IFN i media

"Ericssons problem belyser samtidigt en fundamental svaghet i Sveriges ekonomi: dess beroende av äldre storföretag" skriver Gabriel Heller Sahlgren i en krönika i Dagens Samhälle. De behövs bland annat en reform av personaloptioner skriver han: "Forskning visar att länder med lägre personaloptionsskatt har fler entreprenörer och lockar till sig mer riskkapital."

Expressens ledarredaktion skriver: "Vill ni att era barn ska växa upp i ett rikt, kunskapsintensivt Sverige? Lär dem att veta hut i skolan." I ledaren hänvisas till ett debattinlägg av Magnus Henrekson och Sebastian Jävervall i DN om kunskapsraset i svensk skola: "De ... sämsta eleverna i Sverige är sämre än de sämsta i det ojämlika USA. Och 'eliten' i Sverige presterar sämre än den amerikanska eliten. 'Kunskapsnationen' Sverige sackar" konstaterar Expressen.

Ledarsidorna.se har intervjuat Magnus Henrekson, IFN, om den utmaning som de senaste årens migration inneburit och kommer att innebära. Magnus Henrekson förklarar att integrationen i allmänhet och insteg på arbetsmarknaden i synnerhet måste få växa fram på sina egna villkor. "Det är enda sätter" säger han.

TT skriver om att friskolekoncernen Internationella engelska skolan börsnoteras. Henrik Jordahl, IFN, intervjuas. Han ser vissa fördelar med en börsnotering. En del är transparensen – att börsbolagen förpliktigas att delge viss information, en del är ägarspridningen. "Jag tror att det kan vara en poäng för de här företagen att ha många ägare."

Magnus Henrekson, IFN, och Sebastian Jävervall, doktorande Uppsala universitet, skriver på DN Debatt om rapporten ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?" som de är författare till. De ser klara bevis för att resultaten faller och att det rör sig om kunskapsförsämringar både i absoluta och relativa tal.

I ett debattinlägg i UNT skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Ulla Hamilton, Friskolornas Riksförbund, att Skolinspektionen bör sätta betyg på Sveriges skolor. De hänvisar till en rapport av Henrik Jordahl, IFN, om kvalitetsarbete i skolan: "kommuner ligger långt efter friskolorna. De stora skolföretagen arbetar mer systematiskt och välorganiserat med uppföljning, analys och åtgärder".

I en ledarkrönika i Östra Småland skriver Björn Samuelsson att "Svenskt näringsliv försöker tuta i oss att om man inte får profitera så vill ingen driva skola". Han hänvisar till rapporten "Policyidéer för svensk skola" av bl.a. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas med anledning av rapporten ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?”. Han förklarar att (i ett matematik prov på Chalmers) bara "hälften har ett och ett halvt rätt eller mindre av nio möjliga. Då har man ju väldigt dåliga förkunskaper".

"Det finns massor av bevis för att diskriminering fortfarande förekommer [i företag]", skriver Noah Smith, Bloomberg view. Han hänvisar bland annat till att "2013 fann ekonomerna Fredrik Heyman [IFN] Helena Svaleryd och Jonas Vlachos [affilierad till IFN] att företag som köps ut tenderar att öka andelen kvinnliga anställda".

Dagens Industri har för sin Weekend intervjuat Johanna Möllerström, som är affilierad till IFN. Möölerström har varit verksam i USA och flyttar nu till Berlin. På frågan vad man lär sig av studier i nationalekonomi svarar hon: "”Allmänbildad. Att läsa en grundkurs i nationalekonomi är extremt allmänbildande. Om man som jag dessutom älskar matematik och är intresserad av politik och samhällsfrågor är ekonomi en perfekt blandning."

Arbetet bygger en artikel på en text i Dagens Samhälle. Arbetet skriver: Det finns också skattetekniska skäl till att små bolag hellre tar ut vinst än till exempel lön, då skatten är högre på det senare. "Marginalerna finns i småbolag där ägarna kan avstå lön för att i stället dela ut vinst. Det finns inga övervinster, säger Henrik Jordahl till Dagens samhälle."

I ett debattinlägg i branschtidningen Fri Köpenskap skriver Matilda Orth, IFN, och Florin Maicen, affilierad till IFN, om möjlig användning av all den data som företag i dag samlar in: "För att studera tillgängliga data och skapa bättre beslutsunderlag krävs kompetens och analysverktyg. Bara så kan företag nå sin fulla potential. Våga tänka nytt och lär av internationella framgångssagor – använd möjligheterna med big data."

