IFN i media

Nina Björk skriver i Dagens Arena om arbetsgivare och arbetssökande asylanter. I detta sammanhang nämns bland andra Lars Calmfors, IFN och ordförande AER: "... att staten skulle ta bort arbetsgivaravgiften för unga och nyanlända samt att dagens minimilöner skulle sänkas. 15 000 kronor tyckte rådets ordförande Lars Calmfors kunde vara en lämplig summa". Nina Björk fortsätter: "Om jag hade varit arbetsgivare hade jag i och för sig alltid velat ha lägre arbetsgivaravgifter, lägre löner och helst även statliga bidrag för att jag anställer människor."

Ann-Charlotte Marteus skriver på Expressens ledarsida att arbetagivare "vill ha folk som sköter sitt jobb, kommer i tid och håller anfall av kubism och skriksång på en miniminivå". Hon hänvisar till att bl.a. Magnus Henrekson, IFN, påpekat att "bristande icke-kognitiva färdigheter kan vara en förklaring till ungdomsarbetslösheten".

I en ledare skriver Katrineholms-Kuriren om ett debattinlägg av Andreas Bergh, m.fl.: Sveriges ekonomi går bra men det påminner på "många sätt om situationen i Sverige om situationen i Spanien, Portugal och Irland åren före finanskrisen 2008".

Daniel Swedin, Aftonbladet, svarar Lars Calmförs, IFN och AER, beträffande en krönika DN. "Om man ger sig ut i den offentliga debatten och - under ett näringslivsfinansierat paraply - propagerar för sänkta ingångslöner får man nog räkna med att det man säger tolkas som politik. Om det sedan skrämmer bort yngre forskare från aktivt debattdeltagande vore det förstås tråkigt."

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, att det blivit allt vanligare att forskare som deltar i samhällsdebatten misstänkliggörs. Han skriver: "I stället för att utgå från att olika förslag syftar till att lösa just de problem som anges antar man att det finns en dold agenda och ifrågasätter förslagsställarnas motiv". Calmfors förklarar att risken är stor att yngre samhällsvetenskapliga forskare på detta sätt skräms bort.

I en ledare i Byggindustrin förklaras att "när allt fler ekonomer i Sverige och internationellt ifrågasätter hur hållbart det är med hushållens fortsatta ökning av sin skuldsättning och varningarna för en kommande djup ekonomisk kris står runt hörnet, är byggsektorn omedelbart berörd". Tidningen hänvisar till ett inlägg i Dagens Industri av bl.a. Andreas Bergh, IFN.

Janerik Larsson skriver på SvD:s ledarsida om ett inlägg av Magnus Henrekson, IFN, i Dagens Samhälle under vinjetten Perspektiv. Ska vi ha ett skapande eller ett bevakande samhälle, undrar Larsson: "Finansdepartementets bevakande perspektiv utesluter oftast tanken på att skulle kunna finnas dynamiska effekter i ekonomin."

Under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver Magnus Henrekson, IFN, om vikten av att personaloptioner kan utnyttjas av nya företag för att dessa kunna växa och bli kvar i Sverige. Han förklarar samtidigt hindren för att så sker: ett skattesystem som kastar grus i maskineriet för nya framgångsrika entreprenörsföretag.

"Sverige är inte rustat för den lågkonjunktur som kommer" skriver BLT i en ledare. Tidningen utgår från ”Sverige in i dimman – ett obehagligt sannolikt krisscenario”, en rapport av Fredrik Andersson, Andreas Bergh, IFN, och Anders Olshov, som "varnar för att en kommande kris kan bli stor, värre än 90-talskrisen".

Det var fel av Skolverket att säga till lärarna att de kan vara mer generösa med B- och D-betygen redan i vår. De anser Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Det låter märkligt och vagt när Skolverket säger att lärarna KAN använda den nya skrivningen" säger Vlachos till Lärarnas Tidning.

"Ingen får kränkas i identitetspolitikens värld – förutom judar. Denna dubbla måttstock gör Miljöpartiets agerande iögonfallande – och till syvende och sist faktiskt rätt antisemitiskt" skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i en krönika i Dagens Samhälle. Han skriver att kritik mot Israels politik inte är antisemitism: "Men det märkliga är att judar i det här fallet oftast behandlas annorlunda än andra grupper och minoriteter."

