Podcasts (ljud/video)

Efter pandemin kom kriget. Sedan tog sig begrepp som stagflation, bränslekris, livsmedelskris och plusränta in i nyhetsflödet. Är en repris av 70-talets ekonomiska kris på ingång och vilka möjligheter har politiker och Riksbank att skydda ekonomin? Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN intervjuas om finans-och penningpolitiken.

Vad vågar vi säga i skydd av anonymitet och hur skulle samtalet på internetforum och sociala medier påverkas om vi riskerade att få vår identitet avslöjad? Joakim Jansson, forskare på IFN, och Emma von Essen, Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet och SOFI, Stockholms universitet, har forskat om anonymitet på ett av Sveriges största och äldsta nätforum Flashback. Med hjälp av AI undersökte de effekterna på hatretorik mot invandrare respektive kvinnor. Det hela började med ett journalistiskt avslöjande 2014.

OS i Peking pågår och världens blickar riktas återigen mot Kina, världens näst största ekonomi. Ett land vars ekonomiska muskler vuxit sig starkare i rekordfart sedan 70-talet då Deng Xiao Ping började genomföra ekonomiska reformer. Sedan dess har Kinas andel av den globala ekonomin gått från under 2 till drygt 17 procent från 1979 till 2020. Men det slutar inte där: Genom bland annat the Belt and Road Initiative, eller Nya Sidenvägen som den kallas, ska Kina få ännu mer ekonomisk och politisk makt. Hur starkt kan Kina bli och vad säger forskningen om Kinas ekonomiska utmaningar framöver? I 2022 års första avsnitt av IFN-podden reder Fredrik Sjöholm, vd för IFN och professor i internationell ekonomi med ett särskilt intresse för de asiatiska ekonomierna, ut vad forskningen hittills visar om dessa frågor.

I Sverige finns ovanligt många kommunala bolag. De har blivit nästan tre gånger fler sedan 1970-talet och de ägnar sig åt allt från vatten och avlopp till turism och bilreparation. Vad blir effekterna av framväxten av de kommunala bolagen och finns det kopplingar till korruption? Hör välfärdsforskaren Andreas Bergh berätta om sin forskning.

I det femtionde avsnittet av IFN-podden möter du Lars Calmfors, forskare vid IFN och professor emeritus vid Stockholms universitet. Just nu är han aktuell med boken Mellan forskning och politik – 50 år av samhällsdebatt.

Hur påverkas vårt beteende av de lagar och regler och värderingar som omger oss och vad har det för betydelse för hur samhällen, marknader och företag fungerar? Och vilken roll spelar tilliten för att ett företag ska fungera? Hör Niclas Berggren och Therese Nilsson berätta om sin forskning.

Fotbolls-EM pågår för fullt och fotboll och marknader skapade debatt i våras när tolv storklubbar hotade att hoppa av Uefas fotbollsturneringar för att starta en egen superliga. Men vem blir stjärna på en marknad som inte fungerar? Hör IFN-forskarna och fotbollsentusiasterna Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson i ett nytt avsnitt av IFN-podden.

Det är de etablerade partiernas likriktning som kan förklara varför vissa väljargrupper flyr och istället söker sin tillflykt till partier som står utanför etablissemanget. Det hävdar statsvetaren Johan Wennström. Hör honom berätta om sin forskning om hur det påverkar politiken i Sverige och i världen att vår moraluppfattning kan delas in i antingen konservativ eller liberal.

Hur ska skolan ge alla elever likvärdiga möjligheter för att skapa sig en framtid oavsett socioekonomisk bakgrund? Hör Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund och Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN samtala om frågan. Podden följer upp webbinariet "Den likvärdiga skolan – framtidens skola" som arrangerades av Lärarnas Riksförbund och IFN.

Hur påverkas världsekonomin ett år in i pandemin? Vad har coronakrisen inneburit för handeln, globaliseringen och protektionismen? Blir det fler Made in Sweden-etiketter framöver eller går globaliseringen en ny vår till mötes? Hör Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi och vd för IFN i ett nytt avsnitt av IFN-podden.

I en ny bok sammanställer Mårten Blix och Henrik Jordahl forskningen om privatiserade välfärdstjänster. Boken lanserades vid ett webbinarium den 16e februari och den här podden är ett komplement till webbinariet. Här besvarar författarna ett urval av de många publikfrågor som kom in.

Skolan borde ge alla barn samma chans att lyckas, oavsett varifrån de kommer. Den kunskapssyn som präglar den svenska skolan i dag slår hårdast mot de elever som kommer från socioekonomiskt svaga förhållanden.  Det finns också aspekter av marknadiseringen av skolan som behöver ses över. Det hävdar Magnus Henrekson och Gabriel Heller-Sahlgren, två av de IFN-forskare som ägnar sig åt skolfrågor. I det här avsnittet av IFN-podden hör du dem ge sina perspektiv på skolans utmaningar.

Magnus Henrekson går i pension från vd-uppdraget efter 15 år av ledarskap för IFN. Hur ser han på forskningens roll i samhället idag och hur viktigt är ledarskapet för att skapa en produktiv och kreativ arbetsmiljö?

Hur ska framtidens elmarknad se ut för att vara samhällseffektiv, tillförlitlig och hållbar att investera i?  Om 20 år ska vi ha nått Energiöverenskommelsens mål om 100% förnybar elproduktion men hur ska det gå till? Hur bör den optimala elmarknaden se ut? Hör forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås från IFN:s forskningsprogram Hållbar energiomställning.