I en ledare skriver Bohuslänningen om en rapport författad av bl.a. Andreas Bergh, IFN och lunds universitet. Tidningen skriver att regeringens politik inte är jobbskapande och hänvisar till Bergh som förklarar att nyanlända tvingas fokusera på att navigera i bidragssystemen, snarare än att skaffa arbete. Hans förslag är att nyanlände får personnummer, bankkonto och en F-skattsedel.

Dagens Samhälle intervjuar Henrik Jordahl, IFN. Han förklarar att de högsta marginalerna i välfärdsbolag finns i ett mycket litet antal mindre bolag som framför allt driver hvb-hem, boenden för ensamkommande eller familjehem: "Det är marknadskrafterna in action. Flyktingmottagandet exploderade, men boendeutbudet ökade inte lika snabbt. Då går pris och vinster upp. Men det är tillfälligt och ger skeva siffror."

I ett debattinlägg i Gefle Dagblad med flera tidningar skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, och Anna Rehnvall, Fores, att "gemensamt för de länder där invandrare bidrar mer till samhällsekonomin än i Sverige är att de tillåter betydligt större lönespridning än vad svenska kollektivavtal gör".

"Avregleringen av finansmarknaden skapade en mer ojämlik inkomstfördelning, visar en forskningsstudie", skriver Dagens Arena och hänvisar till forskning av Daniel Waldenström, IFN, med flera.

I ett debattinlägg i Dagens Arbete skriver Sandro Scocco, chefsekonom Arena Idé, om myter i migrationsdebatten. En av dessa är "myten om nödvändigheten om enkla jobb" Han hänvisar till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som sagt att ”resultaten tyder på att företag och arbetsmarknad anpassar sig på sätt som inte fångas av de allra enklaste modellerna av arbetsmarknadens funktionssätt”.

I en ledare förklaras attenligt finansministern har regeringen Löfven fört en stram finanspolitik. "Det låter bra. Men problemet är att det inte stämmer." Skribenten hänvisar till citat av Lars Calmfors, IFN: "Vi vill ju ha säkerhetsmarginaler om det händer något framöver. Därför ska man spara i goda tider så att man har marginal att göra insatser om det blir en lågkonjunktur".

Regeringen saknar en fungerande plan för fler jobb, skriver DI och förklarar att ledande ekonomer flaggar för att arbetslösheten vänder upp igen om S inte byter kurs. Lars Calmfors, IFN, intervjuas. Han säger att ”Arbetslösheten sjunker för stora grupper men inte för utrikesfödda, och framför allt inte för utomeuropeiskt födda”.

"Sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utlandsfödda är stort och invandringen är nu en nettokostnad för offentlig sektor" skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, och Anna Rehnvall, Fores, i ett debattinlägg i NA. De menar att större lönespridning behöver diskuteras och att "försörjningsstödet görs om så att drivkrafterna för att jobba stärks, att a-kassan omvandlas till en omställningsförsäkring och att nyanlända får F-skattsedel i stället för etableringsersättning".

Nyhetsappen Omni skriver om en demonstration mot det planerade Nobelcentret och citerar Assar Lindbeck, IFN , som talade: "De för fram ett förslag som gör ett jättelik kontors- och konferensanläggning med helt andra proportioner än vad som behövs för ett Nobelmuseum".

Mitt i Stockholm skriver: "Beslutet är redan klubbat i Stadshuset. Men motståndarna till ett Nobel Center på Blasieholmen framhärdar. I dag vid lunch hölls en demonstration." Tidningen förklarar att "på talarlistan fanns bland andra nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN]".

DN Ekonomi skriver om att Riksbanken flaggar för att göra inflations­målet mer flexibelt. Lars Calmfors, IFN, kommenterar och förklarar att "det skapar en större osäkerhet om vad Riksbanken strävar efter. Det är att anpassa sig till det som har hänt och ökar acceptansen för att man avviker och det finns ingen anledning till det".

Matilda Orth, IFN, och Florin Maican, affilierad till IFN, skriver i Dagens Samhälle under vinjetten Perspektiv. De skriver att "en allt för restriktiv tillämpning av PBL ger sämre produktivitetsutveckling och konkurrenstryck bland redan etablerade butiker. En mindre restriktiv tillämpning av PBL skulle bland annat leda till att existerande butiker måste öka sin produktivitet för att överleva".

