IFN i media

I SvD Ledarredaktionen medverkar Andreas Bergh i ett samtal om svensk ekonomi, skatter och arbetslöshet.

I Smedjan recenserar Andreas Bergh en ny bok om integration och invandrares etablering på arbetsmarknaden.

I EFN beskriver Andreas Bergh hur sysselsättningen bland utrikesfödda har ökat och hur gapet mot inrikesfödda har minskat, även om utmaningar kvarstår.

Friare marknader har omformat välfärden, men reformerna riskerar att rullas tillbaka när politiken vill begränsa privata alternativ. ”Det är väldigt lätt att romantisera det förflutna”, säger nationalekonomen Andreas Bergh i Tidningen Näringslivet.

Aktörer som vill ha vinst vill inte ha dålig skola men de vill inte ha bra skola heller. De vill ha den typ av skola som ger dem vinst, säger nationalekonomen Andreas Bergh till Sydsvenskan.

Sänkta biljettpriser i kollektivtrafiken riskerar att bli en ineffektiv åtgärd, säger IFN‑forskaren Andreas Bergh i en intervju med EFN.

I Ekot säger IFN-forskaren Andreas Bergh att Sverige är så pass omvärldsberoende att den ekonomiska utvecklingen nästan helt avgörs av världsmarknadsläget.

I tidningen Fokus riktar experterna Andreas Bergh och Lars Calmfors kritik mot regeringens tillfälliga skattesänkningar. De varnar för att politiken riskerar att sätta marknaden ur spel och skada ekonomin på sikt.

I Dagens Industri säger välfärdsforskaren Andreas Bergh att enigheten om hur välfärden ska finansieras i praktiken är stor, trots hård politisk retorik.

I The Locals podd Sweden In Focus Extra intervjuas Andreas Bergh om en undersökning som visar att svensk opinion är mer positiv till invandring än regeringens politik.

The Local intervjuar Andreas Bergh om väljarnas syn på migration.

I en krönika i Sydsvenskan ifrågasätter Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, om högre skatter på miljardärer verkligen är rätt väg. Han pekar på att ett växande antal rika i samhället kan ha en underskattad uppsida.

Vi ser en uppenbar risk att svenska politiker driver en migrationspolitik som går emot vad de flesta väljare önskar, skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare och nationalekonom vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), med flera, i Dagens Industri.

Flera storbanker höjer sina rörliga bolåneräntor, även om nivåerna fortfarande ligger under Stibor. I EFN Ekonomikanalen kommenterar IFN‑forskaren Andreas Bergh utvecklingen.

I en ledare i Svenska Dagbladet lyfts IFN‑forskaren Andreas Berghs analys av SCB‑statistik, som visar att både absolut och relativ fattigdom i Sverige har minskat sedan 2011.

I TV4 Nyheterna kommenterar Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), att Sveriges arbetsmarknad fungerar bra för dem med hög utbildning men har ont om jobb för personer med lägre utbildning.

I Sverige tar vi examen tre år senare än norrmän och sex år efter japaner, något som kostar både individ och samhälle stora pengar. Samtidigt behöver sena examina inte vara ett samhällsproblem, säger Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Organisationen Oxfam skickar ut samma budskap inför varje Davosmöte: De superrika blir rikare medan halva mänskligheten lever i fattigdom. Problemet är att det inte ger en rättvisande bild, skriver Andreas Bergh, docent och forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Integrationen av invandrare i Sverige går allt bättre, men den nya utmaningen är att människor ska vilja bo kvar på områden som Gamlegården. Det skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet samt Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i en ledare i Kristianstadsbladet.

Från 1990-talet och fram till 2011 hade människor med låga inkomster allt större möjligheter att röra sig uppåt, även om inkomstklyftorna samtidigt ökade. Men därefter hände något. I dag har rörligheten minskat – trots demografiska förändringar som snarare borde få den att öka. Det är oroväckande, skriver tre ekonomiforskare i en ny ESO-rapport, där en av författarna är Andreas Bergh, professor i nationalekonomi vid IFN. Artikeln publiceras på DN Debatt.

