IFN i media

Maria Ludvigsson, SvD ledarsida, skriver om dagens blocköverskridande ”bostadssamtal”. Hon förklarar: "Redan i slutet på 1960-talet fanns en färdig proposition för utfasning och vi hade haft ett annat Bostadssverige i dag om Assar Lindbeck [IFN] och Socialdemokraterna den gången fått igenom sin politik."

Fastighetsnytt sätter fokus på flyktingsituationen. Tidningen refererar till bokserien Europaperspektiv ( Svenska Nätverken för Europaforskning) och Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet. Oxelheim citeras (2013): "Nationella lösningar på detta område kommer i kampen om jobben att ge en ohållbar situation som riskerar sätta hela fredsprojektet EU på spel".

Östersunds-Posten och HelaHälsingland.se undrar i en ledare om "en oreglerad låglönemarknad är bättre än en reglerad låglönemarknad". Skribenten hänvisar till en fråga som ställts av Lars Calmfors, IFN: "Ligger det verkligen i LO:s intresse att Sverige får oreglerade låglönejobb i småföretag i stället för reglerade låglönejobb i anställningar?"

I en krönika på ledarsidan är Katarina O'Nils Franke positiv till att utbildningsminister Gustav Fridolin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadžialic och Anna Kinberg Batra, partiledare (M) alla tre kommit med konkreta lösningsförslag för skolan. O'Nils Franke hänvisar till Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om att skolans problem inte får reduceras till en fråga om vinst. "Det är pedagogiken som är avgörande.”

Professor Inger Enkvist skriver i en krönika om kvalitetsproblem i den svenska universitetsutbildningen. Hon skriver att "Assar Lindbeck observerade: 'Det finns en påtaglig skygghet bland universitetetens företrädare att tala klartext om de problem och svagheter som finns i universitetssystemet'. Denna tystnadens kultur kan sägas prägla universiteten ännu idag, anser Enkvist.

En slutreplik till LO-ekonomerna Anna Almqvist och Jeanette Bergström – som svarat Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, på hans kritik av  LO-utredningen ”Makteliten – Klyftorna större än någonsin” publiceras på SvD på nätet. Oxelheim menar att kritiken kvarstår.

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver en krönika i Dagens Samhälle om hälsoeffekterna av pensionering. "Studier visar att inom ett par år kan pensionering generera kraftigt negativa hälsoeffekter. Vissa studier finner att minnet försämras och att risken för demens kan öka. Ett längre arbetsliv är därför bra för hälsan på sikt."

SvD Näringsliv skriver om att sntalet pensionärer är på väg att fördubblas. Konjunkturinstitutet varnar för kostnaden och föreslår skattehöjningar. Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas och säger att "det är ganska troligt att vi måste höja skatten en smula. Det för att ta hand om våra äldre".

Den svenska välfärden är omfattande och kostar stora mängder pengar, skriver SvD Näringsliv om statistik från Statistiska centralbyrån. Tidningen förklarar att 37-åringen är billigast i drift och dyras är de äldsta. Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas: "De riktigt gamla är skröpliga och det kostar mycket pengar."

Det har uppstått en diskussion bland svenska statsvetare om folkets syn på flyktingmottagandet, skriver Andreas Bergh i en krönika i SvD. Han förklarar att man "inte frågat hur stor flyktinginvandringen till Sverige bör vara. De har frågat om det är ett bra förslag att 'ta emot färre'". Bergh menar att "de intressanta frågorna om politikens innehåll finns bortom de reflexmässiga kraven på mer, mindre, högre och lägre".

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson intervjuas i DN. Han avfärdar bland annat Lars Calmfors, IFN, förslag om sänkta ingångslöner: "Det påstådda problemet med outbildade och svårplacerade 50–60-åringar som skulle kräva sänkta löner existerar helt enkelt inte."

I en ledare skriver Dagens Arena att "Calmfors [Lars Calmfors, IFN] argumenterar för att sänka de lägsta lönerna. Men de nationalekonomiska 'sanningarna' är inte alltid sanna". Dagens Arena fortsätter: "Han vänder sig [...] starkt mot att han är 'köpt av' Svenskt Näringsliv som finansierar rådet. Man kan i och för sig notera att han också är forskare vid IFN (även det finansierat av Svenskt Näringsliv) vid sidan om sin professur vid Stockholms universitet."

Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv. har besökt Jönköping och intervjuats av JP. Tidningen skriver: Arbetsmarknadsekonomiska rådet med  Lars Calmfors har föreslagit att sänka ingångslönerna med 25 procent och frågar ifall Jeppssobn instämmer: "I stora delar är Calmfors tankar bra. Vad som behövs är att man konstruktivt hittar ett upplägg som parterna är överens om, så att politikerna inte behöver kliva in."

