IFN i media

Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, skriver i norska Aftenposten om valutakrig: "Den uvanlige pengepolitikken som nå praktiseres i mange land utgjør et gigantisk eksperiment uten noen synlig slutt, og med et 40-talls sentralbanker involvert. Ingrediensene er å trykke penger, ha negative styringsrenter og gripe inn i valutamarkedet."

Robert Gidehag, Svenskt Näringsliv, skriver att han besökt Ikea och konstaterar att det är "ganska exakt tre gånger så dyrt att få köket monterat och uppsatt som att köpa det i delar och göra jobbet själv. Förklaringen är dels en sammanpressad lönestruktur, dels höga skatter på arbete." Gidehag hänvisar till forskning av Andreas Bergh och Magnus Henrekson.

I en ledare skriver Byggindustrin att "satt under starkt tryck tycks Sverige och svensk politik fungera som bäst och få det gjort som krävs". Tidningen bygger sin argumentation bland annat på det faktum att "i november 1992 fick nationalekonomen och professorn vid Stockholms universitet, Assar Lindbeck [IFN], uppdraget av regeringen Carl Bildt att leda en expertkommission och analysera den ekonomiska krisen för att föreslå åtgärder".

Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN skriver i en krönika i Dagens Samhälle att "för att förbättra integrationen måste kunskapsgapet mellan utrikes och inrikes födda minska. Men detta uppnås knappast med inskränkningar i välfärdstjänster enligt Moderaternas förslag i förra veckan."

Andreas Bergh, IFN, skriver i ett inlägg i Liberal Debatt att "en välfärdsstat som den svenska spelar stor roll för att utjämna människors konsumtion över livscykeln. I praktiken betyder detta att de arbetande via skattsedeln finansierar äldreomsorg, pensioner och sjukvård för de äldre."

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, kommenterar om korruption efter en intervju med Ebba Busch Thor, KD. Han gör det i Lördagsekots nya format, som alltså inte enbart är en intervju utan därefter en fördjupning i ett visst ämne.

I Ekonomiekot lördag intervjuas Magnus Henrekson, IFN, Marie Löwegren, Lunds universitet och Helena Casserlöv-Kvist, vd Meritmind, om entreprenörskap. Alla tre deltog i ett seminarium den 19 januari.

I ett radioinslag förklarar Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, att "det är svårt att förändra den svenska arbetsmarknaden och det går sannolikt långsamt, men det är klart att det går om vi vill, anstränger oss och är beredda att acceptera att man när man direkt kommit hit och inte talar språket perfekt får ett enklare jobb och lite lägre lön".

I en ledare skriver SvD om ”partiet och facket-affär” och menar att "ministerboenden ett ytterst marginellt bekymmer. Vad bostadsbrist däremot innebär för tillväxt och välstånd, liksom inte minst integration". SvD önskar att "såväl borgerlighet som marknadsekonomiskt sinnade socialdemokrater tog sig an reform­arbetet. Assar Lindbeck [IFN] har redan gjort jobbet en gång.

"De senaste veckornas debatt om sexuella övergrepp och kultur har synliggjort en avgrund mellan de som anser att kön är den enda relevanta förklaringen till sexuella övergrepp och de som hävdar att kultur faktiskt spelar en inte oväsentlig roll" skriver Adam Cwejman i en ledare i GP. Han hänvisar till ett debattinlägg av Özge Öner, IFN."Öners poäng är att olika kulturer har olika syn på kvinnors rättigheter."

Özge Öner, IFN, skriver på Brännpunkt i SvD att "vi måste erkänna och förstå att olika kulturer och samhällssystem har olika syn på kvinnors rättigheter; att förneka detta är inte bara okunnigt utan även förolämpande mot miljoner kvinnors kamp för likvärdighet". Öner skriver "att bara importera och i tysthet tolerera oönskade kulturella sedvänjor gynnar allra minst flickor och kvinnor i Sverige"..

