Genom att jämföra andelen nedlagda jobb med andelen skapade jobb över tid får man en uppfattning om jobbdynamiken hos svenska företag. Jobbdynamiken ser olika ut över tid och hos olika typer av företag. I goda ekonomiska tider är jobbskapandet större än jobbförstörelsen, medan det omvända gällde under 90-talskrisen och finanskrisen 2009. Under de här kriserna såg man därmed stora strukturomvandlingar i näringslivet.
Familjeföretagen är viktiga för svenskt näringsliv; drygt hälften av Sveriges privata företag är familjeföretag och knappt hälften av de anställda inom privat sektor är anställda hos ett familjeföretag. Familjeföretagen är viktiga i hela landet och i de flesta industrier. Ändå har familjeföretagens roll för strukturomvandlingar i ekonomiska kriser tidigare inte fått någon större uppmärksamhet i forskningen.
Familjeföretag mer motståndskraftiga i ekonomiska kriser
Efter att Fredrik Sjöholm, vd för IFN, hälsat välkommen så presenterade Lars Persson ny forskning om vilken roll familjeföretag spelar för jobbdynamiken. Tillsammans med medförfattare har han visat att jobbskapandet är lägre i familjeföretag jämfört med andra privata företag. Dock visar de också att jobbförstörelsen är mycket lägre i familjeföretag, särskilt under finanskrisen. Familjeföretag har därmed i genomsnitt ett högre nettojobbskapande än andra företag, särskilt under kriser. Därför kan man dra slutsatsen att familjeföretag är mer motståndskraftiga i svåra tider, samtidigt som de i lägre grad bidrar till nya jobb i bättre tider.
En högre motståndskraft kan förklaras med att familjeföretag har en annan målfunktion och en annan affärslogik än andra företag. De är mer långsiktiga och tar lägre risker, vilket kan göra dem mindre sårbara när krisen kommer. Analysen visar också att familjeföretagens belåningsgrad är lägre och den genomsnittliga anställningstiden är längre. Lars sammanfattade sin presentation:
”Vi ser att familjeföretag är mer långsiktiga, och i kristider är de mer motståndskraftiga. Sen är de också mindre dynamiska ut ur kriser.”
En annan talare på seminariet var Mats Hilding, styrelseordförande för Axelent Group, ett familjeföretag från Hillstorp som tillhandahåller säkerhetslösningar för tillverkning, lager och byggarbetsplatser. Han kommenterade presentationen:
”Jag känner igen mig väldigt väl i Lars presentation. Företaget blir något mer än bara ett företag. Man känner för bygden, och man känner för de anställda. Därför kämpar man på lite extra i svårare tider.”
Konjunkturinstitutets modell: familjeföretag viktiga för ekonomin
Thomas Eisensee, forskningschef på Konjunkturinstitutet, tog avstamp i Lars och kollegors forskning och presenterade ett tankeexperiment: Vad skulle hända med Sveriges ekonomi om vi plockade bort familjerna ur familjeföretagen, och de därmed skulle bete sig som vilket företag som helst? Då de nya forskningsresultaten körs genom KI:s modell blir resultatet 40 000 färre anställda under perioden 2004– 2017.
Enligt samma tankeexperiment skulle vi också ha sett 0,8 procentenheter högre arbetslöshet under samma period. Under finanskrisen 2009 skulle motsvarande siffra ha varit så mycket som 2 procentenheter. Här är alltså familjeföretagen mycket viktiga för att mildra negativa effekter av kriser.
Nya regelverk inom EU kan bli en framtida utmaning
Iréne Ek, samhällspolitisk chef för Google Cloud Nordics, lyfte fram att en framtida utmaning för familjeföretagen är de nya regelverk som EU lanserar inom digitalisering och AI-områdena. För en framgångsrik digitaliseringsdriven strukturomvandling behövs mycket ny kompetens inom dessa områden.
I panelen deltog Iréne Ek, Mats Hilding, Lars Persson och Thomas Eisensee.
Policydiskussion
Under kriser förvärras problemen med asymmetrisk information gällande vilka företag som är långsiktigt bärkraftiga. Därför kan även dessa företag få svårt att erhålla finansiering för att rida ut en temporär kris. Lars Perssons presentation innehöll ett antal policyförslag för att komma till rätta med problemen, till exempel:
- Tidsbegränsade företagsstöd kan vara motiverade så att företag kan rida ut en temporär kris. Om företagen emellertid inser att de alltid kommer att bli räddade ut ur krisen får de inga incitament att förbereda sig väl. Bärkraftiga familjeföretag kan här fungera som ett bra komplement, eftersom familjeföretag potentiellt kan lösa informationsproblemen bättre än myndigheterna.
- Företagsförvärv kan vara ett effektivt sätt att rädda företagsspecifika tillgångar i ekonomiska kriser. För att förenkla förvärvsprocesser bör man på olika sätt minska transaktionskostnaderna. Familjeföretagen kan också vara starka förvärvare av andra typer av företag i kristider, då de är finansiellt starkare. IFN hoppas kunna presentera mer spännande forskning på ämnet i framtiden.
Moderator för seminariet var Åsa Julin.
Vill du läsa mer? Lars Perssons presentation bygger på ESO-rapporten Ekonomiska krisers dynamik – en ESO-rapport om företagsomställning och strukturomvandling, samt två artiklar ur Ekonomisk Debatt; Företagsomställning och strukturomvandling i samband med ekonomiska kriser, samt Familjeföretagens betydelse för motståndskraften och omställningskraften i näringslivet.
Foto: Karl Gabor