UNT skriver i en ledare om att M vill introducera nya åtgärder för att motverka bidragsberoende och utanförskap. Tidningen anser dock att detta är fel strategi "som underminerar tilliten i samhället". UNT skriver: "Många är forskarna som visat att tillit är fundamentalt både för ekonomisk tillväxt och för att ha en fungerande demokrati (inte minst välfärdsforskaren Andreas Bergh)" som är verksam på IFN och Lunds universitet.

Tidningen ETC skriver att "i Sverige har frågan om nivån på de lägsta lönerna präglat såväl avtalsrörelsen som asyldebatten. Samtidigt växer andelen som riskerar fattigdom trots att de har ett arbete i Sverige – och i Europa". ETC hänvisar till Lars Calmfors, IFN och ordförande AER, vad gäller lägstalöner: "Borgerliga partier har tagit rygg på ekonomiprofessor Lars Calmfors, som också är ordförande i det näringslivsfinansierade Arbetsmarkandsekonomiska rådet, som anser att Sverige skulle behöva speciella lägstalöner runt 15 000 kronor."

"Regeringen borde ägna större uppmärksamhet åt de risker som ligger i öppen dager" skriver DN i en ledare. Tidningen hänvisar till en rapport av Fredrik N G Andersson, Andreas Bergh, IFN, och Anders Olshov: Sverige in i dimman – Ett obehagligt sannolikt krisscenario.

Forbes skriver om att Paul Krugman sagt att vi i dag lever i en andra "robber baron era.” I detta sammanhang hänvisar Forbes till "brilljant forskning" av blanda andra Alexander Ljunqvist, NYU och affilierad till IFN med titeln  "Företagens investeringar och börsnotering: ett pussel". Forskarna visar att privatägda amerikanska företag investerar nästan dubbelt så mycket som de som listas på börsen: 6,8% av de totala tillgångarna jämfört med bara 3,7%.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver tillsammans Fredrik N.G. Andersson och Anders Olshov, i Dagens Industri att Sveriges ekonomi går bra men att den på "många sätt påminner situationen i Sverige om situationen i Spanien, Portugal och Irland åren före finanskrisen 2008.

Johan Schück skriver i en krönika i DN att flyktinginvandringen förändrar Sverige. "Ett stort tillskott av lågutbildade leder till att inkomstskillnaderna ökar. Alternativet, som är sämre, är att många inte får jobb och hamnar utanför arbetsmarknaden." Schück hänvisar bland andra till Lars Calmfors, IFN, för svar på hur många lågutbildade ska kunna komma in på arbetsmarknaden.

SvD redovisar en undersökning där slutsatsen dras att den som reser mycket litar mer på folk och är en öppnare person. Tidningen intervjuar Martin Ljunge, IFN, som förklarar att sambandet inte är det som rubriken antyder: "De som litar mer på folk i allmänhet är mer benägna att resa".

I en replik till TCO och LO som kommenterat debattinlägget ”Ökad lönespridning sänkte den tyska arbetslösheten” (DN 2016-04-21) skriver  Lars Calmfors, Per Skedinger, Petter Danielsson, IFN, med flera i Arbetsmarknadsekonomiska rådet att de hoppas på "nytänkande på den fackliga sidan så att lägre betalda ingångsjobb skulle kunna kombineras med sådana utbildningsmöjligheter" (dvs. ökade möjligheter att kombinera arbete och egna studier).

Dagens Nyheter intervjuar Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, med anledning av en tidigare publicerad intervju med Harvardprofessorn George Borjas : "Även i Sverige kan låglönegrupper påverkas negativt av invandring, hävdar Lars Calmfors."

I en ledare skriver Länstidningen Östersund/Mittmedia om en rapport om den tyska arbetsmarknaden som presenterats av Arbetsmarknadsekonomiska rådet och dess ordförande Lars Calmfors, IFN. Skribenten anser att "en röd tråd i Calmfors karriär är hans oförtröttliga kamp för lägre löner. I decennier har han visat att han delar arbetsgivarnas åsikt att svenska ingångslöner är för höga".

I ett debattinlägg i Expressen gör Magnus Henrekson, IFN, tankeexperimentet att vinnaren i OS-finalen på 400 meter löpning egentligen kom trea – på grund av att löparna har olika tidtagarur. "Det låter absurt, men på skolområdet är det faktiskt så det fungerar i dag."

I en ledarkrönika skriver Daniel Swedin, Aftonbladet, om Tysklands framgångar på arbetsmarknaden. "Hur gjorde tyskarna? Arbetsmarknadsekonomiska rådet - en förment oberoende expertgrupp som Svenskt Näringsliv instiftat och nationalekonomen Lars Calmfors [IFN] frontar - har ett svar: Hertzkonceptet."

