Bildtext: Från vänster Leo Buzaglo Olofsgård, David Wendle, Rebecka Thunman och Elin Solfeldt.
Innan de lämnade IFN för fortsatta studier passade vi på att ställa några frågor:
Varför har ni valt att studera nationalekonomi?
Leo: Jag har alltid haft ett stort intresse för samhällsfrågor, och det var under min första kurs i ekonomisk historia på universitetet som jag verkligen fick upp ögonen för nationalekonomi. Nationalekonomi fascinerar mig eftersom det erbjuder verktyg för att analysera och förstå komplexa samhällsproblem på ett systematiskt och kvantitativt sätt.
Elin: Jag funderade länge på vad jag ville arbeta med i framtiden och kom fram till att jag gärna ville kombinera samhällsfrågor och kvantitativa metoder på något sätt. Genom nationalekonomi får jag den kombinationen och kan på så vis ägna mig åt någonting som jag tycker är både roligt och viktigt.
Rebecka: Jag har valt att studera nationalekonomi eftersom det erbjuder en spännande blandning av samhällsvetenskap, statistik och matematik, vilket verkligen tilltalar mig. Under mina första år på kandidatprogrammet i ekonomi vid Uppsala universitet fick jag prova både företagsekonomi och nationalekonomi och det dröjde inte länge innan jag insåg att nationalekonomin var inriktningen för mig.
David: Jag har alltid varit samhällsintresserad och under mitt första år på universitetet läste jag först statsvetenskap och sedan nationalekonomi. Då märkte jag att den nationalekonomiska metoden verkligen passade mig och sedan dess har valet känts ganska självklart.
Hur ”hittade” ni IFN? Hade ni hört talas om IFN tidigare?
Leo: Jag hade hört om IFN och deras arbete sedan tidigare, särskilt genom kända ekonomer som Lars Calmfors och Daniel Waldenström i media. När jag såg en annons på Stockholms universitets studentforum, tog jag chansen direkt då jag visste att det skulle vara en värdefull erfarenhet.
Elin: Programkoordinatorn på mitt universitet publicerade arbetsannonsen på vår läroplattform och det var så jag hittade detta jobb. Jag hade hört talas om IFN genom media innan, men jag hade inte jättebra koll på exakt vad IFN arbetade med.
Rebecka: När det började bli dags att söka sommarjobb i våras så skickade studentföreningen för mastersstudenter i nationalekonomi vid Uppsala universitet ut ett nyhetsbrev om aktuella sommarjobb där IFN fanns med. Så då kollade jag upp mer kring vad IFN gjorde och insåg att det hade varit perfekt att få sommarjobba där eftersom det var så relaterat till min utbildning.
David: Eftersom min plan är att doktorera inom nationalekonomi gjorde jag lite research om vilka möjligheter det finns att testa på att forska och skaffa sig lite erfarenhet. Att jobba som forskningsassistent hos IFN dök då upp som ett alternativ. Dessutom har jag hört om IFN bland annat från professorer på universitetet som är knutna hit och från studenter som har jobbat här eller på liknande arbetsplatser.
Vilka arbetsuppgifter har ni haft?
Leo: Mina arbetsuppgifter har inkluderat omfattande datahantering, utförande av kalkyler och skapande av grafer. Dessutom har jag läst en kurs om elmarknader och fördjupat mig i vetenskapliga artiklar som en del av forskningsprocessen.
Elin: Jag har främst arbetat med att anpassa befintliga do-filer i Stata till ett nytt projekt. Det har till exempel handlat om att hitta, anpassa och byta ut data och kod för att sedan använda samma metod i detta nya projekt. Jag har även gjort lite mindre uppgifter i andra projekt, t.ex. skapat figurer.
Rebecka: Jag har haft lite blandade uppgifter. Delvis så har jag samlat ihop litteraturöversikt och skrivit olika texter och delvis så har jag hanterat dataset i stata. Det har varit kul med olika arbetsuppgifter.
Nämn gärna några projekt:
Leo: Jag har huvudsakligen arbetat med SNS Konjunkturrådsrapport 2025 som IFN-forskarna Thomas Tangerås och Pär Holmberg tillsammans med Chloé Le Coq (University Paris Panthéon-Assas), ansvarar för. Det arbetet har gett mig insikter i energimarknader och policyutmaningar. I projektet har jag ansvarat för att producera figurer och dataunderlag till rapporten. Vi har tillsammans analyserat elmarknadsdata och jag har sammanställt underlag för de slutsatser som kan dras. Arbetet har inkluderat att skapa många figurer, viktade variabler och annan statistik. Vi har exempelvis undersökt kompensationsmodeller för olika kraftslag under olika marknadsdesigner och jämfört den förväntade marknadskompensationen med deras kostnader för att bedöma lönsamhet.
Elin: Projektet jag främst har arbetat med handlar om hur datorisering påverkar intergenerationell mobilitet, men har även hjälp till lite med projekt som handlar om AI-investeringar samt riskkapital.
David: Jag har framför allt jobbat i ett projekt där vi undersöker företags investeringar i AI-kompetens och hur det påverkar olika utfall. Vi använder oss av jobbannonser publicerade av Arbetsförmedlingen för att samla in data över vilka företag som efterfrågar AI-kompetens. Min uppgift har dels varit att uppdatera datan fram till och med 2023 och dels att utforska datan genom deskriptiv analys och enklare regressionsanalyser. Utöver detta har jag hjälpt till lite med en kartläggning över hur utvecklingen av AI ser ut i Sverige generellt och jämfört med resten av världen. Så jag har blivit en AI-expert med andra ord.