ETC granskar Engelska skolan i en artikel. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, kommenterar: "När en skola uppvisar goda resultat är det till största del beroende på elevselektionen."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Dagens Samhälle att vinstdebatten präglas av anekdotisk bevisföring: "Den politiska eliten bör nu visa framfötterna och avvisa de populistiska kraven på vinstbegränsning med hänvisning till forskning." Han förklarar att "ny forskning finner att vinstdrivande företag inom den svenska äldrevården både minskade dödligheten – en kvalitetsaspekt som inte kontrakterades – och kostnaden per kund."

Kvalitetsmagasinet ( för verksamma inom kvalitet & verksamhetsutveckling)  skriver om en rapport författad av Henrik Jordahl, IFN; se DN Debatt. "Mycket talar för att ett förbättrat kvalitetsarbete skulle ge en välbehövlig höjning av svenska elevers kunskaper" säger Jordahl till tidningen.

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika på SvD:s ledarsida: "På arbetsmarknaden borde det vara alla som vill arbeta ... I den svenska debatten syftar dock arbetsmarknadens parter på fackföreningarna och arbetsgivarna". Bergh förklarar att flyktinginvandrare som vill arbeta, men som inte är med i facket, erkänns  inte ens som en part på arbetsmarknaden. Vad är detta om inte härskarteknik?

I en ledarskrönika skriver Sydsvenskan om boken A Clean House? Studies of Corruption in Sweden av IFN-forskarna Andreas Bergh och Richard Öhrvall med flera. Skogkär skriver: "Korruption är mer än ett kuvert med pengar som byter hand. Korruption kan också vara politiker och tjänstemän som inte följer kravet på opartiskhet, som gynnar sig själva. Eller gynnar andra – för omedelbar eller framtida egen vinning."

Nättidningen IT-kanalen skriver om ett rundabordssamtal där Pehr-Johan Norbäck, IFN, deltog: "Samtliga experter var överens om var att olika former av intelligenta maskiner och/eller robotar kommer att bli allt vanligare för varje år som går och att dessa till stora delar kommer att ersätta flera olika funktioner, tjänster och jobb som idag hanteras av människor."

I en krönika på SvD:s ledarsida skriver Fredrik Johansson om Ilmar Reepalus utredning om vinstbegränsning i välfärdssektorn. Han hänvisar till "IFN-forskarna Magnus Henrekson och Henrik Jordahl (som forskat kring denna del av tjänstesektorn) visar hur utredningsmaterialet är behäftat med en rad fel".

Johan Wennström, IFN, skriver i en op-ed på Svenska Dagbladets ledarsida om Steven Pinkers The Better Angels of Our Nature: Why Violence Has Declined. "Lärdomen är att normer, och hur samhällets elit pratar om brottslighet, verkligen har en betydelse för hur våld uppstår" skriver Wennström.

Regeringen sänker för tredje året i rad ribban för vem som får betala statlig skatt, skriver DI i en nyhetsartikel. Åsa Hansson, affilierad till IFN, är en av de som intervjuas. Hon "anser att det är fel att en regering kan skapa sig ett reformutrymme på ett skatteförslag som gör att intäkterna inte ökar."

Nyhetsappen Omni skriver om den debattartikel om vinster i värlfärden som publicerats i Dagens Industri. Författare är Magnus Henrekson och Henrik Jordahl, IFN: " I stället för att utreda vid vilken nivå ett vinsttak bör ligga på för privata välfärdsbolag, bör regeringen hellre utreda huruvida det ens behövs över huvud taget."

Magnus Henrekson och Henrik Jordahl, IFN, skriver på DI Debatt om förslaget att i välfärdssektorn begränsa vinsten till 8 procent av investerat kapital. De finner flera fel med Joachim Landströms utredning i frågan, bl.a. definitionen av övervinster. Dessutom: "ett rimligare uppdrag vore att undersöka om en vinstreglering över huvud taget behövs i välfärdssektorn (och om den är förenlig med svensk grundlag och den EU-lagstiftning Sverige lyder under)."

I ett inlägg på GP:s kultursidor skriver Mattias Hagberg om boken A clean house av Andreas Bergh, IFN, m.fl. "Tyvärr lämnar författarna [...] frågan, när den bränner till som mest. De stannar i teorin och nöjer sig med att konstatera att ett system med oklara gränser mellan privat och offentligt är problematiskt."

Förslaget om ett vinsttak på åtta procent för aktörer inom välfärdssektorn skulle kunna leda till att företag exempelvis höjer ledningsgruppens löner för att sänka sina vinster, skriver SR som bl.a. intervjuat Henrik Jordahl, IFN: "För att följa reglerna och få finnas kvar på den här marknaden måste vinsten ner till åtta procent. Och det är väldigt lätt att fixa det. Det är bara att dra på sig vilka kostnader som helst."

