IFN i media

Industripolitik var en populär term under den sociala ingenjörskonsten och starka statens glansdagar. Men efter varvskrisen, teko-misslyckanden och havererade stålverksprojekt under det sena 1970-talet och tidiga 1980-talet föll såväl politiken som tron på statliga entreprenörer i vanrykte. När man fick betala mer för plåten än för de fartyg plåten bockades för, hade industripolitiken nått vägs ände, skriver Pernilla Ström i Sydsvenskan.

I artikeln hänvisar hon till Christan Sandströms och Mikael Stenkulas kapitel, ”Är grön industipolitik för EU det rätta vägvalet?” i årets upplaga av Europaperspektiv.

Kommunala sommarjobb kan tränga undan mer värdefulla arbetserfarenheter och långsiktiga kontakter. Det menar Björn Tyrefors, professor i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet och forskare vid IFN. Han ifrågasätter regeringens nya satsning. ”Om man inte gör det på rätt sätt verkar det över lag inte gå så bra för de ungdomar som deltar”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Privatägda fjärrvärmebolag sätter högre priser än kommunala, trots att de borde ha starkare incitament att hålla nere sina kostnader. Därför bör kommuner som ännu äger sina fjärrvärmenät behålla dem, skriver Erik Lundin, forskare vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Johanna Möllerström, George Mason University och affilierad till IFN, skriver om Jämställdhetskampen och verkligheten i en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet.

Det är inte tillräckligt att hänvisa till teknikneutralitet och öresskattningar av externa kostnader när det som står på spel är Sveriges framtida industriella konkurrenskraft och leveranssäkerhet, skriver Per Fahlén, professor emeritus, energi och miljö, CTH, ledamot i IVA, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare, IFN, ledamot i IVA och Mats Nilsson, docent i miljöekonomi, Södertörns högskola.

Kostnaden för försvaret väntas öka kraftigt de kommande åren, och politiken är oense om finansieringen. Samtidigt varnar ledande ekonomer för att höjda skatter kan få motsatt effekt. ”Man pratar i generella termer om beredskapsskatt, men inte om vem som ska betala den”, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Regeringen satsar stort på att höja rotavdraget i vårbudgeten. Men nationalekonomen Daniel Waldenström, forskare vid IFN, är kritisk och menar att stödet gynnar välbeställda villaägare och att pengarna hade gjort större nytta på andra håll.

Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, intervjuas av TT om Regeringens vårbudget.

Intervjun är publicerad i ett flertal tidningar, bl.a. Svenska Dagbladet.

Donald Trumps ogenomtänkta politik skadar inte bara den globala ekonomin. Den är också ett hot mot moderna, liberala värderingar som tolerans och tillit, skriver Niclas Berggren, forskare vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

För att elsystemet ska fungera krävs ständig balans mellan utbud och efterfrågan, men också i fråga om leveranssäkerhet, elkvalitet och effekt, skriver Per Fahlén, Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, och Mats Nilsson i en debattartikel i Nya Wermlands-Tidningen.

Per Fahlén, Magnus Henrekson och Mats Nilsson (FHN) kommenterar Konjunkturrådsrapporten och vindkraftens kostnader på Di Debatt. I texten finns en del missförstånd och överdrifter som vi vill kommentera skriver rapportförfattarna på SNS Konjunkturrådet.

Världen kommer inte att återgå till det den har varit inom en överskådlig framtid efter turbulensen i världsekonomin, enligt Fredrik Sjöholm, professor och vd på IFN. Men Sverige kan vara bland de länder som kommer lindrigast undan.

Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund och IFN, skriver i Sydsvenskan att forskare, politiker och kulturjournalister har spridit idén om att ekonomin är ett nollsummespel där en persons vinst innebär en annan persons förlust.

”När investeringarna uteblir kommer den ekonomiska aktiviteten att gå ner. Det kommer innebära att vi får lägre tillväxt i Sverige, än vi skulle fått i annat fall. Det kommer leda till att företagen kommer anställa färre personer, än man skulle gjort i annat fall”, säger professor Fredrik Sjöholm, vd för Institutet för Näringslivsforskning, till Ekot, Sveriges Radio.

Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi på Stockholms universitet samt forskare vid IFN, är inte förvånad över den senaste svängningen och lyfter fram två teorier till varför Trump vände om tullarna.

– Det nya styret i USA har skadat länders och företags förtroende för den amerikanska ekonomin. Företagen är därför väldigt försiktiga och oroliga på många håll menar Fredrik Sjöholm, professor och vd vid IFN.

Depressionen, pandemin och svarta måndagen 1987.

De senaste dagarnas börsfall får experter att dra paralleller till några av de värre händelserna i ekonomisk historia.

– Det här är ett av de större rasen som vi har upplevt, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN.

