Sverige som kunskapsdriven ekonomi är "fullt möjlig – men inte självklar"

15 juni 2016

Entreprenöriella ekosystem är temat i den antologi som presenterades av Esbri på onsdagen. Magnus Henrekson deltog, som tillsammans med Pontus Braunerhjelm skrivit kapitlet "Från utbildning, forskning och innovation till växande företag och stigande välstånd". Han förklarade att staten bör inte, som under den senaste IT-bubblan, "kasta pengar" efter företag. Det blir dyrt för skattebetalarna. "Den som värnar om en god framtida välståndsutveckling kan inte förlita sig på att ett antal kraftfulla entreprenörer ska kliva fram och ge oss övriga jobb och goda inkomster. Däremot finns stora möjligheter att öka välståndet genom att förbättra betingelserna för det produktiva entreprenörskapet" skriver Braunerhjelm/Henrekson i boken.
 

I boken diskuteras frågor som: Hur stödjer vi bäst innovationsprocesser? Hur tränar vi företagare för att växa? Hur kan akademin och näringslivet samverka? Och hur bör framtidens universitet se ut?

Braunerhejlm och Henrekson menar att den svenska självbilden som en framtida kunskapsdriven ekonomi är fullt möjlig men att den förutsätter en ekonomisk politik som vilar på två pelare:
 

Kunskapskritisk massa, som kan skapas geonom stärkt grundutbildning, höjd kvalitet på universitetens forskning och innovationssatsningar samt långsiktighet i forskningspolitiken.
 

Omvandling till samhällsekonomiska nyttigheter, vilket förutsätter fungerande kunskaps- och tekniköverföring, ett skattesystem som utgår från
entreprenörskaps- och innovationsperspektivet, en rimlig regelbörda för företagen, konkurrens och frihandel, konkurrenskraftiga kluster och en utbyggd
infrastruktur.

– Utan den insikten riskerar visionen om Sverige som en innovativ och entreprenöriell ekonomi att rämna! förklarar Pontus Braunerhjelm och Magnus Henrekson.

Läs boken

Publicerad 15 juni 2016