I podden Ledarredaktionen från Svenska Dagbladet intervjuar Andreas Ericson nationalekonomen Andreas Bergh, docent vid IFN, om utrikes föddas inkomster som närmat sig inrikes föddas – samtidigt som skillnader i sysselsättning kvarstår. 

Gapet mellan invandrare och svenskfödda minskar både när det gäller sysselsättning och inkomster. Men den positiva utvecklingen drivs av invandrare som lämnar de mest invandrartäta områdena, skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Martin Nordin, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, i Svenska Dagbladet.

Arbetsgivarorganisationen Sobona ser offentligägda bolag som det bästa av två världar. Men Andreas Bergh, lektor i nationalekonomi vid Lunds universitet och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), varnar i Läkartidningen för att det också finns risk att få det sämsta av två världar.

Årets pristagare ger nycklar till de senaste 200 årens ihållande tillväxt. Och deras tillväxtbegrepp sträcker sig bortom bnp-kurvor, enligt nationalekonomen Andreas Bergh, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, skriver Forskning & Framsteg.

Produktivitetskommissionens slutbetänkande på lite drygt 650 sidor är nästan helt fritt från produktivitetsstatistik. Det är en styrka snarare än en svaghet, skriver nationalekonomen Andreas Bergh, i tidskriften Smedjan. 

Sjöbo Elnät är ett klassiskt exempel på hur gränserna kan tänjas i ett kommunalt bolag.Det menar Andreas Bergh, nationalekonom och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), med hänvisning till bland annat försvunna kvitton och sponsring till den tidigare vd:ns paintballklubb.

– Det har jag aldrig varit med om tidigare, säger han i en intervju med Ystads Allehanda.

Finansminister Elisabeth Svantessons (M) kritik mot bankernas räntesättning möter motstånd.

 – Jag tycker att det är lite populistiskt och oroväckande, för att hon borde veta bättre, säger Andreas Bergh, nationalekonom och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i en intervju med EFN Ekonomikanalen.

I podden Ledarredaktionen från Svenska Dagbladet diskuterar Adam Danieli från Timbro med Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid IFN, om Tidö 2.0 är vägen framåt för ett mer marknadsliberalt Sverige – eller ett strategiskt misstag?

Fler forskare bör göra som Steven Pinker: Försvara den akademiska friheten också när den inte passar de egna värderingarna, skriver Andreas Berghs, forskare och docent i nationalekonomi vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Ekonomiprofessor Lars Calmfors och docent i nationalekonomi Andreas Bergh, båda forskare vid IFN, medverkar i EFN Finansmagasinet där de efterlyser en ny skattereform och kritiserar dagens system som ett urholkat lapptäcke av undantag och regler.

Sänk inkomstskatter för både låg- och högavlönade, inför enhetlig moms och lyssna inte på särintressen. Det, tillsammans med en pensionsålder på över 70 år, är Andreas Berghs, forskare och docent i nationalekonomi vid IFN, recept för att klara välfärden. Intervju i Dagens Industri.

I en ny tid av oro hårdnar retoriken mot marknadsekonomin. Andreas Bergh, nationalekonom vid IFN och Lunds universitet, ser en farlig glidning som hotar Sveriges välstånd och krisberedskap. ”Om man tar global handel för given så glömmer man bort att försvara den”, säger han till Tidningen Näringslivet.

När vi nu står inför en samhällelig strukturomvandling med digitalisering och AI-utveckling är många oroliga för att arbeten kommer att försvinna. Det kommer de säkert, men det kan också tillkomma nya jobb – om vi lär oss av historien och spelar våra kort rätt, skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent vid Lunds universitet och IFN, samt Joakim Wernberg, lektor i teknik och samhälle, i en debattartikel i Dagen Nyheter.

Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund och IFN, skriver i Sydsvenskan att forskare, politiker och kulturjournalister har spridit idén om att ekonomin är ett nollsummespel där en persons vinst innebär en annan persons förlust.

Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN, samtalar om hur de nya löneavtalen påverkar köpkraften, i P1 Morgon, Sveriges Radio.

