Dagmar Müller, IFN, har tillsammans med Aino-Maija Aalto, och J. Lucas Tilley, båda verksamma vid SOFI, Stockholms universitet, undersökt ungas gymnasieval i den ännu opublicerade studien ”From Epidemic to Pandemic: Did the COVID-19 Outbreak Affect High School Program Choices in Sweden?”
I Sverige görs gymnasievalet i två steg: I februari görs den första preliminära ansökan, medan den slutgiltiga ansökan görs i maj, då den sökande också har möjlighet att ändra sin prioritetsordning från februari. Under 2020 blev det möjligt att få en unik ögonblicksbild av hur pandemin påverkade gymnasievalet eftersom den första ansökan gjordes då coronapandemin ännu var ny, medan den slutgiltiga lämnades in då samhällsspridning och restriktioner var ett faktum och de ekonomiska effekterna hade blivit kännbara. Forskarna har samlat in data på skolnivå om sökandes högst rankade program för alla antagningsomgångar mellan 2016 och 2020 och jämfört skillnaderna mellan de två ansökningsomgångarna under samtliga dessa år.
Studien visar att man kan se en nedgång i topprankade ansökningar till några av yrkesprogrammen. Särskilt tydligt är detta för program som leder till jobb inom hotell-och restaurangbranschen som också var den mest drabbade branschen under coronakrisens inledande fas. Även barn-och fritidsprogrammets ansökningar minskade. Enligt forskarna tyder det på att försämrade utsikter på arbetsmarknaden påverkar unga så tidigt som inför gymnasievalet.
Att ungdomars studieval påverkas av lågkonjunktur, vet vi sedan tidigare forskning där man kan se att fler väljer att läsa eftergymnasiala utbildningar med säkrare jobbutsikter och högre genomsnittlig lön i samband med lågkonjunktur. Men denna studie är, såvitt författarna vet, den första som undersöker om även yngre elever tar hänsyn till konjunkturläget när de väljer gymnasieprogram.