Policyseminarier

Vilka faktorer som påverkar produktivitetsutvecklingen i näringslivet, med fokus på Sverige. Det undersöks i SNS Konjunkturrådsrapport 2024.  Lars Persson, IFN, Karin Edmark, SU och IFN, Pehr-Johan Norbäck, IFN, och Erik Prawitz, Linnéuniversitetet och IFN, har författat rapporten vilken presenterades av professor Lars Persson och docent Karin Edmark.

Hur bra hanterar egentligen Sverige ekonomiska kriser och vilka lärdomar borde vi dra av dessa? Fredrik Heyman, Lars Persson och Pehr-Johan Norbäck, alla forskare vid IFN, diskuterar just detta i sin rapport ”Strukturomvandling under ekonomiska kriser – var covidkrisen annorlunda?”. En rapport som presenterades av Lars Persson på ett seminarium anordnat av Fores.

En kraftigt ökad efterfrågan på el kommer troligtvis att kräva en betydande utbyggnad av den landbaserade vindkraften under de närmaste decennierna. Lokalt motstånd är dock en central utmaning, vilket leder till frågan om närboende bör ges en reglerad rätt till ersättning. Om detta talade man under ett policyseminarium där Erik Lundin presenterade sin forskning om kostnaderna för olika intäktsdelningssystem. Erik gav även en översiktlig genomgång av lokala ekonomiska incitament i våra grannländer, med fokus på Danmark.  Seminariet arrangerades av IFN.

Sveriges energiförsörjning försvåras av att vissa kraftslag favoriseras i regelverken. Åtgärder som gör elmarknaden mer teknikneutral skulle ge billigare el i Sverige och minska risken för strömavbrott. Det skriver Pär Holmberg och Thomas Tangerås, forskare vid IFN i en ny SNS-rapport och ger flera förslag till förbättringar av marknaden.

Efter decennier av stadigt ökande globalisering är världen på väg in en ny fas. Kina, USA och EU går mot mer nationell slutenhet och att präglas mer av statlig industripolitik. Världen blir mer polariserad och risken för olika typer av konflikter ökar. Med anledning av detta bjöd IFN in till ett policyseminarium med professor Fredrik Sjöholm som huvudtalare. Seminariet arrangerades av IFN.

På ett seminarium arrangerat av Kommissionen för Skattenytta presenterade Anders Kärnä, forskare vid IFN, sin rapport "Allt fler högutbildade administratörer på universiteten – avlastning eller belastning?". 

Kan marknadsmekanismer bidra till att göra den offentliga sektorn mer effektiv? Går det att dra nytta av konkurrens och privata företags innovationer för att få ut mer välfärd för de skattepengar som satsas? Utifrån dessa frågeställningar har Magnus Henrekson, forskare vid IFN, tillsammans med Niklas Elert skrivit en rapport som presenterats på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv. 

Den 16:e februari lanserades IFN:s nya skatteforskningsprogram ”Skatter och samhälle”. Programchef Daniel Waldenström presenterade det nya programmets bakgrund och utformning. Därefter följde ett panelsamtal där aktuella och relevanta frågeställningar inom området diskuterades med Jesper Ahlgren (M), statssekreterare på finansdepartementet och Klas Tikkanen, chef på Nordic Capital. Seminariet arrangerades av IFN.

Familjeföretag är mer motståndskraftiga i ekonomiska kristider, och de är viktiga i hela landet. Det visar ny forskning som Lars Persson, professor och vice vd på IFN, presenterade på ett policyseminarium. Familjeföretag som grupp behåller fler jobb än andra företag, särskilt under kriser. Därför är familjeföretagen viktiga för att mildra krisers negativa effekter. Andra sidan av myntet är lägre jobbskapande hos familjeföretag. Seminariet arrangerades av IFN.

