IFN i media

I Ämnesläraren bemöter Magnus Henrekson kritiken mot den nya betygsreformen och dess konsekvenser för de praktisk-estetiska ämnena.

I en intervju med Riks varnar Magnus Henrekson för att stora amerikanska datacenter i Sverige kan driva upp elpriserna genom sin omfattande elförbrukning.

I podden Gröning & Blomgren Utanför diskuterar Magnus Henrekson och Inger Enkvist vilka förändringar som präglat den svenska skolan. Samtalet berör bland annat kunskapskris, lärarrollens ställning och hur betygssystemet kan reformeras.

I The San Francisco Standard lyfter Magnus Henrekson fram Sveriges erfarenheter av förmögenhetsskatt och dess effekter på företagande och investeringar.

Politiken behandlar inte människor som om alla vore lika mycket värda, utan ser oss som ansvariga individer med olika skyldigheter, olika rättigheter och olika grad av förankring i samhället, skriver professor Magnus Henrekson i Kvartal.

I tidningen Fokus granskas Tidöregeringens mandatperiod. Magnus Henrekson är en av experterna som kommenterar skolpolitiken och dess möjliga konsekvenser för svensk skola.

Förslag om ett avskaffat karensavdrag låter humant. Men avdraget finns av goda skäl. Sjukfrånvaro kan inte förstås enbart medicinskt, beslut sker ofta i en gråzon. Hur sjuk är jag, egentligen? Det betyder inte att människor i allmänhet fuskar, utan att de reagerar på incitament. En generös välfärdsstat kräver gränser, skriver Magnus Henrekson och Mats Persson i en debattartikel i Dagens Nyheter.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver Magnus Henrekson och Mats Nilsson att kalkylen för ny kärnkraft förändras om den behandlas som samhällsinfrastruktur snarare än som ett isolerat högriskprojekt.

Efter många problemår bygger Sverige nu en av Europas starkaste skolor. Det borde politikerna prata om, skriver professor Magnus Henrekson i Fokus.

Den som värnar kunskap, rättvisa och svagpresterande elevers rätt till stöd bör därför inte försvara dagens betygskaos, skriver Magnus Henrekson och Jonas Vlachos i Vi Lärare.

Riksdagen har godkänt ett nytt betygssystem som bygger på en utredning ledd av professorn Magnus Henrekson vid Institutet för Näringslivsforskning. I Vi Lärare beskrivs reformen, som bland annat innebär en tiogradig betygsskala, slopat F-betyg och införandet av nationella slutprov.

I Vi Lärare bemöter utredarna Magnus Henrekson och Thomas Persson kritiken mot det nya betygssystemet och betonar att det är anpassat till de nya kursplanerna.

I Vi Lärare svarar utredarna Magnus Henrekson och Kristina Ingemarsdotter Persson på kritiken inför regeringens beslut om nya betyg.

Tre högstadielärare hävdar att förslaget till nytt betygssystem gör skolan relativ, atomistisk och obegriplig för eleverna. Det är hårda ord, men de träffar inte förslaget, skriver Magnus Henrekson och Kristina Ingemarsdotter Persson i Göteborgs-Posten.

Klimatpolitiken behöver färre undergångsvisioner och fler sakliga kalkyler, skriver professor Magnus Henrekson i Kvartal.

Betygen i Sverige är inte fullt jämförbara mellan skolor, skriver Magnus Henrekson i en debattartikel i Aftonbladet, där han deltar i regeringens betygsutredning och förordar kalibrering.

Magnus Henrekson medverkar i Econ Journal Watch, där professorn vid Duke University, Michael Munger, samtalar med honom om The Green Entrepreneurial State.

I Inblick berättar Magnus Henrekson om en uppväxt där ansvar och hederligt arbete gav mening. I dag ser han ett samhälle som blivit en “missnöjesmaskin” – och vill vända utvecklingen.

I magasinet Inblick skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN, om den liberala demokratins sårbarhet, hur den ofta tas för given och varför dess värden måste återerövras.

I Hotspot, en podd från Världen idag, medverkar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, i ett samtal om det personliga ansvaret och samhällets syn på ansvar.

Boken Ett Sverige som försvann av Hans Bergström skildrar ett epokskifte. I Kvartal har professor Magnus Henrekson läst boken och påminns om vikten av det personliga ansvaret.

I en replik i Svenska Dagbladet argumenterar Magnus Henrekson, professor emeritus i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och övriga utredare för att deras förslag säkerställer jämförbara betyg mellan elever, oavsett skola.

Det är ännu oklart hur mycket av Stegras skulder som ska skrivas av. Det kan få stor betydelse för projektets framtid, enligt Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Epoch Times.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, gästar podden Gröning & Blomgren Utanför för ett samtal om varför den svenska skolan har tappat riktningen.

När människor slutar läsa förlorar samhället en av sina viktigaste kognitiva tekniker. Läsningen formade det tänkande som banade väg för upplysningen, vetenskap och demokrati, skriver Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Kvartal.

En stor del av Europas problem med konkurrenskraft kan knytas till unionens gröna giv och den energipolitik som förts i klimatets namn. Det skriver Magnus Henrekson, Mikael Stenkula, med flera i Svenska Dagbladet.

Statsindividualismen bygger på medborgarnas förmåga till personligt ansvar – något den svenska staten har underminerat i decennier, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Axess.

Löftet för drygt sex år sedan var att förena klimatansvar med stärkt konkurrenskraft. Men det är tydligt att den gröna givens politik skapar stora problem, som inte är tillfälliga utan systematiska, skriver forskarna Magnus Henrekson, Christian Sandström och Mikael Stenkula i Svenska Dagbladet.

