Fokus låg på frågan om hur pandemin påverkat utformningen av svensk policy i frågan. Erik Wengström, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och Hanken, Svenska Handelshögskolan i Helsingfors, presenterade ny forskning som visar att tillit ökade benägenheten att följa rekommendationer och regler gällande vårt beteende under pandemin, att tillit ökar sannolikheten att välja att tacka ja till vaccin, samt att social tillit inte har förändrats särskilt mycket under pandemin även om förtroendet för Folkhälsomyndigheten minskat något men har varit stabil sedan 2021. Cirka 70% säger att de har förtroende för Folkhälsomyndigheten .
Niclas Berggren höll en presentation om varför nationalekonomer är intresserade av tillit som forskningsområde och tillitens betydelse för ekonomisk tillväxt, men han betonade också att tillit är viktigt för att påverkar beteenden på andra områden som exempelvis hälsa. Han presenterade också tre studier om covid och tilliten och avslutade med att ställa frågor om det svenska valet av pandemihantering. Om hög tillit förklarar Sveriges val av strategi, hur kommer det sig då att andra nordiska länder som har lika höga tillitsnivåer valde hårdare åtgärder?
Frågan diskuterades av en panel. Maja Fjaestad, statssekreterare åt socialminister Lena Hallengren, försvarade den svenska strategin och poängterade att även den svenska lagstiftningen på områden reflekterar tilit. Det finns inte många kraftiga restriktionsåtgärder att ta till, exempelvis kan man enligt svensk lagstiftning bara utlysa undantagstillstånd i händelse av krig.
Domprost Marika Markovits berättade om sin erfarenhet av pandemin i egenskap av präst och noterade att tilit är väldigt starkt som koncept och fenomen inom den kristna idétraditionen. Hon talade också om polariseringen i synen på den svenska strategin och risken för att grupper som redan innan pandemin hade mer extremistiska åsikter, fått möjlighet att ytterligare förstärka dessa på grund av isoleringen som pandemin fört med sig för många unga.
Gina Gustavsson, docent i Statskunskap vid Uppsala universitet var kritisk till den svenska hanteringen och talade också om hur tillit ibland kan vara av ondo.