Innovation kräver inte politiskt kändisskap – det kräver integritet och tålamod, skriver Andreas Bergh, docent i nationalekonomi och välfärdsforskare på Lunds universitet och forskare vid IFN, i en ledare i Norra Skåne.

Sveriges demografi gör att vi står inför en samhällskris. Andreas Bergh, verksam på IFN och vid Ekonomihögskolan i Lund, menar att människor kan behöva jobba upp till 75 års ålder samtidigt som pensionerna riskerar att sänkas. ”Om det ser tufft ut idag, så är det ingenting mot hur det kommer att bli”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Att så få yngre vill ta på sig chefskapet kan få allvarliga konsekvenser, enligt nationalekonomen Andreas Bergh, verksam på IFN och vid Ekonomihögskolan i Lund.

– Det gör det svårt att bemanna kärnverksamheten i välfärdsstaten.

Efter ett stort intresse från skolvärlden förvandlar Story House Egmont sitt nya digitala läromaterial ”Kalle Anka & C:o – Så Funkar Pengar” till en tryckt tidning.

Andreas Bergh, forskare vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet och IFN, har hjälpt till att välja ut de lärorika serierna, samt skrivit faktasidor som förklarar begrepp som inflation och utbud och efterfrågan.

Andreas Bergh, forskare vid IFN och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, beskriver detta som en av de första stora avbolagiseringarna i Sverige.

Trygghet, flexibilitet i arbetslivet – och krav på ett starkt ledarskap.

När generation Z tar klivet ut på arbetsmarknaden innebär det både möjligheter – och utmaningar – för arbetsgivarna.

– Det här är en generation som är van vid att ifrågasätta auktoriteter, säger Andreas Bergh, forskare vid IFN, i en intervju i Dagens Nyheter.

Hur går det för Sveriges ekonomi? Och vad har regeringen gjort för den under första halvan av mandatperioden? Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet samt forskare vid IFN, Jacob Lundberg, forskare vid IFN och Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé, diskuterar med Andreas Ericson, ledarredaktionen på Svenska Dagbladet.

Det är långt ifrån självklart att EU skulle bli bättre av att bli mer som USA, skriver Andreas Bergh, verksam på IFN och vid Ekonomihögskolan i Lund, i en krönika i Kristianstadsbladet.

Andreas Bergh, verksam på IFN och vid Ekonomihögskolan i Lund, intervjuas  i Dagens Industri om sitt arbete med att skapa faktatexter till serier som på ett enkelt sätt ska förklara ekonomiska teorier. 

I mitten av 2010-talet blev Hans Rosling världsberömd för sina hoppingivande presentationer av allt det som stadigt blivit bättre i världen. Men hur har kurvorna sett ut sedan dess? Tittar man närmare på statistiken finner man många lugnande fakta – men också några orosmoln.

Om detta skriver Andreas Bergh, forskare vid IFN och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, i en fördjupande essä, Under strecket, i Svenska Dagbladet.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt, Andreas Bergh, nationalekonom vid IFN och Lunds universitet, intervjuas i Tidningen Näringslivet.

Om fler ska arbeta med något yrke som anses särskilt angeläget, måste färre jobba någon annanstans, skriver Andreas Bergh, forskare vid IFN, i en krönika i Kristianstadsbladet.

Bojkotter är trubbiga verktyg som ofta får oavsiktliga konsekvenser, skriver Andreas Bergh, verksam på IFN och vid Ekonomihögskolan i Lund, i en replik till Nina Gren som vill se en bojkott av Israel.

Valet mellan att koncentrera eller sprida resurserna för forskning och högre utbildning är lika aktuellt i dag som det var på 1970-talet, skriver forskarna bakom en ny SNS-rapport i Dagens Samhälle.

Att staten nyligen upptäckte 25 nya myndigheter är inte särskilt förvånande, menar välfärdsforskaren Andreas Bergh, knuten till IFN. "Små myndigheter har kunnat tuffa på i det tysta så pass länge att de glömts bort", säger han till tidningen Näringslivet. Nu höjs fler röster om en vårstädning i hela den offentliga ekonomin.