Sverige har haft flera olika betygssystem de senaste decennierna, och riksdagen väntas snart ta ställning till ännu ett nytt. Betygsutredaren Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, beskriver den nuvarande modellen som allvarligt bristfällig, skriver Vi Lärare.

I Miljö & Utveckling uppmärksammas den nya forskningsantologin The Green Entrepreneurial State? Exploring the Pitfalls of Green Deals, där arton forskare – bland dem Magnus Henrekson, Christian Sandström och Mikael Stenkula – analyserar EU:s gröna giv och lyfter flera strukturella problem i den gröna industripolitiken.

När samma lag alltid vinner blir spelet ointressant. Det skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och seniorforskare vid IFN, och Lars Persson, professor i nationalekonomi och vice vd vid IFN, i en artikel i tidningen Fokus.

I Vi Lärare diskuteras Liberalerna­s tvärvändning i friskolefrågan och om aktiebolag är skadliga för svensk skola? Nationalekonomen Magnus Henrekson, professor emeritus vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), anser att aktiebolaget är den mest naturliga och effektiva driftsformen.

Ett samhälle som utmärks av stor personlig frihet förutsätter en kultur präglad av ansvarstagande hos majoriteten. Denna kultur har nu utmanats av den stora invandringen från utomeuropeiska länder, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Kvartal.

Det är ett misstag att ställa kärnkraft mot flexibilitet och smarta nät. Ett robust elsystem behöver allt detta samtidigt, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Mats Nilsson, docent vid Södertörns högskola, i Svenska Dagbladet.

Många har haft synpunkter på det nya förslaget om betygssystem. I Kvartal svarar nu Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och regeringens betygsutredare, på kritiken.

Tre nationalekonomer argumenterar i en slutreplik på DN Debatt för höjd vinstskatt på gruvor. En av dem är Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). De menar att reformen skulle göra gruvnäringen till en vinst för hela samhället – inte bara för bolagen.

Gruvboomen i Sverige gynnar främst utländska bolag, medan vi tar riskerna. Norge visar att höga skatter och statligt ägande kan ge större vinster – utan att skrämma bort företagen. Vi borde ta efter vårt grannland och skapa en svensk mineralfond, skriver tre nationalekonomer i DN Debatt, däribland Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Handelshögskolan slopar kravet på högskoleprovet efter bara en antagningsomgång. I Svenska Dagbladet kommenterar Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), att beslutet ger en gräddfil för elever från elitskolor: ”Tala om orättvisa”.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill minska antalet valmöjligheter på gymnasiet. Nationalekonomen Magnus Henrekson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), har fått i uppdrag att utreda en ämnesutformad gymnasieskola, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

Priset på kärnkraft speglar politiska beslut om regler och ramverk. Ett robust elsystem med rimliga kostnader kräver medvetna vägval – det är upp till oss, inte fysiken, skriver Per Fahlén (Chalmers), Magnus Henrekson (IFN) och Mats Nilsson (Södertörns högskola), i Dagens Industri. 

Forskarna som kritiserar Christian Sandström tillskriver honom ståndpunkter han inte har framfört. Samtidigt försöker de ge intryck av att själva ha bidragit med någonting, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN, i en replik i Svenska Dagbladet.

Extra kurser för att få meritpoäng blir något som elever känner sig tvungna att välja för att kunna konkurrera, snarare än att få fördjupade kunskaper. Det skriver betygsutredare Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, i Svenska Dagbladet. 

Flera remissinstanser har lyft fram risker med det nya betygssystemet. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN och utredare bakom förslaget, bemöter oron i Vi Lärare:

"Det finns bred enighet om att dagens system brister i likvärdighet och att en kontinuerlig betygsskala samt avskaffad godkäntgräns är steg i rätt riktning".

Northvolts kanske tuffaste kritiker, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, är ”realistiskt optimistisk” efter amerikanska Lytens köp av Northvolts konkursbo.

-Vi får hoppas att de klarar det. Men riskerna är fortsatt stora, säger han till TT.

Vi är definitivt inte urskillningslösa motståndare till väderberoende kraftproduktion. Men det krävs en öppen diskussion om de verkliga kostnaderna och riskerna, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, med flera i Svenska Dagbladet.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, skriver tillsammans med andra debattörer i Svenska Dagbladet: Elavbrottet på Iberiska halvön visar att om vi fortsätter att öka andelen väder­beroende elproduktion i Sverige kommer kostnaderna för att upprätthålla systemets stabilitet att behöva öka mycket kraftigt.

Den europeiska fotbollens toppnamn tjänar numera astronomiska summor, både jämfört med andra sporter och jämfört med för 50 år sedan. Varför har det blivit så? Ekonomiprofessorn Magnus Henrekson förklarar varför vi bör snegla på USA för att göra fotbollsbranschen mer rättvis och intressant.

Om inte europeiska universitet klarar av att omvandla innovation till företagande så kommer vi bli irrelevanta, skriver flera forskare, bland andra Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, forskare vid IFN.

En stor andel väderberoende kraft riskerar att göra det svenska elsystemet både dyrare och mer instabilt, varnar forskare i en ny rapport. De menar att kostnaderna underskattas rejält och att hushållen och industrin blir de stora förlorarna.

Verklighetens elsystem består av mer än kilowattimmar – det visar det stora elavbrottet som lamslog delar av Spanien nyligen. Men även Sverige har liknande svagheter: andelen planerbar kraft har minskat till förmån för väderberoende alternativ. Vår analys visar att stora och avgörande delar av elsystemets faktiska funktion inte beaktas i beslutsunderlag, skriver Per Fahlén, Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och Mats Nilsson, i en debattartikel i Dagens Nyheter.