IFN i media

TT skriver och ett flertal tidningar publicerar en artikel om att "resultaten från den senaste Pisamätningen är inte tillförlitliga eftersom OECD gjort en blunder, hävdar nationalekonomen Gabriel Sahlgren. Men Skolverket delar inte hans bild - Pisa är det mest robusta prov som finns."

Johan Wennström skriver i en replik på DN Debatt att " i en replik till min artikel på DN Debatt (3/12) försöker Daniel Suhonen och Sten Svensson från den fackliga tankesmedjan Katalys ge sken av att jag ensidigt argumenterar för ett friskolesystem. Det gör jag inte, utan jag förklarar ett skeende."

DI skriver att de kommunala skolorna är bäst i Pisamätningen, enligt OECD, men Skolverket ser ingen skillnad. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, menar att om människor väljer skola utifrån elevunderlag kan det leda till sämre kvalitet. ”Då bör man begränsa skolvalet eller göra om det”, säger han.

Skolvärlden har talat med "några av Sveriges mest ledande skolforskare som gett sin syn på [Pisa]resultatet". En av dessa är Magnus Henrekson, IFN. Han förklarar att "vi får inte slå oss till ro, Sverige måste komma vidare i utvecklingen".

Daniel Waldenström, IFN och gästprofessor på Paris School of Economics, intervjuas i World Politics Review. Temat är ojämlikhet och det faktum att även om Sverige har en av världens mest jämlika inkomststrukturer på  upplever Sveige nu "en våg av anti-etablisemangsnationalism [...] som en motreaktion mot invandring."

I en ledare skriver Ystads Allehanda om Pisa-undersökningen som presenterades 2016-12-06. "Skolans kunskapsmässiga utförsbacke har planat ut. Men det är långt tillbaka till toppen." Skribenten hänvisar till Gabriel Heller Sahlgrens inlägg i Dagens Samhälle att ”Det är alltså oklart om förändringarna över tid i Pisa kan förklaras av verkliga kunskapsförändringar, snarare än förändringar i provformatet.”

I en ledare kommenterar Smålandsposten Pisa-undersökningen som presenterades 2016-12-06. "Svenska högstadieelevers resultat befinner sig nu i närheten av genomsnittet för OECD på områdena matematik, naturvetenskap och läsförståelse." Tidningen hänvisar till ett inlägg av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i Dagens Samhälle: "Anledningen är [...] att man inför senaste provet gick från att göra provet på papper till att göra det på dator."

Lärarnas nyheter analyserar Pisa-undersökningen. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, är en av de som intervjuas: "Resultatet är lite förvånande så till vida att Pisa sägs vara mer läsintensivt än Timss. Jag trodde nog att det skulle bli mindre positivt än Timss eftersom vi vet att invandringen slår hårdast på läsförståelse."

I en ledare kommenterar Göteborgs-Posten Pisa-undersökningen som presenterades 2016-12-06. "Man bör även – som med alla andra mätningar – fråga sig om förändringarna är pålitliga," skriver GP och hänvisar till Gabriel Heller Sahlgren i Dagens Samhälle: ”Den senaste undersökningen var den första där elever skrev proven på dator istället för med papper och penna – vilket i sig kan påverka resultaten.”

I en ledare skriver SvD om den senaste Pisa-undersökningen: "Svenska femtonåringar kan både läsa och räkna, visar det sig." Tidningen hänvisar till Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, som presenterar en förklaring till att Sverige har lyft sig: ”övergången till datorer har sannolikt haft ett finger med i spelet”.

I en analys i DN skriver Ewa Stenberg att "den svenska skolan har gått från Pisachock till medelmåtta. Men flera problem finns kvar." Stenberg skriver om friskolor och hänvisar diå till Johan Wennström, IFN, som varanar "för att skolor konkurrerar med betyg i stället för med kunskaper".

I en ledare kommenterar Barometern Pisa-undersökningen som presenterades 2016-12-06. "Om resultaten verkligen är en del i en större uppåtgående rörelse kan vi dock veta först framåt 2018, enligt Skolverket." Tidningen hänvisar till Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, som "menar att övergången från att tidigare ha genomfört provet med hjälp av papper och penna till datorer, innebär att resultatet blir opålitligt".

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad IFN, skriver i Dagens Samhälle "I resultaten från Pisa 2015 syns förbättringar i huvudämnet naturvetenskap, men i synnerhet i matematik och läsförståelse. Vi kan emellertid inte lita på förändringarna, eftersom den senaste undersökningen var den första där elever skrev proven på dator istället för med papper och penna – vilket i sig kan påverka resultaten."