Över 200 nya vårdcentraler har grundats i Sverige sedan marknaden öppnades för privata vårdbolag 2011. "Den ökade valfriheten har ett starkt stöd hos den allmänna opinionen" säger Henrik Jordahl, IFN, i en intervju i Hufvudstadsbladet. Han förklarar att de svenska erfarenheterna  i huvudsak är positiva.

I en ledare skriver Motala & Vadstena Tidning integration av nyanlända på den svenska arbetamarknaden. Tidningen hänvisar till Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: Han menar att det inte behövs spearata arbetsmarknader för inrikes och utrikes födda. "Däremot krävs en någorlunda fungerande /marknad/, där människor som inte kan konkurrera med lång utbildning, kontakter och ett perfekt uttal av ”sjösjuk”, tillåts konkurrera på sina egna villkor."

I ett debattinlägg i Dagens Industri skriver Pär Holmberg, IFN, att regeringen bör helt avveckla straffbeskattningen av kärnkraft och vattenkraft. "I annat fall är risken stor att Sverige, för att undvika elbrist, kommer att tvingas följa Storbritanniens exempel och återreglera stora delar av elmarknaden."

Sten Svensson, f.d. chefredaktör för Lärarnas tidning, skriver i ett inlägg på Skola och Samhälle om inlägg ocvh forskning av Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN. Svensson menar att "Sahlgrens arbetsmetod är att presentera en mängd fakta och forskningsresultat i den fråga han skriver om, stort som smått. Samtidigt förbigår han den forskning som motsäger den linje han driver i den aktuella frågan. [...] Den debatt som då uppstår är ofta förvirrad, där många undrar vad som är fakta och vad som är felaktigt."

Debattören Fredrik Segerfeldt svarar i ett inlägg på en artikel som publicerades i DN 2015-01-09, i vilken Hans Lööf och Gustav Martinsson, Finanspolitiska rådet, menar att okvalificerade låglönejobb inte alls skulle förbättra integrationen: "De artiklar som skrivits om just lönespridningens effekter på europeiska och svenska förhållanden pekar faktiskt åt samma håll, att höga lägstlöner stänger ute lågproduktiva. Det är också den slutsatsen som bland andra Långstidsutredningen 2011, Konjunkturinstitutet, IMF och OECD drar. Och det är den linje som nationalekonomer som Andreas Bergh [IFN], Joacim Ruist, Assar Lindbeck [IFN] och Lars Calmfors [IFN] driver.

Six/Affärsvärlden skriver om att Stockholms Handelskammare välkomnar regeringens samarbetsinvit till oppositionen om bostadspolitiken: "Från Stockholms Handelskammares sida föreslår vi att det skyndsamt tillsätts en nationell bokriskommission som får i uppdrag att lämna slutsatser inom en tremånadersperiod. Assar Lindbeck bör leda kommissionens arbete."
 

"Nästa stora blocköverskridande överenskommelse kan leda fram till kraftigt ökat bostadsbyggande. Regeringens initiativ framfört av statsminister Stefan Löfven i onsdagens partiledardebatt, mottas positivt av kommunerna, facket och näringslivet. Allianspartierna tackar ja till inbjudan." Det skriver Statskoll.se och citerar bland andra Maria Rankka, vd Stockholms handelskammare. Hon förklarar att "Assar Lindbeck [IFN] bör leda kommissionens arbete. Den dysfunktionella bostadsmarknaden är ett av landets största tillväxthinde."

Gabriel. Heller Sahlgren, verksam i England och affilierad till IFN, är ny krönikör i Dagens Samhälle. I sin första krönika skriver han om det svenska asylsystemet: "Britterna är förstås införstådda med motiven bakom: Viljan att hjälpa människor i svår nöd. Svårare är det att förklara varför många i Sverige har trott att den förda politiken skulle vara en vinstaffär. En investering för framtiden. 'Hur kunde man tro det?', frågade en forskarkollega."

The Local skriver om hur ett foto från TT där statsminister Stefan Löven ses sitta ensam i riksdagens kammare. Bilden har cirkulerat i soaicla medier och The Local återger bland andra ett twitter från IFN-forskaren Richard Öhrvall.