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, skriver i en kolumn i Dagens Nyheter att Donald Trumps idéer kastar tillbaka världen till gamla tiders ekonomiska system. Konsekvenserna kan bli förödande.

I framtiden behövs mer personal till försvarsmakten och välfärden. Men med dagens lönemodell är det svårt att höja lönerna tillräckligt för att attrahera arbetskraft dit, menar Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN. 

Tullarna kan påverka världsekonomin och företagen i Kronoberg kommer att påverkas. Enligt Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och affilierad forskare vid IFN, är det bland annat företag inom fordons-, läkemedels-, och stålindustrin som kan drabbas.

– Donald Trumps syn på internationell handel är att export är bra för att få pengar av andra länder och import är dåligt får då betalar vi andra länder med våra pengar, säger Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi, och vd vid IFN, under Aktuellts sändning på torsdagskvällen.

Kina inför ytterligare 34-procentiga tullar på varor från USA som svar på Donald Trumps tidigare aviserade tullpaket.
– Det Trump gör, det skadar USA ekonomiskt och alla andra länder också, säger Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, till TV4.

Rådets rekommendation är ett direkt hot mot hushållens ekonomi och svensk industris konkurrenskraft. Sveriges energipolitik bör inte utformas utifrån teoretiska idealbilder utan baseras på den verklighet som möter dem som agerar på marknaden, skriver Per Fahlén, professor emeritus, energi och miljö, CTH, ledamot i IVA, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN samt ledamot i IVA och Mats Nilsson, docent i miljöekonomi, Södertörns högskola, i en debattartikel i Dagens Industri.

Hur stor blir löneökningen de kommande åren? Det är den stora frågan när Vårdförbundet förhandlar om nytt kollektivavtal med SKR och Sobona. Den senaste tioårsperioden har varit gynnsam för sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Ändå är det fortfarande bristyrken. ”På en marknad med en dominant arbetsgivare kan lönerna hållas på en artificiellt låg nivå”, säger professor Per Skedinger, forskare vid IFN, vars analys är att ökningen inte varit tillräcklig för att locka arbetskraft.

Sämre löner, uppsägningar och hög arbetslöshet. Det kan i värsta fall USA:s tullar leda till på svensk arbetsmarknad, enligt Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi och forskare vid IFN. ”Det är väldigt skadligt”, säger han.

Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN, samtalar om hur de nya löneavtalen påverkar köpkraften, i P1 Morgon, Sveriges Radio.

Innovation kräver inte politiskt kändisskap – det kräver integritet och tålamod, skriver Andreas Bergh, docent i nationalekonomi och välfärdsforskare på Lunds universitet och forskare vid IFN, i en ledare i Norra Skåne.

Höjda pensionsavgifter riskerar att förvärra generationsklyftorna och kan än en gång innebära att yngre får betala priset för äldres pensioner, visar ny forskning från IFN.

Om Sverige ökar sin inhemska matproduktion, vilket regeringen föreslår i den uppdaterade Livsmedelsstrategin, kan det påverka matpriserna negativt, varnar nationalekonomiprofessorn Magnus Henrekson, forskare vid IFN.

P4 Stockholm, Sveriges Radio, bad professor Magnus Henrekson, forskare vid IFN, att räkna ut hur många minuter en person med genomsnittslön måste jobba för att köpa smör och kaffe.

Idag måste vi jobba dubbelt så lång tid för att kunna köpa basvarorna smör och kaffe jämfört med för 15 år sen, konstaterar Magnus Henrekson.

Svenska makthavare har fattat beslut om att låna 300 miljarder till en militär storsatsning som Ulf Kristersson beskriver som den ”största upprustningen sedan kalla kriget”.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, tycker att det är fullt rimligt att det blir framtida generationer svenskar som får bekosta Tidöpartiernas projekt.

I en kolumn i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi samt forskare vid IFN, att rusta upp kräver uppoffringar. Varför klarar inte partierna av att säga det?

Propositionen svarar inte på frågan om satsningen är samhällsekonomiskt motiverad, skriver Thomas Tangerås, professor i nationalekonomi, verksam vid Mälardalens universitet och IFN, i en artikel i Fokus.

Jättesatsningen på försvaret – 300 miljarder kronor på tio år – kan trycka upp svenska marknadsräntor. Beslutet att finansiera det hela med lån är en ”olycklig signal” om finanspolitisk disciplin ”i ett sluttande plan”, varnar Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN.

Sveriges demografi gör att vi står inför en samhällskris. Andreas Bergh, verksam på IFN och vid Ekonomihögskolan i Lund, menar att människor kan behöva jobba upp till 75 års ålder samtidigt som pensionerna riskerar att sänkas. ”Om det ser tufft ut idag, så är det ingenting mot hur det kommer att bli”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Sverige står inför en historisk upprustning som även ritar om spelplanen för den ekonomiska politiken. De höjda försvarsutgifterna kan tvinga fram dramatiska besparingar som tidigare setts som politiskt omöjliga.