I en ledare skriver SvD att "arbetsmarknadsstatistiken visar stora skillnader mellan utrikes och inrikes födda samtidigt som vi har lägst andel enkla jobb inom EU". Skribenten hänvisar till en rapport från Arbetsmarknadsekonomiska rådet och dess ordförande Lars Calmfors, IFN: "Deras exempel var som så ofta just Tyskland: 'Lägre ingångslöner och en ökad lönespridning sänkte arbetslösheten i Tyskland och skulle kunna ha samma effekt i Sverige.'”

Fackförbundets ST:s tidning Publikt skriver om den rapport som AER, där Lars Calmfors ocvh Per Skedinger, IFN, presenterade ingår: "Det finns ett tydligt samband mellan lägre ingångslöner och ökad sysselsättning, det visar exemplet Tyskland" skriver Publikt.

I en krönika på ledarsidan – med underrubriken Upp till kamp för boken i skolan! – hänvisar Christian Dahlgren till en artikel i Dagens Samhälle av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN: "Sahlgren uppmanar till att kasta ut charlatanerna från skolan. Möjligen vore det klokt att låta datorerna gå samma väg, om dessa förförande apparater står i vägen för den traditionella läsningen."

I ett debattinlägg i DN skriver Arbetsmarknadsekonomiska rådet (Lars Calmfors, Per Skedinger och Petter Danielsson, AER och IFN, m.fl.) om en rapport som visar att "den tyska utvecklingen sedan millennieskiftet ger stöd för att lägre ingångslöner för nyinträdande på den svenska arbetsmarknaden bör leda till högre och jämnare fördelning av sysselsättningen".

DN refererar en undersökning som visar att  fyra av fem tillfrågade tycker att undersköterskor borde tjäna mer än dagens 23.600 i månaden. Nu känner vi också ett stort stöd från en bredare allmänhet, säger Kommunals förhandlingschef Johan Ingelskog, som pekar på att bland andra Lars Calmfors, IFN, "uttalat sig positivt om extra löneökningar till undersköterskorna".

Nima Sanandaji skriver om den svenska ekonomiska utvecklingen och refererar till forskning av Magnus Henrekson, IFN: "... den effektiva marginalskattesatsen (marginalskatt plus effekten av inflation) som svenska företag betalde kunde uppgå till mer än 100 procent av vinsten".

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad IFN, att "i skolans värld kan man tjäna stora pengar på att lura på politiker och lärare vilka metoder och hjälpmedel som helst – oavsett vad forskningen säger. Det mest populära just nu är individanpassade metoder som ska införlivas med hjälp av digitala hjälpmedel".

I "Time for a Behavioral Political Economy” (granskad i Austrian Economics 2012), studerar Niclas Berggren policyrekommendationer i över 300 artiklar i beteendeekonomi. Resultatet visar att "20,7% av alla artiklar i beteendeekonomi innehåller en policyrekommendation med att 95,5% av dessa inte innehåller någon analys alls av rationalitet och kognitiv förmåga hos beslutsfattare".

Tunga ekonomer vill göra om det allt bräckligare industriavtalet, skriver Dagens Industri i en nyhetsartikel. Lars Calmfors, IFN, är en de intervjuade. Han vill se ett nytt industriavtal med större flexibilitet för att möta behovet av högre löneökningar för vissa grupper, till exempel lärare och sjuksköterskor.

Med hänvisning till en studie av Matti Keloharju, Samuli Knupfer (båda affilierade till IFN) och Joacim Tåg, IFN, förklarar Nordic Business Report att deras forskning "bekräftar att även om kvinnliga chefer är lika skickliga som sina manliga kollegor så har de inte samma möjligheter att nå toppen i företagets ledning eller få lika lön".
 

Norska Dagens Perspektiv refererar en presentation av Mårten Blix, IFN, om digitaliseringen effekter. Om effekterna på arbetsmarknaden säger Blix bland annat: "Det er rutinejobbene som blir borte, mens veksten vil komme i mer abstrakte arbeidsoppgaver. I tillegg til helt enkle tjenester".

I ett debattinlägg skriver gymnasieläraren Linda Skantze att svenska skolans problem "påfallande lite satts i samband den svenska lärarens och skolans höga grad av autonomi och avsaknad av extern examination". Hon hänvisar till Magnus Henrekson, IFN, Peter Johansson och Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som "de senaste åren lyft fram dessa brister och konsekvenser för skolan. Våra politiker har dock varit oroväckande tysta i denna fråga".   