"Om arbetsmarknaden inte öppnas för kortutbildade står vi inför ett växande utanförskap." Det skriver Anna Karin Hatt och Li Jansson, Almega, i ett debattinlägg. De hänvisar till forskning från IFN: "IFN har visat att arbetslöshetstiderna för utomeuropeiska flyktinginvandrare kraftigt förlängs på grund av höga ingångslöner."

Pär Ivarsson, Ekonomiekot, intervjuade Steven Davis, University of Chicago, när denne i december besökte Stockholm och IFN. Davis är en av grundarna av Economic Policy Uncertainty Index, som mäter politisk osäkerhets inverkan på produktion, investeringar och sysselsättning. Programmet handlar om konsekvenser av osäkerhet om ekonomisk politik och spelregler.

The Atlantic skriver att forskning av bland andra Alexander Ljungqvist, NUY och affilierad till IFN, visar att "bolagsskatt inte bara kan användas som  politiskt slagträ eller ett medel för att tvinga företag att bidra med mer till det offentliga - bolagsskatt är också ett sätt ... för regeringar att underblåsa eller bromsa företagens risktagande".

I en krönika i Fokus skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, att "trots att resten av samhället bygger på att vi specialiserar oss, har besluts­fattarna valt att i betygen ge vikt åt elevens svagheter". Han är kritisk till dagens betygsystem och förklarar att det exempelvis är "omöjligt att kompensera för en trög start eller en tillfällig svacka genom att förbättra sina kunskaper senare i utbildningen".

I en ledare skriver Dagens Nyheter om behovet och frånvaron av självkritik. Skribenten hänvisar till Andreas Bergh, IFN, som i Svenska Dagbladet förklarat att ”deltagarna utmanar andras åsikter mycket oftare än de utmanar sina egna”. Skribenten påpekar att den som aldrig ändra sig "är i bästa fall princip­fast. I sämsta fall är det bara antiintellektuellt".

Äntligen, en viral produkt som är värt din tid och uppmärksamhet, skriver Cheat Sheet, en amerikansk "lifestyle site". Det handlar om är produktivitet och skribenten hänvisar till en artikel på VoxEU.org av Matthew Lindquist, Jan Sauermann, och Yves Zenou. den senare är affilierad till IFN. Deras slutsats "är att produktiviteten är verkligen smittsam [viral]".

För att säkerställa att Sverige får ut det bästa av framtida digitaliseringsmöjligheter, måste landets lagstiftning omprövas, skriver Mårten Blix, gästforskare på IFN, i ett inlägg i The Local.

Vi står just nu inför ett vägval som avgör dels hur stora vinsterna från digitaliseringen blir, dels ifall vi kan klara välfärden utan skattehöjningar. För att bättre ta tillvara digitaliseringens möjligheter behöver bland annat lagstiftningen ses över, det skriver Mårten Blix, gästforskare på IFN, på SvD Brännpunkt.

Var fjärde miljöpartist och var femte sverigedemokrat som valdes in i landstings- eller kommunfullmäktige i Örebro län 2014 har hoppat av, drygt ett år in i mandatperioden. Och det har med ålder att göra, förklarar P4 som intervjuat Richard Öhrvall, IFN.

I en ledare skriver Sundsvalls Tidning med flera om ett seminarium med Steven Davis arrangerat av IFN 2015-12-16. Davis budskapet var glasklart, skriver ST: "Risken för att en kris ska få negativa effekter för tillväxten är betydligt större om det politiska systemet inte är förberett på chocken."

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av SvD och förklarar att Finansminister Magdalena Andersson manipulerar med utgiftstaket och riskerar trovärdigheten för svensk finanspolitik. Calmfors anser dessutom att det behövs låga löneökningar framöver för att minska arbetslösheten.

"Politisk osäkerhet förebådar sämre ekonomiska utfall, och det finns även tecken på att migrationsrelaterad oro kan medföra politisk osäkerhet" skriver Six News i en artikel som publiceras i Affärsvärlden. Steven Davis talade på ett seminarium anordnat av IFN 2015-12-16.
 

