Bild: Story House Egmont/Disney
För många var Kalle Ankas ständiga penningbekymmer ett tidigt första möte med vardagsekonomins vedermödor. Trots att våra föräldrar säkert kämpade med liknande bekymmer, var Kalles berg-och-dalbana mellan privatekonomiskt hopp och förtvivlan mer i öppen dager. Alltid i en näraliggande serieruta avtecknades också Joakim von Ankas pengabinge, som en kontrasterande symbol för enorm monetär rikedom och ekonomisk framgång.
Hösten 2024 tog Story House Egmont – som ger ut Kalle Anka-serietidningarna i Sverige – detta pedagogiska uppdrag till en ny nivå. I ett innovativt grepp beslutade redaktionen att bidra till bättre ekonomikunskaper bland unga. Resultatet blev seriealbumet ”Kalle Anka & C:o – Så funkar pengar”, som är gratis för lärare och skolelever.
Albumet innehåller fyra historiska Kalle-serier där pengar och ekonomi är centrala teman. Till sin hjälp i att välja och faktagranska serierna, anlitade redaktionen Andreas Bergh, forskare vid IFN och docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund. Han författade också de faktasidor som följer med varje serie, där begrepp som inflation, utbud och efterfrågan förklaras.
I gällande läroplan för samhällskunskap framgår att eleverna ska utveckla kunskaper om ekonomiska förhållanden och strukturer i samhället, och utifrån detta togs även en lärarhandledning fram.
Det är logiskt att Egmont valde att samarbeta med Andreas. Redan 2021 gav han ut serieboken ”Hjälpas åt: om marknader och människor” (Timbro förlag), där hans tecknade alter ego förde ett filosofiskt samtal om den ofta missförstådda marknadsekonomin.
– Egmont hörde av sig till Ekonomihögskolan. Vår rektor visste att jag hade jobbat med serier tidigare. Sedan hade vi ett möte och det kändes bra, berättar han.
Behovet av att stärka kunskaperna är stort. Bara var femte svensk i åldern 18-29 år kan svara rätt på tre grundläggande frågor om inflation, ränta och riskdiversifiering, enligt en studie som Institutionen för psykologi vid Lunds universitet presenterade våren 2024.
Andreas har en klar uppfattning om vilka ekonomiska begrepp som är viktigast att barn och ungdomar förstår.
– Utbud och efterfrågan är viktigt naturligtvis. Men en grundläggande förståelse för konkurrens och pengars roll är också underskattad.
Detta märks i urvalet av serier. De två första är dråpliga historier om gamla mynt, och resonerar om pengars roll som betalningsmedel, värdebevarare och måttenhet inte minst över tid.
Den tredje är ”Pengaregn” från 1951, där Joakim von Ankas pengar sveps iväg med en cyklon, och vi får se vad som händer när ekonomin översvämmas av pengar. 25 år senare tilldelades Milton Friedman ekonomipriset till Alfred Nobels minne bland annat för sin teori om helikopterpengar, som uppvisar stora likheter med serien.
I den fjärde serien har Joakim von Anka fått fullt i pengabingen, och brorsonen erbjuder sig att göra av med 30 ton av hans pengar. Kalle och hans vänner beger sig ut på shoppingturné. Läsaren får se kopplingen mellan konsumtion och entreprenörskap. Trots en minst sagt vidlyftig pengarullning, visar det sig nämligen i slutändan bli en bra affär för farbrodern, som visar sig äga företagen där det konsumerades.
– Det svåraste var att hitta kopplingar från bitvis helgalna Kalle Anka-serier till basal ekonomisk teori. Men det var också det roligaste. Tills motsatsen har bevisats hävdar jag att all forskning också funkar i serieformat.
Andreas ser inga problem i denna omvandling, till exempel att resonemang förenklas så mycket att det blir inkorrekt.
– Det är vad jag jobbar med hela tiden. Med ny informations- och kommunikationsteknik har det blivit superenkelt att skapa och sprida långa texter – men det är inte alltid dessa texter är informationstäta. Ett bra knep är ofta att låta formuleringarna vila och läsa dem igen med andra ögon några dagar senare.
Hur är då Ankeborgarnas förhållande till ekonomi, förutom att Kalle Anka är ständigt pank och Joakim von Anka stenrik?
– De är anmärkningsvärt obrydda om ekonomi. De lever som om de har anpassat sina levnadsomkostnader till budgeten, vilket alltid är en bra idé. Då kan man ägna livet åt annat än att få pengarna att räcka till.
En fråga som avslutningsvis måste ställas i årsboken, är förstås vilken serie IFN är.
– Hm… Det finns ju moderna serieromaner där inte mycket verkar hända vid en ytlig betraktelse, men när du väl lär känna karaktärerna är handlingen fascinerande. Det stämmer väl ganska bra på IFN?