Det finns starka skäl att nu skattefinansiera en större del av de offentliga utgiftsökningarna än regeringen planerar, skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på Dagens Nyheters ledarsida. Han föreslår att man bör "undvika att höja skatten på arbete, eftersom det försvagar drivkrafterna att arbeta. Bättre kandidater för skattehöjningar är återinförd fastighetsskatt och högre matmoms".

I en ledare kommenteras rapporten Flyget och företagen av Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet. "Det finns en direkt koppling mellan avstånd till närmaste flygplats och produktionen i tillverkningsindustrin" konstaterar skribenten.

Inrikesflyget till Stockholm är viktigt för kommuner utanför storstadsregionerna medan internationella direktlinjer är mest betydelsefulla för tjänstesektorn, skriver DI i en nyhetsartikel om en rapport författad av Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet. DI fortsätter: "i Stockholm finns det ett samband mellan handel och närheten till Bromma"..

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle förklarar Jesper Ahlgren, Timbro, att regeringens finanspolitik "är djupt oroande". Ahlgren skriver: "Regeringen gör inte någon hemlighet av att den också framöver kan tänka sig att klara taket genom att flytta utgifter mellan år, det som KI kallar ”oortodoxa metoder” och Lars Calmfors [IFN] kallat att fuska med reglerna."

Flyget är speciellt betydelsefullt för den kunskapsintensiva tjänsteindustrin i Sverige, men också för tillverkningsindustrin utanför storstäderna. Det skriver Shon Ferguson och Rikard Forslid, författare till en ny SNS-rapport, i ett debattinlägg på SvD Näringliv.

Magnus Henrekson och Mårten Blix, IFN, skriver i ett debattinlägg på SvD Näringsliv att skatt på arbete utgör den viktigaste skatte­basen. "Men digitaliseringen kan komma att gradvis urholka skatteintäkterna. Därför krävs det ett nytt helhetsgrepp på finans­politiken".

EkonomiNyheter och Dagens Samhälle hänvisar till debattarikel av Magnus Henrekson och Mårten Blix, IFN: "Skatt på arbete utgör den viktigaste skatte­basen. Men digitaliseringen kan komma att gradvis urholka skatteintäkterna. Därför krävs det ett nytt helhetsgrepp på finans­politiken."

»Egentligen är det rena vansinnet«, säger Magnus Henrekson, IFN, till Fokus. Han skrattar lite uppgivet vid tanken. De flesta av hans professorskolleger på universiteten saknar assistenter eller sekreterare. De får numera ägna en stor del av sin tid med att boka resor och konferenser, kopiera papper och syssla med allehanda administration i stället för att jobba med huvudsysslan; akademisk forskning eller undervisning.

Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad skriver om en SNS-rapport: Hur mycket närheten till en flygplats med internationellt direktflyg betyder har forskarna Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, studerat.

"Vi ser att relativlönerna har fallit under lång tid, att resultaten i Pisa-undersökningarna blir allt sämre och att vi står inför en stor lärarbrist. Det finns starka argument för att lärarna ska få mer än andra" säger Per Skedinger, IFN och AER, till Lärarnas Tidning.

I SIX News urval av näringslivsrelaterade notiser från den svenska pressen ingår det debattinlägg av Magnus Henrekson, IFN, och Pontus Braunerhjelm, KTH, som publicerats i Dagens Industri.

"Nu ansluter två professorer till kritiken mot regeringens utredning om personaloptioner för startups" skriver BreatIT om den debattartikel av Magnus Henrekson, IFN, och Pontus Braunerhjelm, KTH, som publicerats i Dagens Industri.

I ett debattinlägg skriver Magnus Henrekson, IFN, och Pontus Braunerhjelm, KTH och Entreprenörskapsforum, att i den nyligen presenterade utredningen om personaloptioner "förefaller förståelsen för att entreprenörsdrivna företag också agerar i en global kontext vara helt bortblåst". Henrekson och Braunerhjelm avslutar: "En förmånlig beskattning av personaloptioner är inte bara bra för svensk välståndsutveckling, det är också en reform för ökad rättvisa och en jämnare förmögenhetsfördelning."

Lars Calmfors, IFN och ordförande AER intervjuas av Margit Silberstein i programmet Rakt på. Han diskuterar allt från överskottsmål via "sluttande plan" och skattehöjningar till välfärdsstaten.