I en krönika på ledarsidan i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, IFN, att "man brukar säga att EU utvecklas genom kriser. Men frågan är om det gäller längre. Medlemsstaternas ovilja att följa fattade beslut för att hantera flyktingkrisen är kanske den allvarligaste utmaningen hittills". Calmfors menar att  det förmodligen är oundvikligt att skärpa kontrollen av EU:s yttre gräns för att minska flyktingströmmarna. Han förklarar att kanske kan "bred folklig entusiasm för europeiskt samarbet" bara åstadkommas inom "en mindre och mer homogen grupp av EU-länder som fördjupar integrationen på en mängd olika områden".

"Nödvändigheten att snabbt förbättra integrationen har aldrig varit större, men regeringen saknar både handlingskraft och till stor del också svar" skriver Sundsvalls Tidning i en ledare. Tidningen hänvisar till ett blogginlägg av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, där han "mot ett antal opinionsbildare som driver tesen att den svenska integrationen inte alls är misslyckad".

TT skriver i en artikel som publiceras i en rad tidningar att "Arbetsmarknadsekonomiska rådet, som finansieras av Svenskt Näringsliv, vill se lägre löneökningar under perioden 2017-2018 i utbyte mot något högre löneökningar i årets avtalsrörelse. Rådet leds av professor Lars Calmfors, IFN, och där ingår professorerna Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger, IFN.

I en text från nyhetsbyrån Six förklaras att "Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, har kommit fram till att ett flerårsavtal med lite högre löneökningar på kort sikt - i utbyte mot lägre löneökningar på längre sikt - vore det bästa alternativet inför vårens avtalsrörelse".

Den kommande avtalsrörelsen ställer stora krav på ansvarstagande för arbetsmarknadens parter, skriver Byggindustrin i en presentation av Arbetsmarknadsekonomiska rådets första rapport. Rådet leds av Lars Calmfors, IFN. Per Skedinger, IFN, är en av rådets övriga tre ledamöter. "Parterna bör teckna fleråriga avtal och hålla löneökningarna nere åtminstone under perioden 2017–2018, enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådet."

DN skriver om att Arbetsmarknadsekonomiska rådet lagt fram sin första rapport och att rådet betonar att "höga lönekrav från Byggnads och fyra andra LO-förbund lägger ett stort ansvar på avtalsrörelsens övriga aktörer att hålla tillbaka".

Dagens Industri intervjuar Lars Calmfors som är verksam vi IFN och ordförande för arbetsmarknadsekonomiska rådet. En notis från Direkt publiceras i ett antal media. "Calmfors anser att löneökningarna inte får bli för låga nästa år. 'Inte realistiskt', ryter arbetsgivarorganisationens vice vd Peter Jeppsson."

Mårten Blix, gästforskare på IFN, intervjuas om digitalisering. Han säger sig inte tro på att 50 procent av jobben kommer att försvinna: "Men jag är orolig att det kan bli en svår anpassningspriod. Vi behöver göra en del förändringar så att omställningen inte blir så svår, eftersom det finns en risk att en del jobb kan försvinna under en viss tid när robotarna tar över".

Det är bråttom för Sverige att se över skatter och lagstiftning så att inte jobb går förlorade i onödan i spåren av ny teknik, förklarar Mårten Blix, gästforskare på IFN, i en ny rapport. Han intervjuas i DI och säger att ”utan rätt reformer riskerar vi att få den polarisering mellan starka och svaga grupper på arbetsmarknaden som redan har skett i andra länder.”

Assar Lindbeck, IFN, förklarar i en intervju i Dagens Industri att han är orolig för att Sverige låser flyktingar ute från bostads- och arbetsmarknaden.
”Problemet är de sociala konsekvenserna.” Lindbeck säger om Fredrik Reinfeldt: ”Hans öppna era hjärtan-politik utan reservationer återspeglar på ett kraftfullt sätt den nonchalanta attityden till problemet.”

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas i P4 Malmöhus om flyktingar och sysselsättning. Bergh förklarar att för att ge de nyanlända jobb så behövs många fler jobb som inte är högavlönade, och "som har lägre språkkrav för att även välutbildade nyanlända svenskar ska kunna få en fot in på arbetsmarknaden".

Ivar Arpi skriver i en ledare på tal om att man inte ska ställa grupper mot varandra: "ekonomi är att välja, som nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN] har uttryckt det. Och att välja bort." Arpi avslutar: "Konflikter med etniska förtecken pyr redan i det svenska samhället. Risken är att de nu blir underblåsta av ekonomiska målkonflikter i vardagen – som kan gälla tandvård, polisresurser, vård eller bostadsköer. Det är en mycket riskabel situation."

I en krönika på SvD:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN, om flyktingströmmen till Sverige. Han frågar sig: "Kanske lever regeringen i villfarelsen att om vi stramar åt flyktingmottagandet nu, krävs inga jobbiga reformer av arbetsmarknad och välfärdsstat."  Han drar slutsatsen att "antingen måste färdigheterna hos utlandsfödda höjas eller arbetskraftskostnaderna tillåtas falla så att en anställning kan räknas hem trots kunskapsskillnaderna".

I en ledare skriver Alice Teodorescu i GP om att lärarens och skolans roll återkom i nobelpristagarnas tal. I detta sammanhanghänvisar hon till ett seminarium med skolforskare som IFN arrangerat. Teodorescu förklarar att "Svensk skola behöver återupprätta lärarens auktoritet, vilket inte är detsamma som en återgång till en auktoritär skola."

Özge Öners och Johan Wennströms, IFN, forskning visar att det finns en stark korrelation mellan ökat SD stöd och ett högt asylmottagande, skriver Dagens Samhälle i ett reportage från Sävsjö. "Det ligger nära till hands att tolka denna korrelation som att en hög andel flyktingar i små orter troligen utlöser spänningar och politiska konflikter" säger Johan Wennström till tidningen.

Arbetslösheten bland invandrare är i snitt i Sävsjö 40 procent i år. "En förklaring kan vara hur näringslivet ser ut och vilken typ av jobb som finns. I Sävsjö dominerar industrin" skriver Dagens Samhälle och fortsätter: Özge Öner påpekar att det i stället är tjänstesektorn som ofta fungerar som språngbräda in på arbetsmarknaden, både för invandrare och för ungdomar: "Den finns framför allt i större städer, eftersom de har en mycket större efterfrågan också från angränsande samhällen. Så jämfört med större städer utgör mindre orter väldigt dåliga arbetsmarknader för invandrare."

I en podd och text på Dagens Arena samtalar Arena Idés chefsekonom Sandro Scocco och Arenas chefredaktör Mikael Feldbaum om integration. Långtidsutredningensbilaga om migration kommenteras: "Är Sverige sämst på integration? Mikael spårar bilden till ett diagram hos OECD och en studie av ekonomen Andreas Bergh [IFN]. Båda jämför sysselsättningsgapet mellan infödd och utlandsfödd befolkning. Resultatet gör att det blir jätteroligt för flyktingar att bo i Grekland eftersom grekiska infödda har låg sysselsättning och därmed gapet mot invandrarnas sysselsättning blir lägst."

Arbetsmarknaden (TCO) skriver om de handels- och investeringsavtal (TTIP) som just nu förhandlas mellan EU och USA. Henrik Horn, IFN, har intervjuats och citeras i flera av de texter som publiceras. Han förklarar att TTIP kan bli normbildande: "Det är ju trots allt ett avtal mellan världens två mest avancerade ekonomier..."

Lärarnas Nyheter (Lärarförbundet) skriver om det nya avtal som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och lärar­facken slutit. Det handlar om "ett tvåårigt avtal helt utan centralt garanterade löneökningar". En av de som intervjuas är Per Skedinger, IFN. Han berättar att "en hypotes som i teorin verkar rimlig är att grupper som har marknadskrafterna i ryggen tjänar på sifferlösa avtal. Men jag har ännu inte sett några tydliga belägg för att det verkligen är så".