Fredrik Virtanen skriver i en ledarkrönika i Afftonbladet om "den nya sanningsfria politiken" och att experter ofta har fel i sina framtidsförutsägelser. "Ekonomerna har ingen aning om varför varken tillväxten eller inflationen ökar trots att räntorna är runt noll. Men det som är glasklart är att klyftorna mellan rika och fattiga ökat ännu mer sedan 2008. I Sverige äger de rikaste 10 procenten nästan 22 procent av landets förmögenheter, i USA är samma siffra 37 procent, enligt IFN-forskarna Daniel Waldenström och Jacob Lundberg [den senare är inte verksam vi IFN].

Ekonomiekot intervjuar Deirdre McCloskey efter det seminarium som IFN arrangerade 2016-09-02. Hon förklarar bland annat att Afrika kommer att komma ikapp den rika delen av världen inom 50 år. Hon är optimistisk om framtiden och berättar att det är fria idéer som skapar tillväxt.

Nättidningen Realtid.se skriver om att "några av landets främsta profiler inom digitalisering samlades för ett rundabordssamtal om digitaliseringens utmaningar." Bland dessa fanns Pehr-Johan Norbäck, IFN.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, är en av författarna till ett debattinlägg i Dagens Samhälle. För att lösa problemet med segreation föreslår de "ökad lönespridningen, reformerat försörjningsstöd och a-kassa samt att stimulera Chinatownliknande stadsdelar där invandrare sätter avtryck på stadsbilden".

I en ledare skriver Länstidningen Östersund om en ny studie av Daniel Waldenström, IFN: "klyftan mellan fattiga och rika i Sverige har ökat under perioden 2007-2012". Tidningen skriver: "IFN:s forskning pekar på något viktigt. Hur finansmarknadens instabilitet och den förra borgerliga regeringens politik direkt gav effekt på ökade klyftor."

TT intervjuar Daniel Waldenström, IFN, om en ny studie. Han förklarar att det är inte den yttersta toppen som drar ifrån, utan det verkar vara förmögenhetsägare i gruppen därunder. "Framförallt folk med stora bostadsrätter, värdefulla hus och med pengar på banken".

Dagens Arena citerar DN: "Klyftan mellan rika och fattiga svenskar har ökat sedan finanskrisen 2008–2009. De med stora tillgångar har ryckt ifrån medan de längst ned på skalan har blivit mer skuldsatta, visar ny forskning från Institutet för näringslivsforskning, IFN."

Nyhetsappen Omni skriver om forskning av Daniel Waldenström, IFN, som refereras i Dagens Nyheter. "Sedan finanskrisen 2008 har de rikaste blivit rikare och de fattigare mer skuldsatta. Det visar ny forskning från Institutet för näringslivsforskning."

SVT skriver på text-tv att "Den rikaste tiondelen av svenskarna ökade sin andel av landets samlade förmögenhet mellan 2007 och 2012 från 19,2 procent till 21,7 procent. Det visar en studie från IFN, som använt taxerade kapitalinkomster för att beräkna förmögenheter, skriver Dagens Nyheter."
 

I en nyhetssammanfattning från nyhetsbyrån Direkt nämns forskning av Daniel Waldenström, IFN, som är omskriven i DN. "Klyftan mellan rika och fattiga svenskar har ökat sedan finanskrisen enligt en rapport från Institutet för Näringslivsforskning."

Johan Schück skriver i DN om att klyftan mellan rika och fattiga svenskar har ökat sedan finanskrisen 2008–2009. Det är Daniel Waldenström, IFN, som tillsammans med doktoranden Jacob Lundberg tagit fram ett unikt material om hur fördelningen av svenska förmögenheter har utvecklats sedan 2007, förklarar Schück.

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Dagens Samhälle att "många blundar för den målkonflikt som finns mellan kunskapsinhämtning och glädje i inlärningen... Och barnens glädje är viktig idag." Han förklarar att det är politikerna och inte pedagogerna som till syvende och sidst det är ansvariga för den svenska skolans kräftgång.

Den finska affärstidningen Kauppalehti skriver om ett seminarium arrangerat av SNS där Lars Calmfors, IFN, deltog som kommentator. Tidningen förklarar att Calmfors "läxade upp EU för att Italien och Frankrike, som envist ignorera de gemensamma reglerna, behandlas med silkevantar".