Podcasts (ljud/video)

Daniel Waldenström, professor och forskare vid IFN, gästar Human Progress podd för att diskutera den minskade förmögenhetsklyftan i västvärlden.

Hur går det för Sveriges ekonomi? Och vad har regeringen gjort för den under första halvan av mandatperioden? Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet samt forskare vid IFN, Jacob Lundberg, forskare vid IFN och Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé, diskuterar med Andreas Ericson, ledarredaktionen på Svenska Dagbladet.

Det pratas mycket om ekonomisk ojämlikhet och dess orsaker men när Daniel Waldenström lägger det historiska pusslet är det tydligt, Sverige är rikare och jämlikare än någonsin. Genom ett spritt ägande i fonder, ökat bostadsägande och inte minst entreprenörskap, är Sveriges samlade förmögenhet mer jämlikt fördelad nu än tidigare. Det har Daniel Waldenström, forskare vid IFN, författat en bok om och som samtalas om i det här avsnittet. Samtalet leds av Hannah Stutzinsky, Entreprenörskapsforum.

Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN, och Per Molander gästar Aftonbladets podd Starta pressarna för att diskutera finanspolitik och penningpolitik – och balansen dem emellan.

Pär Holmberg, docent inom nationalekonomi vid IFN, diskuterar slutsatserna från kärnkraftsutredningen och andra aktuella elmarknadsfrågor i podcasten Solcellskollen.

I veckans avsnitt av agilaHRpodden, medverkar Malin Gardberg, forskare i nationalekonomi vid IFN, som diskuterar hur digitalisering och automatisering påverkar arbetsmarknaden och vilka möjligheter och utmaningar detta medför för olika yrken.

Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, medverkar i Epoch Times podd.

Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN, medverkar i podden Kreditvärden. Vi får en ordentlig genomgång av svenska statsskuldens utveckling sedan 90-talet och hur vi gick från ett av västvärldens mest skuldsatta länder till ett av de med absolut starkast offentliga finanser. Lars Calmfors, som är ständigt aktiv i debatten, ger sin syn på vilka alternativ Sverige nu står inför.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt forskare vid IFN, som leder en utredning om betygsinflationen i svenska skolor, intervjuas i Dagens Arenas podd Magasinet.

Joacim Tåg, forskare vid IFN, medverkar i den finska podden Areena, där det diskuteras om vilka jobb som kommer att ersättas eller påverkas av AI i framtiden?

Lars Calmfors, forskare vid IFN och en av Sveriges tyngsta nationalekonomer, gästar Aftonbladets podd Starta pressarna med Daniel Suhonen.

I detta avsnitt av podden Kapitalet diskuteras bl.a. varför det finns ett behov av frihandel och frihandelsavtal. Medverkar i avsnittet gör Henrik Horn, forskare vid IFN och före detta WTO-anställd.

Niclas Berggren, forskare vid IFN, intervjuas i the Horizont VŠE podcast, den podcastserie som Ekonomihögskolan i Prag tillhandahåller. Niclas Berggren talar om sin forskning inom "Trust, tolerance and religion in the context of globalization".

Erik Prawitz, forskare vid IFN, och Thor Berger, Lunds Universitet, deltog i podcasten VoxTalks Economics, för att diskutera hur tågtrafiken i Sverige har kopplat samman innovatörer och drivit utvecklingen framåt.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, har skrivit rapporten “Fondägandets struktur i Sverige”, och intervjuas i podden Börskollen och ger en överblick både över fondsparandets historia och slutsatserna som han kommit fram i rapporten.

Tjugo år efter folkomröstningen är svenskt medlemskap i eurosamarbetet återigen aktualiserats av vissa politiker. Har fördelarna med den EU-gemensamma valutan börjat överväga nackdelarna för Sveriges del? Hör bland annat  Lars Calmfors, forskare vid IFN, diskutera fördelar och nackdelar i Svenska Dagbladets podd med Andreas Ericson.

Valutafrågan har aktualiserats efter senaste tidens kronfall. Den kända nationalekonomen Lars Calmfors gästar podden och berättar om dem möjligheter han ser med euron.

I detta avsnitt av podden Kapitalet diskuteras hur skatter egentligen funkar och om man kan kategorisera vissa som "Windfall", eller "Fallfrukt"? Medverkar i avsnittet gör Daniel Waldenström, forskare vid IFN. 