Inför Pisa-rapporten hänvisar Smålandsposten i en ledare till ett debattinlägg i DN av Johan Wennström, IFN. Temat är betygsinflation. Smålandsposten skriver: "Johan Wennström  [...] pekade på att betygen höjts samtidigt som kunskaperna sänkts. Boven i dramat är den betygsinflation som konkurrensen om skolpengen drivit fram."

I en ledare skriver Hallandsposten – ledaren återges även i nyhetsappen Omni – att "Ylva Johansson (S) kan inte förlita sig på att sätta redan medelålders flyktingar i skolan och hoppas på ett skapligt resultat om fem till tio år". Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN: "Professor Calmfors var skoningslös [...]. Sverige tillhör bottenskrapet i EU när det gäller enkla jobb."

Daniel Suhonen och Sten Svensson,Katalys, replikerar i DN på en debattartikel av Johan Wennström, IFN. De anser att ska man få bukt med de skadeverkningar som marknaden fört med sig "måste hela systemet med skolpeng, skolaktiebolag med mera avskaffas."

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, är en av de som intervjuas på SVT Nyheter. Det handlar om forskning kring skolutveckling. Han säger "att erbjuda kvalitetssäkrad vidareutbildning - det är väldigt svårt för de enskilda skolorna och huvudmännen. Det vore bättre att centralisera det här istället för att lämna skolorna så ensamma."

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida om hur motiverad kritiken mot konsumtionssamhället är. Han konstaterar att "den som lägger sina egna pengar på att köpa något åt sig själv är förmodligen en mer kritisk konsument än barn som lägger sina föräldrars pengar på att köpa julklappar åt andra".

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter skriver Johan Wennström, IFN, att friskolereformens ideologiska förebild, Milton Friedman, betonade nödvändigheten av en nationell läroplan som garanterar att elever presterar ungefär lika i privata och i offentliga skolor. Denna centrala komponent glömdes bort när skolsystemet reformerdes på 1990-talet.

Tisdag 2016-12-06 presenteras en Pisa-indersäkning. "Min gissning är att vi kommer att se en liten förbättring av Sveriges resultat. Nu ställer skolan högre krav på eleverna för att de ska få de högsta betyden", säger Magnus Henrekson, IFN, i en intervju i Dagens Samhälle. Han förklarar att de dåliga skolresultaten bl.a. kan förklaras av motviljan att mäta kunskap.

I en ledare ställd frågan hur flyktingar som vill starta ett nytt liv klarar sig i Sverige" 'Medelbra', enligt etableringsminister Ylva Johansson. 'Dåligt', anser Lars Calmfors [IFN], svensk nationalekonomis nestor." Skribenten anser att det är viktigt att skilja på etablering (ansvar för egen försörjning) och integration (värderingar, språk och förståelse för sociala koder).

I en krönika skriver Jonas Nordling, Journalistförbundets ordförande, om det seminarium om automatisering och digitalisering som IFN arrangerade härom dagen. Vilka former av nya jobb skapas? "Enligt Mårten Blix från IFN så är det i första hand visstidsanställningar, egenanställningar och frilansande det kommer att handla om."

SvD Ekonomi skriver om SvD:s Financial Forum som arrangerades på onsdagen. "Gapet mellan inrikes och utrikesfödda blir allt större i Sverige," säger Lars Calmfors, IFN. Han fortsätter: "Lagstiftningen som den ser ut i dag fungerar inte. Sverige måste acceptera större lönespridning."

Forbes kallar François Fillon (som utsetts till det franska republikanska partiets presidentkandidat) en "free market champion". När det gäller förmögenhetsskatt hänvisar Forbes till forskning av David Seim, affilierad till IFN: "Seim fann att Sveriges förmögenhetsskatt, som avskaffades 2007, bidrog till betydande skatteflykt och kapitalflykt."

I en intervju i DI säger SHB:s chefekonom Ann Öberg att arbetslösheten sannolikt kommer att öka med tanker på att Sverige tagit emot stor grupper asylsökande. Hon hänvisar till en debattartikel av bl.a. Lars Calmfors, IFN . I denna vill man skapa mer lågkvalificerade jobb med hjälp av sänkta minimilöner, satsa mer på utbildning och entreprenörskap i kombination medarbetsmarknadsåtgärder.

Nyhetsbyrån Direkt skriver från SvD:s Financial Forum och citerar Lars Calmfors, IFN, som var en av talarna: "Utbildning, subventionerade anställningar samt lägre ingångslöner är tre metoder för hur Sverige ska kunna lyckas med integrationen av invandrare på arbetsmarknaden. Vi "måste arbeta med alla tre metoder, inklusive att acceptera lägre ingångslöner," sa Calmfors.