Nu måste alla kort upp på bordet, anser Lars Calmfors och Daniel Waldenström, båda knutna till IFN.

I själva verket är den stora berättelsen om vårt land hur vanliga svenskar de senaste 130 åren har blivit allt rikare, säger han i en intervju med Katrine Kielos på EFN.

Världsutvecklingen innebär att offentliga utgifter till försvar, säkerhet och Ukraina behöver radikalt öka. Samtidigt gör en åldrande befolkning, behov av stora investeringar i infrastruktur, allvarlig kriminalitet och klimatkris att vi måste hantera vår ekonomi på ett mer effektivt sätt. Om vi inte ökar produktiviteten i offentlig sektor, riskerar vi att det kommer att ske framöver på drastiska och problematiska sätt, likt vad som nu sker i USA under ledning av Elon Musk, skriver Mats Alvesson och Fredrik Sjöholm, professor och vd på IFN, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Lyssna på Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, som uttrycker kritik mot både regeringens och oppositionens förslag, i P1 Morgon, Sveriges Radio.

Lån, höjda skatter och nedskärningar. Det är vad som krävs om Sverige ska rusta upp försvaret enligt Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN. Han är kritisk både till regeringen och oppositionens förslag som han bedömer är otillräckliga.

Lyssna på Kvartals veckopanel med Anna-Karin Wyndhamn, Vesna Prekopic och Lars Calmfors, IFN, under ledning av Magnus Thorén. Northvolt i historisk konkurs, kommer fler gröna satsningar att följa efter? Stopp för digitala prov efter säkerhetsbrister, och Socialdemokraterna vill rusta försvaret med hjälp av miljardlån. Handelskriget är i full gång, kan det betyda nya prisökningar och en ny lågkonjunktur? Har vi kommit närmare en vapenvila i Ukraina? Och kan president Trump vara köpt av Moskva?

Vi ekonomer hade mycket att lära av epidemiologerna vad gäller smittspridning och virusets farlighet, konstaterar Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programchef vid IFN, Jonna Olsson, nationalekonom och forskare vid Handelshögskolan i Bergen och John Hassler, professor i makroekonomi vid Stockholms universitet.

Det finns flera anledningar till att Northvolt gått i konkurs, det menar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN. En av dem är att man helt enkelt spenderade mer pengar än man fick in, säger han till Ekot, Sveriges Radio.

Årets avtalsrörelse är den största på länge – och berör över 3,4 miljoner anställda svenskar. Nu kräver flera fackförbund förkortad arbetstid med bibehållen lön. Frågan får allt för stor plats i debatten, enligt Lars Calmfors, professor och forskare vid IFN, som samtidigt delar ut en känga till politiker. "Det är som att arbetstidsfrågan hänger över allt annat", säger han till Affärsvärlden.

Northvolts konkursansökan kan leda till den ”största och mest komplicerade konkursen i svensk historia”.
Det menar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning.
– Det kan ta upp till tio år att reda ut allting, säger han till TV4 Nyheterna.

Skellefteå var inte rätt plats för Northvolts batterifabrik och ägarna var ansvarslösa.

Professor Magnus Henrekson, forskare vid IFN, säger till TV4 Nyheterna att han inte ser någon framtid för fabriken efter Northvolts konkursbesked.

Nu krävs både politisk och myndighetsmässig handling, menar Pär Holmber och Thomas Tangerås, forskare vid IFN.

Årets avtalsrörelse är den största på länge – och berör över 3,4 miljoner anställda svenskar. Nu kräver flera fackförbund förkortad arbetstid med bibehållen lön. Frågan får allt för stor plats i debatten, enligt Lars Calmfors, professor och forskare vid IFN, som samtidigt delar ut en känga till politiker. "Det är som att arbetstidsfrågan hänger över allt annat", säger han till Placera.

Den svenska kronan har stärkts på ett överraskande sätt de senaste veckorna. Sedan 2023 har euron tappat närmare nio procent mot kronan.

Professor Lars Calmfors, forskare vid IFN, betecknar kronans uppgång som överraskande i det här läget. Han anser å andra sidan att den svenska valutan varit undervärderad de senaste åren.

Storbritannien som inte byggt kärnkraft på många år, håller nu på att bygga ett nytt, stort kärnkraftverk, Hinkley Point C, i västra England. Bygget har försenats i flera år och de beräknade kostnaderna har nästan fördubblats.

Ted Lind, Energiföretagen och Thomas Tangerås, professor i nationalekonomi och knuten till IFN, diskuterar eventuella konsekvenser för svenska kärnkraftsplaner i Studio Ett, Sveriges Radio.