I en ledare skriver HelaGotland att "upprördheten är stor på sina håll. Facket vill inte jobba för lägre löner och Hyresgästföreningen vill inte jobba för högre hyror". Tidningen hänvisar till två IFN.forskare: Assar Lindbeck och Lars Calmfors,

Lars Calmfors IFN och AER, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att debatten om löner bör fokusera på: 1) Hur påverkar sänkta ingångslöner sysselsättningen?  En majoritet av studier tyder på att höjda minimilöner minskar sysselsättningen. 2) Hur ska man se på fördelnings- kontra sysselsättningseffekter? Lägre ingångslöner ger antagligen en viss press nedåt också på den allmänna lönenivån för lågutbildade. Det är då en fråga om värderingar huruvida man tycker att detta är värt att acceptera för att öka sysselsättningen. 3) Vilket är alternativet till lägre avtalade ingångslöner? "Frågan till LO-facken blir om det inte ligger i deras intresse att få till stånd reglerade låglönejobb i stället för helt oreglerade."

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, skriver i en replik i SvD att det är upp till politiken att avgöra (om urvalskriterier för antagning till skolor), "men på vägen dit kan forskningen ge viss vägledning. Detta underlättas emellertid om forskningen inte beskrivs på ett helt okontrollerat sätt".

Life-time, e-tidning för läkemedelsföretag, presenterar rapporten "Att styra och leda en vårdcentral" av Jannis Angelis, Henrik Jordahl (IFN) samt Anna Häger Glenngård som är affilierad till IFN. "Det område där vårdcentralerna presterar bäst är inom funktioner och processer."

Nättidningen Statskoll skriver om en rapport författad av IFN-forskarna Andreas Bergh, henrik Jordahl och Richard Öhrvall: "Svenskar som flyttat utomlands är nöjda med sjukvård och skola i sitt nya land. Dessa utlandssvenskar är inte en lika positiva till den svenska sjukvården och skolan".

Lokaltidningen för Trollhättan, Vänersborg, Mellerud och Lilla Edet skriver om en rapport som visar att utlandssvenskar är missnöjda med den svenska skolan och sjukvården. Författare till ett kapitel är Andreas Bergh, Henrik Jordahl och Richard Öhrvall, IFN.

Bo Frank, moderat kommunalråd i Växjö, hänvisar i ett inlägg i Smålandsposten till "Sveriges mest namnkunniga professor i nationalekonomi, Lars Calmfors" [IFN]: "Enligt honom måste lägstalönerna sänkas för att skapa fler jobb. Enligt vänsterretorik går det inte all leva på låga löner. Men alternativet är ju inte ett jobb med hög lön utan att leva på bidrag."

Ekonomisk frihet är inte ensamty svaret på våra nuvarande problem, skriver Shailesh Chitnis i Outlook India. Han hänvisar till forskning av Niclas Berggren och Therese Nilsson , IFN: "De finner att en stabil penningpolitik och ett stark rättssystem hänger samma med större tolerans. Länder med större ekonomisk frihet och välstånd är också mer öppna för homosexuella."

Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, skriver på SvD Näringliv debatt om LO:s årliga statistiska jämförelse mellan arbetares och vd:ars löner. Oxelheim förklarar att LO rapporten kan ­kritiseras både när det gäller faktaurval och definitioner och att den lämnar läsaren med eftersmaken av en tydlig parts­inlaga i avtals­rörelsen.

I en ledare skriver Sydöstran om en LO-rapport som visar att en vd-lön motsvarar 54 industriarbetarlöner. "I dessa dagar vill borgerligheten sänka ingångslöner ned till 15 000 kronor i månaden. Det målet sätter nationalekonomen Lars Calmfors [IFN]. En lön det inte går att leva på utan bidrag. Topparna i näringslivet driver på och har själva fantasilöner."

Expressen skriver i en nyhetsartikel om Lars Oxelheims (IFN och Lunds universitet) debattinlägg i SvD. Ämnet är en LO-studie om gapet mellan vd:s och industriarbetares löner. Titeln på artikeln är: ”LO kan konsten att ljuga med statistik”. Jeanette Bergström, LO säger till Expressen att det är en hederlig rapport.

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Jannis Angelis, Henrik Jordahl (IFN) och Anna Häger Glenngård att det råder en hög lägstanivå i svensk primärvård men det finns områden där det krävs förbättringar, till exempel personalfrågor: "Svenska vårdcentraler skulle kunna vara bättre på att behålla nyckelpersoner och belöna högpresterande personal."

