Fredrik Sjöholm, professor och vd för IFN, hälsade de drygt 120 åhörarna välkomna med en kort sammanfattning av IFN:s verksamhetsidé och nuläge. Det handlar om att – precis som det har gjort under alla dessa 85 år – ställa rätt frågor, ha rätt fokus och bedriva bra forskning.
”Men det räcker inte med bra forskning. I dag forskas det i varje buske”, skojade Fredrik. ”Därför är forskningskommunikation viktigt, och det jobbar vi mycket med.”
Hittills under 2024 har forskarna vid IFN publicerat 48 debattartiklar i svensk press, 8 artiklar i Ekonomisk Debatt och 17 rapporter åt andra organisationer och myndigheter.
Som viktiga forskningsområden framåt pekade Fredrik på den geoekonomiska händelseutvecklingen i världen, samt kriminaliteten och de ständigt aktuella skatterna här hemma. I den polariserade debatten kan forskningsbaserade expertperspektiv göra nytta.
Den första paneldiskussionen handlade om Generativ AI i Sverige, alltså sådan artificiell intelligens som kan generera material och data med hjälp av generativa modeller. Malin Gardberg, forskare på IFN, har under 2024 uppmärksammats för sin forskning om hur arbetsmarknad och företagande påverkas av denna AI. Hon samtalade med Mats Persson, arbetsmarknads- och integrationsminister, och Mats Rahmström, tidigare vd och koncernchef för Atlas Copco.
Malin Gardberg presenterar forskning om generativ AI.
I panelen från vänster Mats Persson, Malin Gardberg och Mats Rahmström.
Malin visade att högutbildade och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden är mer exponerade för generativ AI än lågutbildade och män. Större företag har en större exponering. Det tenderar även företag med högre produktivitet att ha. Ju större företag respektive ju högre produktivitet, desto större är också investeringarna – det vill säga rekryteringar – i kompetens inom generativ AI.
”Högutbildade har å andra sidan större benägenhet att kunna ställa om. Och Sverige är bäst i världen på att hantera arbetslöshet i strukturomvandling, till skillnad från hur det var till exempel på 1970-talet”, menade arbetsmarknadsminister Mats Persson med hänvisning till trygghets- och kompetensutvecklingssystemet. Han spekulerade därför i om denna strukturomvandling under rätt förutsättningar – främst bra utbildningar om generativ AI – kan innebära att ekonomin och produktiviteten snarare får en skjuts.
Mats Rahmström menade att eftersom svenska företag nästan aldrig konkurrerar på kostnad – utan på innovation – så är det högprioriterat att få in AI-kompetensen. Benägenheten att ta sig an den nya teknologin är mer knuten till nyfikenhet än ålder. Agilitet – att man som medarbetare gillar förändring – har på senare år vuxit fram som en mycket viktig kompetens vid rekrytering.
”Just nu är det mycket prat om mer humaniora i ekonomutbildningar, men det motsatta gäller också”, sa Mats Persson och pekade på att det till exempel behövs mer matematik på samhällsvetenskapliga utbildningar. Samtidigt bör samhället inte enligt ministern stirra sig blint på att alla läser en högre utbildning. En del kanske är bättre lämpade att gå kvalificerade yrkesutbildningar, så länge utbildningarna håller en bra nivå: ”En riktigt bra hantverkare kan inte ersättas av AI.”
Åhörarna lyssnar på Benny Carlsons och Mats Lundahls anekdoter.
Ett roande mellanspel stod Mats Lundahl och Benny Carlson för, när de presenterade sin tredje volym om Industriens Utredningsinstituts (det tidigare namnet på IFN) historia. Den här gången täcks åren 1967–72. Författarna gav en rapp genomgång av bokens kapitel, med fokus på fram- och mer dråpliga motgångar under denna tid.
Benny Carlson och Mats Lundahl presenterar den tredje volymen i serien om IUI:s/IFN:s historia.
Den andra paneldiskussionen handlade om hur en hållbar energiomställning säkerställs, ett ämne som IFN:s Thomas Tangerås med kolleger har bidragit till att skapa diskussion om den senaste tiden. Han samtalade om detta med Daniel Liljeberg, statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch, och Magnus Hall, styrelseordförande i Höganäs och tidigare vd för bland annat Vattenfall.
Paneldiskussion om hållbar energiomställning under ledning av moderatorn Cecilia Garme. I panelen från vänster Daniel Liljeberg, Magnus Hall och Thomas Tangerås.
Thomas inledde med att påminna om Sveriges mål att vara klimatneutralt till 2045. ”Konkretionen av detta åtagande är att vi måste minska utsläppen av växthusgaser med 85 procent jämfört med 1990. Detta samtidigt som elektrifieringen medför en högre elförbrukning. Det kommer bli svårt att möta samhällets kombinerade krav att energiomställningen ska vara ekologiskt och socialt hållbar, tillförlitlig och resurseffektiv.”
Thomas Tangerås presenterar forskning om hållbar energiomställning.
Därför måste marknadsmekanismer och regelverk utvecklas så att effektiviteten ökar. Nätet i landet och till grannländerna måste fortsätta byggas ut. Thomas avfärdade argument om att marknaden har en svaghet om den inte automatiskt löser den stora utmaningen. Åtagandet är ju politiskt, och det kanske helt enkelt är för dyrt för marknaden. Stödsystem kan visa sig nödvändiga, och då måste teknikneutralitet vara den bärande principen. Å andra sidan påminde han om hur Svenska kraftnät år 2022 varnade för en förestående effektbrist, och att det problemet är på väg av lösas. En helt ny svensk marknad för energilagring har nämligen skapats på kort tid.
Visst medhåll fick han från Magnus Hall, som menade att en kärnkraftsutbyggnad kommer ta så lång tid att det också måste öppnas för andra tekniker.
Daniel Liljeberg pekade på tre pusselbitar för framtidens elsystem: Planering, leveranssäkerhet och marknad. ”Just nu är el för billig för att marknaden ska investera tillräckligt. Vi behöver ett system som ser bakom hörnet, på de behov och under de förutsättningar som råder då.” Han påminde om att anledningen till att elmarknaden avreglerades 1996 var just att prissignalerna inte fungerade, även om elen levererades på ett effektivt sätt.
Thomas Tangerås fick sista ordet genom att utse flexibilitet till nyckelordet, något som också kan reflekteras i prismodellen:
”Om man bygger något som ska konsumera 70 MW hela tiden, så måste det få priskonsekvenser.”
Seminariet avslutades med att dagens moderator Cecilia Garme knöt ihop det som sagts och bjöd in alla till det efterföljande minglet.
Karl Gabor fotograferade.