Niklas Elert, forskare vid IFN, presenterade antologin Questioning the Entrepreneurial State. I boken utgiven av Springer förlag, ifrågasätter flera ledande svenska och internationella ekonomer den återgång till det slags statliga industri-och innovationspolitik som de ser tendenser till i Sverige och globalt. Riskerar den nya innovations- och industripolitiken att hämma innovationstakten? Finns det risker att riktade statliga satsningar blir alltför ensidiga och slår fel? Seminariet arrangerades av IFN.

Professor Saras D.Sarasvathy mottog det världsledande priset inom entreprenörskapsforskning, Global Award for Entrepreneurship Research, vid en ceremoni i Stockholm. Ta del av prisutdelningen och hennes föreläsning "Questions Worth Asking for Futures Worth Making: An Effectual Approach".

I boken Dumbing Down: The Crisis of Quality and Equity in a Once-Great School System – and How to Reverse the Trend beskriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och Johan Wennström Sveriges utbildningskris. De visar hur den svenska skolans problematik har uppstått som en följd av en bristande kunskapssyn i kombination med en illa genomförd marknadisering av skolan. Men de visar också vilka reformer som skulle krävas för att vända trenden. Johan Wennström presenterar slutsatserna i boken.  Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, talar sedan om utvecklingen av svensk skola ur ett lärarperspektiv.

Sverige är ett land med hög tillit till medmänniskor, myndigheter och politiker. Vilken roll har tilliten spelat i den svenska pandemihanteringen och varför är nationalekonomer intresserade av tillit som forskningsområde? Hur har våra beteenden, attityder och värderingar påverkats av pandemin? 

Sverige har klarat ekonomiska kriser väl under de två senaste decennierna, visar ny forskning från IFN presenterad av Lars Persson, vice vd IFN. Detta tack vare att en rad effektivitetsbaserade strukturreformer under slutet av 1980- och början av 1990-talet förbättrade den svenska företagsdynamiken och de svenska företagens omställningsförmåga.

Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020. Enligt den ska alla beslut som rör barn direkt eller indirekt vara barnanpassade och till barnens bästa. Hur bör skolan anpassas för att leda till bättre utveckling, hälsa och lärande och hur påverkar skolresultaten den samhälleliga välståndsutvecklingen? 

Symposiet arrangerades av Institutet för Näringslivsforskning tillsammans med Svenska Barnläkarföreningen, samt barnläkarna Hugo Lagercrantz och Åse Victorin.

Det har skett ett skifte i ekonomisk aktivitet, stora så kallade ”superstar firms” spelar en viktigare roll än unga företag. Det sa professor John Haltiwanger i sin prisföreläsning när han mottog 2020 års Global Award for Entrepreneurship Research.

Vad säger forskningen om privatiserad välfärd? Mårten Blix och Henrik Jordahl presenterar sin bok Privatizing Welfare Services: Lessons from the Swedish Experiment vid ett webbinarium. 

Det behövs mer satsningar på utbildning och insatser riktade mot unga, växande företag för att Sverige inte ska halka efter. Digitaliseringen har bidragit till att skapa  produktiva och internationellt konkurrenskraftiga svenska företag. Det visar forskning som Malin Gardberg och Lars Persson presenterade på webbinariet ”Digitaliseringens påverkan på näringsliv och arbetsmarknad”. Forskningsresultaten visar också att det är stora regionala skillnader gällande hur långt digitaliseringen har kommit i Sverige. 

Reformer på sex områden, det är vad som krävs för att få ett mer dynamiskt och konkurrenskraftigt företagande. Det menar IFN-forskarna Niklas Elert och Magnus Henrekson som tillsammans med Mark Sanders, Utrecht University, skrivit den nya boken The Entreprenurial Society: A Reform Strategy for the European Union. 

Boken Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid, författad av Lars Calmfors, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm och Per Skedinger, presenterades på ett seminarium 13 juni 2019. Författarna har studerat och analyserat hur den svenska kollektivavtalsmodellen kan reformeras så att större hänsyn tas till brist på kvalificerad arbetskraft, exempelvis sjuksköterskor, men även samhällsekonomin i stort.