I en ledare skriver Dagens Nyheter om svårigheten för nyanlända i skolan och hänvisar till Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, som "har visat att resultaten visserligen sjunker för alla elever, men att nästan en femtedel av försämringen går att härleda till att nedgången sker fortare bland eleverna med utländsk bakgrund". DN avslutar: "Det är bättre att ge eleverna en lång väg till skolan än en snårig väg in i det svenska samhället."

Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet säger till DI att stora lönelyft inom vård och skola helt rätt. "Men ett lönerally i byggsektorn skulle orsaka katastrof."

LO-ekonomen Mats Morins rapport "Lön eller sysselsättning eller bådadera" presenterades på ett seminarium där Lars Calmfors, IFN, deltog. Den senare sa att "de sänkta lönerna har redan genomförts. Det borde vara i LO:s intresse att reglera detta i ett mer socialt accepterat sammanhang".

"Ett närmast rekort stor antal unga och nyaanlända gick till valurnorna. Resultatet blev det högsta valdeltagandet på 20 år" skriver Metro Canada om förra årets parlamentsval.  Daniel Rubenson, Ryerson University och affilierad till IFN, uttalar sig i frågan. Han tror inte att det var en tillfällighet att så många unga deltog när både liberaler och NDP gick framåt: "Ungdomar tenderar att inte stödja konservativa partier."

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att "en fjärdedel av 15-åringarna har så dåliga skolresultat att de inte bedöms klara sig i samhället, visar den senaste Pisa-undersökningen. Mot bakgrund av den höga asylvandringen är det inte så konstigt".

TT skriver i en notis: "Alla allianspartier utom Moderaterna kan tänka sig lagstiftning i frågan och de har fått understöd av nationalekonomiprofessorn Lars Calmfors, [IFN] i Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Men Leif Östling, som tidigare var vd för Scania, värnar om den svenska modellen med uppgörelser mellan parterna."

Expressen skriver om en intervju som Dagens Nyheter gjort med Joacim Tåg, IFN. "Männen tjänar 27 procent mer än kvinnor i svenska ledningsgrupper. Och bara en liten del av löneskillnaderna går att förklara. 'Diskriminering är den enda förklaringen' säger forskaren Joacim Tåg".

i en ledare skriver Kristianstadsbladet att svenskt regleringstänkande stör marknaden. Skribenten hänvisar till en text i Ekonomisk Debatt av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: De svenska ingångslönerna är de högsta i industrivärlden [...] Av 30 undersökta industriländer ligger Sverige som nr 29 i en ranking av arbetslöshet bland inflyttade. Hälften av flyktingarna har efter tio år inte kommit in på arbetsmarknaden. Alternativet till ett arbete är givetvis att de permanent måste leva på bidrag."

I en krönika skriver Ewa Stenberg att "Sänkta ingångslöner är de borgerligas recept för att få fler nyanlända i arbete. Socialdemokraterna är emot. Men motsättningen är mindre än den verkar." Hon fortsätter: "Som DN:s granskning visar är svenska arbetsmarknadspolitiska åtgärder sällan särskilt framgångsrika. Inte heller sänkta ingångslöner kommer att få någon stor effekt, enligt professor Lars Calmfors, [IFN].

I en krönika på ledarsidan i Sydsvenskan skriver Per T Ohlsson om sänkta lägstalöner. Han refererar till Lars Calmfors, IFN, och ordförande Arbetsmarknadsekonomiska rådet. "Det är som Lars Calmfors framhöll [...]: lägre ingångslöner för okvalificerade jobb blir förr eller senare en nödvändighet. Frågan är hur de skall genomföras – under ordnade former, eller som en framtvingad panikåtgärd. Svaret borde vara självklart. Även för LO."

Göran Greider skriver i en ledare att han tror "att det finns ett slags fantomsmärtor djupt inne i borgerligheten över förlusten av den talrika tjänarklass som en gång existerade i Sverige. Det är den som så många vill återskapa med RUT-bidrag och sänkta ingångslöner".

Anna Dahlberg, Expressen, skriver att "i veckan var det Lars Calmfors, [IFN], som kölhalades i spalterna efter att ha föreslagit ingångsjobb med lägre lön. Han har tidigare varit något av en kelgris i vänsterkretsar, men nu är hans kunnande inte vatten värt längre. I likhet med andra tunga ekonomer har han nämligen kommit fram till fel slutsats".

DN Ekonomi intervjuar Joacim Tåg, IFN, om en studie av honom och två affilierade forskare (Matti Keloharju och Samuli Knüpfer): "Studien visar att det finns stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller utnämningar till vd och löner. I ledningsgruppen var 30 procent av männen vd medan bara 12 procent av kvinnorna var det. Männen tjänade också 27 procent mer än kvinnorna i medeltal, enligt undersökningen" skriver DN.

Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN, intervjuas om skolan av Paulina Neuding på SvD:s ledarsida. Heller Sahlgren menar att skolfrågor domineras av vänsteridéer, och detta är mest utpräglat i Sverige: "De här idéerna kommer från USA och England, men typiskt nog annammas de betydligt mer i Sverige. Engelsmännen undrar ju om vi i Sverige är galna."

"Der er brug for indslusningsløn, hvis man skal havde de her flygtninge i arbejde,"säger Per Skedinger, IFN, till danska Børsen. Han förklarar att om inte lägre introduktionslöner införs "å kommer vi sammenlagt til at se en endnu større lønspredning, der vil komme til udtryk ved, at flygtninge vil få en endnu lavere løn ved at starte selvstændige virksomheder og udføre sort arbejde."

Lars Kriss skriver i Västerbottens-Kuriren med flera tidningar om ett debattinlägg i DI av Magnus Henrekson där han föreslår sänkt skatt på personaloptioner: "Viljan att problematisera den så kallade ”nördskatten”, och föra in ett meritokratiskt perspektiv i skattedebatten, är välkommen."

"Lägre ingångslöner ger möjlighet för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden" skriver Smålands Dagblad med flera i en ledare. Skribenten refererar till Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmariknadsekonomiska rådet.

"I debatten om fler jobb med lägre ingångslöner finns det vissa som hellre förnekar verkligheten än utmanar sin egen världsbild" skriver Södermanlands Nyheter i en ledare. Tidningen förklarar att det redan finns en svart arbetsmarknad och att det finns två vägar att gå: förnekar verkligheten eller acceptera den marknad som redan finns och legaliserar den (och därmed hjälpa alla som redan lever på skuggsidan utan rättigheter). "Det är dags att LO tar sig en funderare på vilken av dessa två alternativ man vill välja."

I en kolumn på ledarsidan skriver Hans Bülow, politisk chefredaktör, S, för tidningen Sydöstran, att Lars Calmfors, IFN, föreslagit sänkta lägstalöner. "Han var hederlig nog att tycka att 15 000 kronor i månaden är en lön som leder till fler enkla jobb." Tidningen fortsätter: "Övriga borgerliga opinionsbildare kommer alltid att hänvisa till att det är en fråga för parterna att sköta lönebildningen. Problemet för borgerligheten är att fackföreningarna inte tänker förhandla bort den svenska lönebildningsmodellen."

Fler svenskar har mera pengar att röra sig med. Varför mår ekonomin så mycket bättre i Sverige, undrar YLE och intervjuar Lars Calmfors, IFN. Han förklarar att "vi tvingades inte som många andra länder att strama åt finanspolitiken. Och så har vi inte som Finland varit utsatta för några speciella branschproblem. Så vi har haft en väldigt stark konsumtion. Ökade disponibla inkomster som har gett ökad konsumtion."

I en ledarkrönika som publiceras i Karlskoga-Kuriren skriver Widar Andersson om en debattartikel av Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN. Widar Andersson skriver: "Detta försök till seriös och forskningsbaserad skoldebatt möts trist nog av ett svepande och översittaraktigt inlägg från två vänstergubbar som utan minsta försök att knyta an till forskning och vetenskap pläderar för sitt eget ideologiska tyckande. Än tristare är det förstås att den för skolpolitiken ansvariga regeringen tycks passa bättre ihop med vänstergubbarna än med skolforskningen. Istället för att satsa på välbeforskade kvalitetslyft så lägger regeringen möda och tid på ett helt evidensbefriat utredande om hur de bästa och mest effektiva skolorna ska kunna stoppas."

Vårdfokus skriver från en pressträff med bland andra Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, som Arbetsmarknadsekonomiska rådet arrangerade den 15 februari. "I förhållande till resten av arbetsmarknaden har sjuksköterskornas löner sjunkit. Det har orsakat en kronisk brist som måste åtgärdas, anser en oberoende grupp av nationalekonomer."

Fri-Köpenskap med flera meddelar att Özge Öner, IFN, är en av de forskare som tilldelats medel av Handelsrådet. Hennes projekt har titeln "Shopping för förändring – Svensk detaljhandels betydelse för stads- och landsbygdsutvecklingen".

I en krönika i Skolvärlden skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, att "trots att elevernas undervisningstid är låg och lärartätheten hög, så arbetar svenska lärare och rektorer många timmar och de känner sig hårt pressade. Detta tyder på en skola med svåra systemfel".

"Att lagstifta om lägre löner för nyanlända är sannolikt olagligt. Och forskningen ger inget stöd för att lägre lägstalöner påverkar arbetslösheten# skriver Sandro Scocco, chefsekonom Arena Idé, i Dagens Samhälle. Han referar till vad Lars Calmfors, IFN, sagt.