Personliga kontakter är centrala för ungas steg ut i i arbetslivet. Men vad händer när tillgången på sommarjobb och extrajobb under skoltiden minskar som en följd av coronakrisen? Vad kan företagen göra och vad bör samhället göra? Dagmar Müller berättar mer om sin forskning om kontakternas betydelse för unga.

Hur ska svensk ekonomi återhämta sig efter coronakrisen? Lars Calmfors vill se en finanspolitik som gör Sverige starkare. Hör honom berätta om hur en sådan kan se ut.

Hur mår svenska vd:ar och hur  påverkar deras hälsa bolagsstyrningen? För första gången kartläggs vd:ars hälsa systematiskt i en ny IFN-studie, "CEO Health and Corporate Governance". I ett kort bonusavsnitt av IFN-podden berättar forskaren Joacim Tåg mer om den unika studien.

Den redan i förväg omdebatterade utredningen om LAS och arbetsrätten underkändes av ansvarig minister och skapade stor politisk debatt. Men vad säger forskningen om Lagen om anställningsskydd, LAS, och de förändringar av arbetsrätten som utredningen föreslår? Per Skedinger, IFN, och adjungerad professor vid Linnéuniversitetet i Växjö ger en bredare bild av forskningen bakom de omdebatterade förslagen.

Tio år har gått sedan EU-kommissionen utlyste ett innovationsläge i Europa. EU hade halkat efter både USA och Kina. Trots ett åtgärdspaket har inte mycket förändrats under de tio år som gått. Hur ska EU ta sig ur krisen och hur påverkas nödläget av coronakrisen? Niklas Elert presenterar ett menyförslag att välja lösningar från i avsnitt nr 35 av IFN-podden.

Hur kan svenska skolreformer från 1930- och 40-talens Folkskola vara relevanta för svenskt 2020-tal? Det är ämnet för detta avsnitt av IFN-podden. Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet, har tillsammans med sina medförfattare jämfört två historiska svenska skolreformer. Deras resultat visar att förlängda terminer ledde till högre lön och högre pension. Framför allt för kvinnor.

Det framställdes som ett hot, robotarna skulle ta över våra jobb. Och några av oss skulle bli överflödiga. Men hur har det blivit? Har automatisering och digitalisering bidragit till att Sverige blivit mer dynamiskt när det gäller företagande och hur kan Sverige agera för att bli en vinnare i den tid som kallas den fjärde industriella revolutionen? IFN-forskarna Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Lars Persson och Pehr-Johan Norbäck forskar om digitaliseringens effekter.

Professor Mats Hammarstedts forskning är inriktad på integration av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden samt  entreprenörskap och egenföretagande. I denna podd förklarar han att integrationen av nyanlända inte bara handlar om ekonomi. 

In this podcast Boyan Jovanovic, the winner of the Global Award for Entrepreneurship Research 2019, reveals what he will do with the prize money and that he every year goes back to his birth country Serbia to teach a masters class in finance. 

Om vi vågar acceptera och ta tag i målkonflikterna [i skolan], då tror jag att vi kommit en bra bit på väg, förklarar Gabriel Heller Sahlgren i denna podd. Han berättar om bakgrunden till konflikten mellan elevers glädje och deras kunskaper och vad politikerna kan göra för att vrida rätt utvecklingen i utbildningssystemet.

Professorerna Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, intervjuas om boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden? (Dialogos). De tar ett helhetsgrepp på frågan om utsatta gruppers etablering på arbetsmarknaden och diskuterar bland annat utbildningens och arbetsmarknadsprogrammens betydelse för om fler kan komma i arbete.

Docent Henrik Jordahl, IFN, tror att socialdemokraternas vallöfte om en extra ledig vecka för föräldrar kan ge partiet en boost i valrörelsen. Jordahl, som studerat effekterna på valutgången 1998 när (S) lovade maxtaxa i förskolan, menar att de två förslagen kan jämföras kostnadsmässigt. En skillnad är dock att maxtaxan uppmuntrade till mer arbete och den lediga veckan till mer ledighet. I denna podd berättar Henrik Jordahl om hur vi röstar på det parti vars politik är mest gynnsam för den egna privatekonomin.

När människor ser i sociala medier att deras vänner röstar så blir de lite mer benägna att gå och rösta, förklarar Richard Öhrvall som doktorerar i statsvetenskap vid Linköpings universitet och är verksam vid IFN. Richard kommer på valnatten i år att finnas med i studion i TV2 för att diskutera valet ur lokala och regionala perspektiv. I denna podd berättar han om olika väljargruppers beteende och vad det är som får människor att gå till valurnorna. 

Olav Sorenson, winner of the Global Award for Entrepreneurship Research 2018, grew up in a small town in South Dakota and set out wanting to be a consultant. Today he is professor at Yale School of Management and has in his research shown how important social networks are to entrepreneurship. In this podcast he reveals what he would wish for if he was granted a wish that would be fulfilled during his lifetime.

Pär Holmberg, IFN, forskar om hur auktioner kan förbättras så att handeln på bland annat elmarknaden effektiviseras och i slutändan göra elen billigare för konsumenterna. Holmberg har visat hur samhället kan spara stora summor om auktioner/börshandeln med varor, energi och värdepapper blir mer konkurrenskraftig genom en mindre regeländring. Han berättar vilken del av elmarknaden som inte är effektiv.

Mårten Blix, IFN, förklarar i denna intervju, att han studerar digitaliseringens effekter på offentliga finanser och hur samhället utvecklas. Han jämför digitaliseringen med elektrifieringen och säger att den stora skillnaden mot tidigare tekniksprång är snabbheten med vilken den digitala verkligheten kommer till oss.