ekonomisk historia.

Det har gått 14 år sedan IFN:s historiska projekt startades 2006. Syftet var att studera IFN:s forskning och övriga verksamhet från 1939 till nutid och att sätta in detta i en större, samhällelig kontext. 2012 skrev Anders Johnson boken Building Bridges and Challenging Conventions – IFN 1939–2012. Nu har boken uppdaterats av författaren och journalisten Elisabeth Precht, tidigare kommunikationschef på IFN.

Är marknadsekonomi är hänsynslöst och egoistiskt? Det tycks åtminstone vara  en vanlig myt om just marknadsekonomi.

Manliga samkönade par diskrimineras på den portugisiska hyresmarknaden. Det visar IFN-forskarna Niclas Berggren och Therese Nilsson och deras medförfattare Filipe Gouveia i en studie som nyligen accepterats för publicering i den vetenskapliga tidskriften Journal of Housing Economics.

Enkla jobb är en väg in på den svenska arbetsmarknaden, framför allt för flyktinginvandrare från Afrika och Mellanöstern. Men arbetsgivare fäster inte så stor vikt vid tidigare arbetslivserfarenhet och genomförd sfi-utbildning. Det visar den nya SNS-rapporten ”Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration?” som presenterades idag. Bakom rapporten står IFN-forskaren Per Skedinger och Simon Ek, doktorand vid Uppsala universitet och affilierad till IFN och Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN.

Det har gått sex månader sedan vi rekommenderades att jobba hemifrån om det var möjligt. Är hemma det nya kontoret? Det var ämnet för ett SACO- seminarium under fredagen. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd IFN, medverkade i samtalet.

Vad krävs för att möta framtidens elbehov? Det var en av frågeställningarna vid ett SNS-seminarium under onsdagen. Bo Diczfalusy presenterade en ny ESO-rapport om behovet av en ny reglering av elmarknaden. Thomas Tangerås, IFN, var en av diskutanterna.

Det är svårt att veta hur bra svenska skolor är. Rättvisande mått på skolkvalitet saknas och efter en ny lagtolkning kommer information om betyg och elevsammansättning att hemlighållas. Ett nytt forskningsprojekt på IFN går i motsatt riktning och beräknar skolkvalitetsmått i form av så kallade förädlingsvärden.

Marknadsekonomi påverkar ofta tolerans och tillit positivt i ett samhälle, men marknadsekonomi kan också leda till sänkt tolerans och riskera att spä på antisemitiska föreställningar. Det visar Niclas Berggren och Therese Nilsson med sin forskning. De medverkar med ett kapitel i Economic Freedom of the World Report, en rapport som ges ut årligen av Fraser Institute. I rapporten presenteras årligen uppdaterade data över hur stark marknadsekonomin är i ett stort antal länder.