Har globaliseringen vänt? Och finns det någon vinnare på det? Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, talar i Skattebetalarnas podd Uppskattat om globalisering och dess effekter på företagande, tillväxt och sysselsättning.

I slutet av 1900-talet genomförde Sverige många framsynta ekonomiska reformer som la grunden till att vi idag har det bra. Varför klarar dagens politiker inte av att fortsätta det förändringsarbetet? Varför klarar vi inte av att ta oss an nya problem? Nationalekonomen Andreas Bergh har skrivit en rapport om fenomenet tillsammans med statsvetaren Gissur Erlingsson. 

Mödradödligheten i USA är tre till fyra gånger högre än i jämförbara rika länder. Dessutom är den mycket högre för afroamerikanska kvinnor än för vita kvinnor, samt för afroamerikanska kvinnor med låg inkomst. Hur kommer detta sig? Det diskuterar bland annat Petra Persson, affilierad forskare vid IFN, i podden Econofact.

Gröning och Blomgren fortsätter att i podden Utanför leta förklaringar till varför delar av den offentliga sektorn inte fungerar optimalt. I detta avsnitt medverkar Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och diskuterar vården, polisen, skolan och det svenska samhällsbygget i stort.

Den ekonomiska situationen är ju som bekant ganska dyster. Men den här veckan vänder podden Kapitalet på steken och hittar tre saker som faktiskt ser ut att bli bättre! Medverkar gör Andreas Bergh, forskare vid IFN, med flera. 

Debatten om euron är återigen på agendan och Lars Calmfors, professor på IFN, intervjuas i podden Kapitalet om vad detta skulle innebära för Sverige.

I en intervju med Kvartal berättar Daniel Waldenström att den ekonomiska ojämlikheten i Sverige inte alls är så stor som många tror. Sverige är tvärtom ett land med väldigt liten inkomstspridning. Men varför är den mediala bilden inte sällan den rakt motsatta?

Elfrågan har dominerat valrörelsen och det offentliga samtalet. IFN-forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås har länge forskat om elmarknaden. Hör dem om låsningar och lösningar i energifrågan och vad för slags reformer som skulle krävas för att lösa krisen på kort och lång sikt.

What is entrepreneurship, and how do you become a successful entrepreneur? Professor Saras Sarasvathy gives us a brief version of her award-winning theory on effectuation and tells us more about what made her interested in entrepreneurship both as an entrepreneur herself and as an academic. She also provides governments worldwide with policy suggestions on making entrepreneurship a skillset taught to children.

Huawei och 5G-auktionen är ett pågående rättsfall som styrs av ett investeringsskyddsavtal. Det finns ca 2700 investeringsskyddsavtal i världen, Sverige har ett 50-tal bilaterala avtal. Internationellt debatteras avtalen, men i Sverige är det tyst. Just nu pågår ett arbete med att se över ett av avtalen, Energistadgefördraget. Tanken är att det i framtiden bättre ska reflektera klimatmålen i Parisavtalet, men risken är att det istället blir en bromskloss för klimatanpassningen. Det är bara ett av många problem med investeringsskyddsavtal, säger Henrik Horn, professor i internationell ekonomi och forskare vid IFN. Det är dags att riva upp eller göra om investeringsskyddsavtalen, säger han.

Privata ambulanser är snabbare men fler patienter dör. Det visar en studie av IFN-forskarna Daniel Knutsson och Björn Tyrefors, publicerad i Quarterly Journal of Economics. De applicerar nobelpristagaren Oliver Harts kontraktsteorier på svensk ambulanssjukvård och undersöker effektivitet och kvalitet hos privata respektive offentliga ambulansbolag. Hur görs den här typen av forskning och vad har den för implikationer för andra typer av skattefinansierade välfärdstjänster?

Vem äger våra bolag och vilken betydelse har ägandet? Sverige avviker från den globala trenden där antal noterade bolag minskat. De senaste 25 åren har istället börsbolagen ökat kraftigt.  Ägandet har förflyttats från familjekontrollerade stiftelser till förmögna privatpersoner och deras holdingbolag. En viktig förklaring till utvecklingen är  förändringar av svenska skatteregler, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN.