IFN i media

I en ledare skriver Sundvalls Tidning om lägre ingånglöner och hänvisar bland annat till Lars Calmfors, IFN och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, som kan tänka sig ingånglön på cirka 15 000 kronor. ST avslutar:"I en arbetsmarknad som just nu kännetecknas av snabbt sjunkande arbetslöshet och snabbt ökande sysselsättning är det märkliga förslag. Flyktingarna kommer att lösa ett demografiskt problem. Vi som är på väg att bli pensionärer får vara glada att vi får ny arbetskraft till landet inte minst de LO-yrken där en brist redan är på väg."

Sänkta minimilöner är högsta mode bland arbetsgivare, politiker och experter. TT skriver: "Borgerliga partier har lanserat det ena förslaget efter det andra i syfte att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för alla de hundratusentals nyanlända svenskar [...] Och nu senast lanserade professor Lars Calmfors [IFN] ett förslag som innebär att fack och arbetsgivare kommer överens om ingångslöner på runt 15 000 kronor i månaden."

"Lägre löner är fel väg att gå för att få in fler flyktinginvandrare på arbetsmarknaden. Det tycker både LO och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson" skriver Hotellrevyn från det seminarium där Arbetsmarknadsekonomiska rådet och Lars Calmfors, IFN, presenterade en rapport om lägre ingånglöner.

Magnus Henrekson, IFN, deltog i en debatt i Studio Ett om inträdesjobb med lägre lön. Han förklarade bakgrunden till förslaget om lägre ingånglöner: "Sverige har haft höga löner för lågutbildade i förhållande till andra länder, men nu är antalet lågutbildade så stort, genom invandringen, att det är svårt för alla att komma in på arbetsmarknaden".

I en ledare skriver DN att "vare sig LO vill det eller ej kommer ingångslönerna att pressas i Sverige". Detta budskap framfördes av Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, på ett seminarium. DN skriver: "Frågan är hur snarare än om."

Västgöta Bladet med flera tidningar skriver om Arbetsmarknadsekonomiska rådets förslag att ingångsjobb med sänkta löner införs. I Rådet ingår ordförande Lars Calmfors och ledamot Per Skedinger, båda IFN.  "Vi har redan urusla ingångslöner, säger Dan Gabrielsson till tidningen och "nämner att lägstalönen inom hotell- och restaurangbranschen är 16 754 kronor om man är 19 år. För 18-åringar är ingångslönen 15 336 kronor".

I en ledare skriver Skånska Dagbladet i en ledare om ingångsjobb med lägre löner som föreslagits av Lars Calmfors, IFN. Skribenten tycker att detta är en god idé och avslutar: "Sverige kan inte hänvisa tusentals personer till bidragsberoende och kalla det rättvisa."

I en ledare skriver Skaraborgs Allehanda med flera tidningar att "när en syssla skapar värde kan ett jobb bli till. Det ökade värdeskapande som den arbetande bidrar med återspeglas i lönen. Utom i Sverige där människor måste prestera högt från dag ett". Ledarskribenten skriver om att Lars Calmfors, IFN, och Arbetsmarknadsekonomiska rådet föreslår sänkta ingångslöner.

I en ledare skriver GP om Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport som föreslår lägre ingångslöner för de som är nya på arbetsmarknaden. GP avslutar: "För de som står längst ifrån dagens allt mer krävande arbetsmarknad står valet sällan mellan ett högavlönat och ett lågavlönat arbete, utan mellan ett lågavlönat arbete och inget arbete alls. En sådan uppdelning inrymmer bara förlorare."

I en ledare skriver HelaGotland om "hur oerhört viktigt det är att nykomlingarna till Sveriges arbetsmarknad också får möjlighet att hitta ett riktigt jobb". Han referar till Lars Calmfors och Arbetsmarknadsekonomiska rådets förslag om större lönespridning.

Framväxten av Silicon Valley började med en skattereform som gjorde det mer lönsamt att investera i och arbeta för nya riskfyllda projekt. Politikerna måste förstå värdet som skapas av nyckelpersoner i nystartade företag och sänka skatten på personaloptioner, skriver Magnus Henrekson, IFN, i ett debattinlägg i DI. Han argumenterar för personaloptioner i ordets rätta bemärkelse.

"Allt fler partier och experter sällar sig till kravet på lägre ingångslöner och enklare jobb på arbetsmarknaden" skriver NWT. Tidningen hänvisar i en ledare till Lars Calmfors, IFN och ordförande Arbetsmarknadsekonomiska rådet: " Calmfors menar att dagens former av anställningsstöd, utbildningsinsatser och Rut-jobb inte räcker till för att få tillräckligt med lågutbildade och nyanlända i arbete."

I en sidodebatt till diskussionerna on lönespridning, där Lars Calmfors och Arbetsmarknadsekonomiska rådet deltar, skriver DN:s tv-kritiker att journalisterna som frågade ut Lars Calmfors i Gomorron Sverige "skulle ha kunnat pressa Lars Calmfors det minsta, nejdå, det blev ett litet morgonmys där Calmfors ostört fick tala om vad som var bra för Sverige [... ]"

"Under februari månad väntas de utrikes födda för första gången bli en majoritet av de arbetslösa i Sverige. Utvecklingen för denna grupp går i fel riktning" skriver Expressen i en ledare. Tidningen hänvisar till att bl.a. Lars Calmfors, IFN, föreslagit större lönespridning. Expressebn avslutar: "Det vore mer klädsamt om vänstern erkände som det är: försvaret för blågula löner går före solidariteten med de nyanlända."

TT skriver i en notis som publiceras i ett stort antal tidningar att "lägstalönerna i Sverige måste sänkas. Det anser nationalekonomen Lars Calmfors, ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet [och IFN], som uppmanar arbetsmarknadens parter att förhandla fram 'ingångsjobb' med betydligt lägre löner än dagens minimilöner."

Ingenjören skriver om tankesmedjan Digital utmaning och hur Sverige ska klara omställningen för framtiden. Tidningen hänvisar till Mårten Blix, IFN, som ville se enkla och lättfattliga regelverk för nya sorters företag som gör det lätt att till exempel betala skatt och att starta en verksamhet.

Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver en slutreplik på SvD Brännpunkt om skolan och skolforskning. Deras första inlägg var infört 2016-02-08.

P1 Morgon intervjuar Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, om den rapport som rådet presenterar i dag. Förslaget innehåller slopad arbetsavgift för arbetsgivaren, ett extra jobbskatteavdrag för löntagaren och en ingångslön väsentligt lägre än dagens lägsta. Hur många fler jobb skulle en lön på 15.000 kronor ge, undrar P1 Morgon och Calmfors svarar att väsentligt fler skulle få jobb,

"Det kommer inte, enligt vår mening, att gå att klara sysselsättningsproblemen utan att acceptera större lönespridning. Det innebär att de höga svenska minimilönerna måste sänkas" förklarar Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmarknadsekonomisk rådet, för SR. Inslaget handlar om att fler och fler ekonomer ger sig in i debatten om låglönejobb.

Expressen skriver i en nyhetsartikel: "Tidigare i år har såväl Centerledaren Annie Lööf som Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler efterlyst lägre ingångslöner för att flyktingar att komma på arbetsmarknaden. Nu går också Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors [IFN] in i debatten."

"Vi föreslår att arbetsmarknadens parter ska förhandla fram en ny typ av ingångjobb med ingångslöner som ligger väsentligt undet dagens minimilöner. Det här ska kunna gälla för alla nyinträdande på arbetsmarknaden, alltså inte bara för invandrare utan även för ungdomar och andra." Calmfors sa att han kunde tänka sig att en lägre månadslön skulle vara kring 15.000 kronor.

Michael Treschow, styrelseordförande för dagligvarutillverkaren Unilever samt för IFN, intervjuas av Anna Hedenmo om sin karriär i näringslivet.

Kvinnorörelsen i muslimska länder är intressant att fördjupa sig i, skriver Anders Q Björkman i en krönika. Han konstaerar att filmen ”'Feminism Inshallah' påminner oss om att det går att blicka framåt och att förändring är möjlig". Han hänvisar till ett debattinlägg i SvD av Özge Öner, IFN.

Mats Kinnwall, chefsekonom på Industriarbetsgivarna, skriver i ett debattinlägg att Lars Calmfors har fel som "vid upprepade tillfällen hävdat att det vore illa för exportindustrins konkurrenskraft med 'för låga' löneökningar".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en krönika på SvD:s ledarsida om hur många inom den politiska sfären beskriver olika reformer som ett tvång. det gäller bland annat pension och pappaledighet. "Det kanske största problemet med överanvändandet av tvångsbegreppet är den underförstådda synen på individens vilja och förmåga att ta ansvar."

I en ledare skriver NWT om att LO, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund vill utreda antagning och urval till Sveriges skolor ur ett segregationsperspektiv: "I klartext vill de begränsa skolvalet ..." Tidningen hänvisar till en rapport av Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN. NWT skriver: "Högpresterande elever anses inspirera sina klasskamrater. ... Väljer den högpresterande eleven en annan skola sjunker resultatet för de andra eleverna. Att det inte stämmer har skolforskaren, Gabriel Heller Sahlgren visat ..."

I en krönika i Dagens Samhälle skriver statsvetaren Gissur Erlingsson om problem med lärarutbildningen. Han hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som visat "att olika typer av begåvningar och förmågor var lägre bland nybakade ämneslärare jämfört med cirka 20 år tidigare".

Altinget skriver om rapporten Information – ett verktyg för bättre skolsystem av Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren, IFN: "[...] kartlägger ett hundratal internationella studier om informationens roll för skolsystemet. Resultaten tyder på att föräldrar reagerar på information om kunskapsresultat genom att välja mer högpresterande skolor till sina barn."

Allehanda publicerar en ledare som tar sin utgångpunkt i ett debattinlägg om ob-tillägg av Andreas Bergh, IFN. Skribenten mernar att ob-tillägget Inte är "konsekvens av en ensidig godhet från arbetsgivarsidan utan tas ifrån löneutrymmet. Det är för att facket värderar insatsen av den som måste jobba när alla andra är lediga eller sover lite högre som det finns. Det stavas 'solidaritet'."

I en ledare skriver HelaGotland om ett debattinlägg av Andreas Bergh i vilket han förklarar att "för samhällsekonomin som helhet tyder det mesta på att ob-tilläggen kostar mer än de smakar". Tidningen menar att detta skulle "slå hårt mot exempelvis vårdpersonal. Så tycker en välavlönad man med reglerade arbetstider."

Tidningen ETC intervjuar Andreas Bergh med anledning av ett debattinlägg om att slopa ob-tillägg. Andreas Bergh förklarar för ETC att han faktiskt inte sagt att ob-tilläggen bör tas bort. Tidningen undrar vidare om hans anser att det finns någon obekväm arbetstid: "Ja, rent generellt tror jag att de flesta fortfarande tycker att nätter är obekväma att arbeta på."

Att förklara globala trender med för­hållanden som är ­specifika för det egna landet är en besvärlig strategi, skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, i en krönika i Fokus. Skolan är ett av Vlachos exempel: "Visst kan den svenska pedagogiken ligga bakom att svenska elever lär sig mindre, men dessa förändringar kan knappast förklara varför Sverige följer den globala trenden mot ett ökat utbildningsgap mellan kvinnor och män. Särskilt besvärlig blir förklaringen när det visar sig att betygsskillnaderna var ännu större för 25 år sedan än vad de är i dag."

I ett tidigare inlägg i Expressen skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om dagens ob-regler. I ett svar till kritiker skriver han att "dagens OB-tillägg innebär inte bara mer på natten, utan även på kvällar, och dagtid lördagar och söndag. Dessa regler måste kunna ifrågasättas i en tid då arbetskraften blir allt mer heterogen."

Statskoll.se skriver om en rapport författad av Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om behovet att bättre information om skolresultat (presenterad i SvD). Nyhetssajten skriver: "För att skolan ska bli bättre måste föräldrarna få veta om skolan där deras barn går är tillräckligt bra. Men den informationen finns inte, hävdar två forskare."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Dagens Samhälle att vi är fastlåsta i [skolans] problemformulering, "som att New Public Management skulle vara roten till det förstörda skolväsendet. Trots att forskningen säger något helt annat". Han utgår från en rapport om behovet av ökad information om skolan.

Skolan behöver mer New Public Management, ­inte mindre, skriver Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i ett debattinlägg i SvD.  De har författat en rapport om behovet av bättre information om skolans prestationer. De skriver att "ett grundproblem är att varken betyg eller provresul­tat är jämförbara mellan olika kommuner och skolor".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en krönika i SvD om andrahandmarknaden för varor: "Insikten att det finns en stark selektionseffekt i vilka saker från förr som fortfarande används, stärker slutsatsen att det är smart att köpa begagnat." Bergh avslutar: "Intressant nog tycks det främst vara våra värderingar som hämmar andrahandsmarknadens expansion. Den som vill ge sina barn det bästa känner kanske inte att det räcker med en tröja för 50 kronor."

I redaktionsbloggen skriver Dagens Arena skriver med anledning av en rapport av Henrik Jordahl, IFN, och gebriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att "det är uppenbart att forskarna uppskattar marknadiseringen av den svenska skolan och vill nu ge den sjuka skolmodellen mer av samma medicin".

"Entreprenörskap – Vad, hur och varför (Studentlitteratur, 2016) är en efterlängtad lärobok som borde bli så kallad required reading för alla studenter som pluggar ekonomisk historia, entreprenörskap eller nationalekonomi." Det skriver Nicklas Mattsson i Entreprenör. Mattsson avslutar med en slutsats från boken: "Politiker kan helt enkelt öka tillgången på entreprenörer genom att förbättra utbudet av incitament som gör det intressantare att välja – och behålla – det livsvalet."

Skolvärlden skriver med anledning av en debattartikel i SvD av Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN: "En ny debatt om skolans styrning och New Public Management har blossat upp."

I ett debattinlägg i Smålandsposten skriver Bo Frank (M) Lennart Adell Kind (L) att "för 100 år sedan hade väl Sverige nästintill samma kvinnosyn som Saudiarabien. Införande av demokrati och allmän rösträtt har inneburit ett mer jämställt och mer jämlikt samhälle". De hänvisar till ett debattinlägg i SvD av Özge Öner, IFN.

Vad avgör när det är obekväm arbetstid, och vad är konsekvenserna av att arbetskraften fördyras? För många är kristna helger viktiga, men arbetskraften i Sverige är numera synnerligen blandad och därför bör dagens ob-tillägg ifrågasättas, skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i ett debattinlägg i Expressen.

Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet har genomfört medborgardialogen ”Uppsala talar – om tiggeri”, som en del av ett större forskningsprojekt om demokratiteori. Uppsalatidningen rapporterar att Lars Calmfors, IFN, var en av de som svarade på frågor och tiggeri.

Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, är en av författarna till ett debattinlägg i SvD. De skriver om läger i Europa att "visionen om en enad europeisk union, utan gränser och hinder att röra och etablera sig fritt, står på spel om".  Författarna föreslår att en "Europaminister återinföras med långtgående samordningsbefogenheter".

Socialsekreterare har blivit ett bristyrke på grund av flyktingkrisen, skriver DN Ekonomi. Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN och Arbetsmarknadsekonomiska rådet, som sägs förespråka "löneökningar över ”märket” av marknadsskäl till socionomerna i årets avtalsrörelse".

I en ny studie om patent förklarar forskarna att det amerikanska patentsystemet har betydande fördelar för nystartade företag. En av författarna till studien är Alexander Ljungqvist, New York University Stern School of Business och affilierad till IFN. Forskarna finner i sin studie att sysselsättningen och tillväxten i amerikanska startups har förbättrats genom patent.

I en ledare skriver DN om samtalen som inleds mellan de rödgröna och Alliansen om en ny bostadspolitik. Tidningen förklarar att en reform kräver fingerfärdighet och hänvisar till Assar Lindbeck [IFN och Stockholms universitet] som "har skisserat en modell, vars grundtanke är att avveckla de reglerade hyrorna och i takt med anpassningen introducera en tillfällig skatt på fastighetsägarna. Intäkterna från skatten skulle sedan gå till låginkomsttagare som drabbas av hyreshöjningarna".

Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, intervjuas i Studio Ett om den svaga svenska valutan och det pågående valutakriget. Han förklarar att en långsiktig risk med dagens svenska valuta politik är att omvandlingstrycket i näringslivet inte blir tillräckligt stort.

The American Prospect undrar vad företags vd:ar gör för att förtjäna sina höga löner. Tidningen hänvisar till forskning av Alexander Ljungqvist, NYU och affilierad till IFN, med flera som visar att "börsnoterade företag spenderar bara hälften så mycket på investeringar som deras privatägda motsvarigheter.

"Det är stor risk att Sverige hamnar i samma situation som Storbritannien och tvingas att återreglera marknaden för att undvika elbrist, bedömer Pär Holmberg, forskare på Institutet för Näringslivsforskning" skriver Montel. "Därför bör regeringen avveckla straffbeskattningen av kärnkraft och vattenkraft. På så sätt kan politikerna vinna tid, vilket behövs för att återvinna investerarnas förtroende" säger Pär Holmberg till tidningen.