Fram till 2003 gjordes IVF-behandlingar i Sverige genom att man satte in flera embryon samtidigt. Det ledde till en hög andel av tvillingfödslar. Men 2003 införde Socialstyrelsen nya riktlinjer för IVF. Fler och fler medicinska studier hade visat att chanserna för att bli gravid efter behandling, inte påverkades om man istället valde att sätta in endast ett embryo, så kallad SET eller single embryo transfer.
Hanna Mühlrad och hennes kollegor Sonia Bhalotra, Damian Clarke och Mårten Palme, har använt sig av olika registerdata för perioden 1998-2007 och har undersökt hur de nya riktlinjerna påverkat mammor och barn. Införandet av SET minskade det genomsnittliga gapet i hälsa med 53 procent mellan barn födda efter IVF-behandling och efter vanlig befruktning.
Forskarna har följt både mödrar och barn under en längre tid och inte bara undersökt hälsoeffekterna. De har också studerat hur mammors deltagande på arbetsmarknaden påverkats av IVF-reformen.
– Studien visar att andelen tvillingfödslar minskade med 63 procent. Den visar också att reformen minskade gapet i arbetsmarknadsutfall mellan mammor med och utan IVF-behandling med 85 procent, berättar Hanna Mühlrad. Till exempel ledde reformen till en lägre grad av sjukersättning och ökad inkomst från förvärvsarbete.
Även kvinnornas hälsa påverkades positivt av reformen, bland annat minskade antalet akuta kejsarsnitt.
I flera länder, bland annat Storbritannien och USA sätter man fortfarande in två embryon vid IVF-behandlingar. Resultaten i denna studie tyder på att en mer omfattande användning av SET kan leda till stora samhällsekonomiska vinster, berättar Hanna Mühlrad.