Portalen Arbetsmarknadsnytt skriver från ett seminarium arrangerat av Entreprenörskapsforum om hur fler utrikesfödda ska komma i arbete. Lars Calmfors. IFN, citeras: "Om ambitionen är en hög och jämnt fördelad sysselsättning behövs en större lönespridning" och "En större andel enkla jobb skulle minska sysselsättningsgapet."

P4 Värmland har intervjuat Johanna Rickne, IFN. Hon förklarar att familj och hot är två faktorer som gör att kvinnor i högre grad än män avstår från politiska toppositioner. "Trots att kvinnor och män har suttit lika länge är det mindre sannolikt att kvinnor blir utnämnda."

Inför en konferens som arrangeras av SvD 2016-11-30 skriver tidningen om frågor som ska diskuteras, bl.a. integration av nyanlända. En av talarna är Lars Calmfors, IFN. "Det handlar om utbildning, om arbetsmarknadspolitiska åtgärder men också om att skapa nye enkla jobb till lägre löner" säger Calmfors till SvD.

Ekots inslag handlar om den forskningsproposition som regeringen presenterade 2016-11-28. En av de som intervjuas är Fredrik Andersson, Lunds universitet och affilierad till IFN. Han säger att "fri forskning som styrs mot samhällsutmaningar via morötter är ett bra sätt att arbeta".

Johan Rudström skriver i en krönika på ledarsidan i UNT att ett ökat byggande bara  löser bostadsbristen tillfälligt. Han hänvisar till en artikel av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, i Ekonomisk Debatt. "Lindbeck jämför pedagogiskt med om staten infört en priskontroll för bilar, och den bilbrist som skulle uppstå i spåren av en prissänkning. Det råder inget tvivel om att hyreskontrollen är skadlig för samhället."

I en krönika på ledarsidan förklaras att vi bör ta svenska fall av mutor och maktmissbruk på allvar. Han referar till boken A Clean House? av Andreas Bergh och Richard Öhrvall, IFN, med flera. "De påminner om att de index som arbetas fram av exempelvis Transparency International framför allt tar fasta på nationella förhållanden, medan den i Sverige så viktiga kommunala nivån tenderar att hamna under radarn."

CFO World rapporterar om Svenskt Näringslivs projekt ”Ett utmanat Sverige”. Lars Calmfors, IFN, citeras: "Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda blir mindre om det finns en större andel lågkvalificerade tjänster. Det är därför uppenbart att en strategi för att lösa integrationen på arbetsmarknaden måste innehålla en satsning på enkla jobb, utöver anställningsstöd och utbildning".

I ett debattinlägg i SvD skriver Roland Andersson, KTH, att bostadsbristen bör sökas i en mekanism som varit verksamt allt­sedan min studietid. "Assar Lindbeck [IFN] identifierade redan i början av 1960-talet orsaken till bostadsbristen: hyresregleringen."

"Forskningen visar att tävlingstänkandet är skadligt" skriver Eva-Lotta Hultén på DN Kulturdebatt. Hon hänvidar bl.a. till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som har "visat att 1998 hade var tusende elev maximalt meritvärde när de gick ut grundskolan. 2009 hade mer än var hundrade elev det."

I en ledarkrönika skriver Widar Andersson, Folkbladet, om rapporten "Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap" från Entreprenörskapsforum. En av författarna är Lars Calmfors, IFN: "Calmfors och Eklund varnar för polariseringen mellan till exempel förespråkare för "enkla jobb", lägre "minimilöner" och utbildningssatsningar. Allt - och mer därtill - behövs sannolikt om den tudelade arbetsmarknadens stora problem skall kunna lindras.

Forskning & Framsteg skriver om årets nobelpristagare i ekonomi. Fredrik Andersson, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas. Andersson säger att han tycker att det är ett bra val: "Det är ett forskningsområde som har en bred tillämpning."

Arbetsmarknadsnytt (Svenskt Näringsliv) skriver om den osäkerhet som uppstått efter det amerikanska presidentvalet: "I en debattartikel i Svenska Dagbladet idag skriver flera debattörer, bland annat Lars Calmfors [IFN] att "det är också uppenbart att det för immigranter med ­mycket låga färdigheter kan krävas många år av utbildning för att nå upp till de nivåer som motsvarar arbets­givarnas krav. Det är därför helt osannolikt att enbart utbildning kan lösa integrationsproblemen.”