Hur upplever ni IFN och arbetet?
Leo: IFN är en mycket trivsam arbetsplats med trevliga och hjälpsamma kollegor. Arbetsuppgifterna är både stimulerande och lärorika, vilket gör att jag känner att jag utvecklas varje dag. Det är verkligen en idealisk miljö för en nationalekonom.
Elin: IFN arbetar med många viktiga och relevanta frågor samt fokuserar på kvalitet, vilket såklart är exakt det man vill göra som nationalekonom. Jag upplever även att man som assistent uppmanas att tänka själv och komma med egna tankar och idéer, vilket har en positiv effekt på både trivsamhet och lärande.
Rebecka: IFN har varit en väldigt trevlig arbetsplats under sommaren. Det har varit spännande att få jobba med forskare med så hög kompetens och dessutom har alla varit väldigt trevliga och hjälpsamma mot oss nya sommarassistenter. Jag tycker att det har varit väldigt nyttigt att få en inblick i hur det är att jobba med nationalekonomi och som forskare.
David: Det märks att folk är engagerade och jobbar med saker som de tycker är kul. Som forskningsassistent är det häftigt att få bidra till forskning på högsta nivå. Nackdelen som forskningsassistent är att man inte har samma frihet som forskarna att identifiera forskningsfrågor och tänka kreativt. Det blir naturligt så att arbetet framför allt går ut på att assistera andra, vilket är väldigt lärorikt men det roligaste med forskning tycker jag egentligen är att resonera sig fram till en frågeställning och i slutändan dra slutsatser.
Hur tycker ni att sommaren på IFN har varit?
Leo: Min sommar på IFN har varit mycket givande. Jag har lärt mig otroligt mycket och uppskattar verkligen möjligheten att få arbeta med sådana kvalificerade forskare.
Elin: Jag har haft en väldigt trevlig sommar! Det har både varit kul att få testa på rollen som forskningsassistent och att få en närmare inblick i hur forskare jobbar. Det har också varit kul att få vara del av lite olika projekt och få lite inspiration till kommande masteruppsats.
Rebecka: Sommaren på IFN har varit oerhört lärorik och inspirerande, så nu ser jag fram emot att få fortsätta utveckla mina kunskaper inom nationalekonomi under mitt sista år på mastersprogrammet.
David: Första veckan jag var här var de flesta forskarna fortfarande på plats och vi forskningsassistenter fick vara med på de seminarier som IFN vanligtvis har två gånger i veckan. Den veckan var nog roligast eftersom det var så mycket på gång. Resterande veckor har pulsen inte varit lika hög utan man har i stället fått grotta ner sig i sina arbetsuppgifter. Vi har varit ett tappert gäng forskningsassistenter som har hållit ställningarna på IFN under sommaren!
Har ni blivit avskräckta eller taggade för eventuellt fortsatta studier efter masterutbildningen?
Leo: Denna erfarenhet har ökat min entusiasm för fortsatta studier. Jag var redan besluten att fortsätta efter min masterutbildning, men nu känns det ännu mer konkret. Kollegorna på IFN har gett mig värdefulla tips och jag har fått en djupare inblick i forskningsvärlden genom att arbeta nära skickliga forskare och forskningsassistenter.
Elin: Jag överväger fortfarande att doktorera och känner mig inte avskräckt! Däremot kanske jobbar något år efter min master för att få lite bredare erfarenhet innan fortsatta studier.
Rebecka: Jag har absolut inte blivit avskräckt för fortsatta studier efter masterutbildningen. Men däremot vill jag även undersöka andra karriärmöjligheter innan jag bestämmer mig för om jag vill fortsätta på doktorandprogrammet.
David: Det som kan avskräcka mig lite är hur svårt det är att göra bra forskning. Man spenderar hela utbildningen med att lära sig vilka fallgropar man ska akta sig för och hur ett skolboksexempel ser ut. Sen kommer man till verkligheten och ofta får man nöja sig med data och metoder som inte är perfekta. Men på det stora hela har tiden här på IFN varit inspirerande och jag är fortsatt taggad på att ta mig an en forskarutbildning.
Om ni kan tänka er en forskarkarriär, vad är ni intresserade av att forska om i framtiden?
Leo: Jag är särskilt intresserad av att forska inom miljöekonomi, med fokus på hur man kan uppnå policyacceptans på ett hållbart och effektivt sätt. Detta område är avgörande för att kunna hantera dagens och framtidens miljöutmaningar.
Elin: Jag är intresserad av ganska mycket och tror att jag behöver få en djupare inblick i olika områden innan jag bestämmer mig. Hållbarhet är dock någonting jag alltid har varit intresserad av, men det går ju att kombinera med många saker.
Rebecka: Om jag skulle fortsätta med en forskarkarriär så skulle jag antagligen vilja inrikta mig på utvecklingsekonomi eller offentlig ekonomi, de ämnesområdena har hittills fångat mitt intresse mest.
David: Jag kan absolut tänka mig en forskarkarriär och jag är främst intresserad av mikroekonomi. Det finns många ämnen som jag tycker är intressanta men jag gillar att jobba med teori generellt. Jag hade gärna arbetat med teori som är direkt applicerbart på praktiska problem. Till exempel tror jag att det finns mycket att göra när det kommer till att skapa rätt incitament för en grön omställning. Om inte gröna skatter är politiskt genomförbara behöver man hitta andra mer kreativa lösningar.