Michael Feldbaum, chefredaktör för Arbetsvärlden, TCO, skriver om debattartiklar av Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN: "Äntligen vänder det! Det lockades man nästan att tro när en av de som tydligast förespråkat sänkta lägstalöner som ett recept mot arbetslöshet, nationalekonomen Per Skedinger, plötsligt verkade svänga i en debattartikel i SvD. [...] Men redan i dag kunde man läsa en ny debattartikel i SvD, denna gång av bland andra ekonomen Lars Calmfors. Ett inlägg inför avtalsrörelsen 2017 i samarbete med Entreprenörskapsforum: 'Svenska modellen klarar inte integrationen'."

TT skriver om en rapport från Entreprenörskapsforum : "Den svenska modellen klarar inte av den enorma flyktingströmmen. Att enbart satsa på utbildning räcker inte, lönerna måste sänkas och det bästa vore om fack och arbetsgivare kunde enas om detta, anser de fyra forskare, däribland professor Lars Calmfors [ifn], som författat rapporten."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i Skolvärlden en replik på blogginlägg av Per Kornhall: "Skolfrågor förtjänar att diskuteras och jag välkomnar självklart all relevant och saklig kritik. Men Kornhall ägnar sig åt [...] misstänkliggöranden och ad hominem-attacker som jämför mig med Augusto Pinochet och Donald Trump. Möjligen är detta ett tecken på desperation: om man har rätt i sak finns inga skäl att hänfalla åt sådant trams."

I en ledare i bland annat Laholms Tidning kommenteras ett debattinlägg av Per Skedinger, IFN, och Mats Hamm­ar­stedt på SvD Debatt. Ämnet är experiment med minimilöner. Deras förslag är intressanta e för­slag in­tres­santa "låt fö­re­tag börja ex­pe­ri­men­tera och gör se­dan ana­lysen och ut­vär­der­ingarna" skriver tidningen.

Lars Calmfors, IFN, och yttreligare tre akademiker skriver i ett debattinlägg att "den stora flyktinginvandringen i kombination med dålig integration gör att vi inte längre kan förlita oss på den svenska modellen". De förklarar att dcet finns fyra vägar att gå: utbildning, anställningsstöd, lägre minimilöner och entreprenörskap.

Arbetsmarknadsnytt skriver från sjösättningen av projektet Ett utmanat Sverige (Svenskt Näringliv). Lars Calmfors, IFN, deltog. Han förklarade, apropå att sysselsättningsgapet mellan inrikes födda och utrikes födda växer: ”Det är uppenbart att en strategi för integration måste innefatta en satsning på enkla jobb”.

Nyhetsbyrån Direkt skriver om ett debattinlägg i SvD av Per Skedinger, IFN, och Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet. "Många debattörer drar alltför långtgående slutsatser från den knapphändiga forskningen om minimilöner och effekten på integration och sysselsättning. Ett sätt att förbättra kunskapen är regelrätta experiment" citerar Direkt.

Fristående grundskolor är kraftigt överrepresenterade bland de skolor som har mest gynnsamma socioekonomiska förutsättningar, skriver Dagens Arena och intervjuar Jonas Vlachos, SU opch affilierad till IFN: "All forskning visar att man väljer skola efter vilka de andra eleverna är på skolan. Man gillar att segregera sig. Och friskolorna möjliggöra det valet."

Johan Schück, DN Ekonomi, skriver om ett SNS-seminarium där välfärdsutredaren Ilmar Reepalu deltog. En av kommentatorerna var Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Docent Karin Edmark framhöll att det inte finns stöd i forskningen för att välfärdsföretag med vinstsyfte skulle ge tjänster av lägre kvalitet. Någon fast grund finns inte heller för att en vinstbegränsning skulle leda till att kvaliteten höjs."

Per Skedinger, IFN, och Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet, skriver i en debattartikel i SvD att det inte finns tillräckligt med forskning om minimilöner och effek­ten på integration och sysselsättning. De föreslår experiment, i samarbete mellan forskare och arbetsmarknadens parter, för att förbättra ­kunskapen.

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att debatten om IB-programmets betyg visar att betygs- och antagningssystemet till universitet och högskolor måste reformeras. Han skriver att UHR har allt för trubbiga metoder för att konvertera bl.a. IB-betyg för antagning till svenska högskolor. "Låta universiteten sköta antagningen själva".

"IB-programmet på gymnasiet under långa perioder har varit en gräddfil" skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, i ett debattinlägg i SvD. Vlachos skriver att UHR:s förslag är för strikt, men anser inte att den nyvarande översättningen ska behållas: "En bibehållen konvertering gör det på tok för lätt för IB-studenter att få toppbetyg."