IFN i media

Australian and World News skriver om en studie av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara. "Forskarna har undersökt kopplingen mellan attraktionskraft och politisk övertygelse hos dem som kör för kontor."

I en ledare skriver Borås Tidning om att statministern i SVT:s Agenda sagt att en miljon svenskar skulle få sänkt lön om Alliansen får igenom förslaget om inträdesjobb. "Per Skedinger [IFN] avfärdar påståendet i ett uttalande till SVT med att de resultat som Löfven hänvisade till är 'inte relevanta för särskilt skapade nya jobb på den svenska arbetsmarknaden'."

Daily Mail Oneline och andra tidningar publicerar en text om forskning av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, och Panu Poutvaara: Forskarna har tittar närmare på politiker i Europa, USA och Australien. Deras resultat tyder på att vi ser högerpolitiker som snyggare. De slår fast att snyggare människor tenderar att bli rikare och rikare människor har ofta en negativ inställning till vänsterpolitik.

I en ledare skriver Dagens Arbete att "årets första partiledardebatt i riksdagen präglades av mörka toner". Skribenten menar att skiljelinjen i svensk politik handlar om jämlikhet: "När en etablerad ekonom som Lars Calmfors flaggar för behovet av att återinföra arvs- och gåvoskatten exempelvis är det dags för regeringen att lyssna."

Är robotarna ett hot mot samhället eller en fascinerande möjlighet, undrar Björn Werner, Dagens Arena. Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, kommenterar Sandro Scocco, Arena Idés chefsekonom och säger bl.a. att "allt är en del av en pågående process med flera hundra år på nacken."

I en krönika skriver Widar Andersson i Folkbladet om Gabriel Heller Sahlgren, affilerad till IFN: "Heller Sahlgren avviker från det slentrianmässiga fördömandet av svensk skola/svenska lärare och han har även avstått från att oreflekterat höja framgångsrika Pisaländers skolsystem till himmelska höjder." Andersson avslutar: "Gabriel Heller Sahlgren har länge talat för döva öron. Inom politiken har det hellre jagats efter legitimationer och efter bra metoder att slå ihjäl framgångsrika skolföretag än vad det på allvar letats efter bra skolresultat. Dags att vända på skutan nu Anna Ekström?"

"För att maximera Sveriges möjligheter i samband med brexit måste vi se över vårt företagsklimat." Det skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i en krönika i Dagens Samhälle. Heller Sahlgren menar: "Målet måste vara att få så många företag i Storbritannien som möjligt – både svenska och internationella – att flytta verksamhet till just Sverige."

I en replik på SvD Debatt skriver Hubert Fromlet att ekonomipriset i ekonomi bör breddas. "I förstärkt grad bör kunna utses ekonomipristagare på grundval av forskningsinsatser som förbättrar människors liv och olika länders vålmående, ekonomiskt och/eller socialt." Han förslår bland andra att  Assar Lindbeck, IFN, tilldelas priset för "sociala frågor och arbetsmarknad".

DN Ekonomi skriver om Scania och svensk ekonomi som är "beroende av globaliseringen för sina framgångar". Men motståndet mot globaliseringen växer, "något Donald Trump utnyttjar när han tvingar biltillverkare att flytta produktion från låglönelandet Mexiko". Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas.

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, är numera krönikör på GP:s ledarsida. I den första krönikan förklarar han att för att förstå varför vissa länders skolsystem är bättre än andra så räcker det inte med att "leta efter och framhålla särdrag". Nej vad som krävs är "rigorös forskning om vilken politik som fungerar".

I en ledare skriver Christian Dahlgren att varningslamporna blinkar för ny finanskrasch. Han hänvisar till ett debattinlägg av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet i DN. Bergh citeras: ”Man kan inte bortse från att det finns en risk för en ny finanskris. Särskilt som den vi hade för snart tio år sedan föregicks av expansiv penningpolitik som användes till dåliga investeringar och konsumtion”.

Steve Denning, Forbes, hänvisar i en artikel om kortsiktighet i näringslivet till forskning av Alexander Ljungqvist (affilierad till IFN), Joan Farre-Mensa och John Asker. Denning skriver att deras studie är "briljant". I uppsatsen jämförs investeringsmönster i offentliga företag med privatägda företag.

I en ledare skriver Per Gudmundson, SvD, om vår ovilja till förändring. Han refererar till forskning av Johan Egebark och Mathias Ekström som båda är affilierade till IFN: "Det är jobbigt att ändra sig, och det spelar stor roll hur det förvalda alternativet ser ut. Forskarna kallar det status quo bias, och det är en av anledningarna till att folk inte beter sig helt rationellt."

I en nyhetssammanfattning från nyhetsbyrån Direkt hänvisas till en intervju med Lars Calmfors, IFN, i Dagens Industri. Skribenten förklarar att Calmfors "delar finansminister Magdalena Anderssons oro kring växande svenska inkomstskillnader. Han ser behov av skattehöjningar de kommande åren".

Inför konferensen Folk och Försvar i Sälen hänvisar Sydöstran i en ledare till att Lars Calmfors, IFN, föreslagit "skattehöjningar för att snabbare återställa vår försvarsförmåga. Calmfors drar paralleller med försvarsneddragningarna under mellankrigstiden. Det som hände då skulle ju inte hända igen."

I en ledare skriver GP om försöket med sänkt arbetstid på ett äldreboende i Göteborg. "Att generellt sänka arbetstiden med 25 procent, men fortsätta att betala samma löner, skulle bli mycket dyrt för den svenska välfärden. Dessutom skulle det i dagsläget vara "sällsynt dålig tajming”, som nationalekonomen Lars Calmfors (IFN) nyligen uttryckte det i en debatt om arbetstidsförkortning".

Patrik Kronqvist skriver på ledarsidan i Expressen att utlokaliseringar inte är lösningen på landsbygdens problem. Han citerar ett debattinlägg i SvD av Mårten Blix och Özge Öner, IFN: "Flytt av myndigheter gör ofta mer skada än nytta och syresätter inte den regionala arbetsmarknaden med de riktiga jobb som behövs".

Dagens Nyheter ekonomi skriver om den svenska minusräntepolitiken. Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas, Han förklarar att negativa centralbanksräntor är en farlig politik: "Man kan inte bortse från att det finns en risk för en ny finanskris."

Dagens Industri skriver att Lars Calmfors, IFN, förordar skattehöjningar och en mer offensiv fördelningspolitik. Men från Svenskt Näringsliv gör man tummen ned, förklarar DI. Calmfors säger: "Det är delvis en fråga om vad det är för samhälle vi vill ha. Men att ha små klyftor kan också ligga i näringslivets intresse. Skulle vi få en stor backlash mot internationell handel och öppenhet skulle det drabba ekonomin hårt."

Märten Blix och Özge Öner, IFN, skriver i ett debattinlägg på SvD Näringsliv att "effekterna av digitaliseringen är inte jämnt fördelade över landet. Det är alltmer tydligt att de fördelnings­politiska och sociala kostnaderna faller tyngst på lands­bygden". Forskarna förklarar att utan en vital arbetsmarknad så hotas den svenska välfärdsmodellen.

DN ekonomi har intervjuat Magnus Henrekson, IFN, och Åsa Svenfelt, KTH, om vad tillväxt betyder för samhället och utvecklingen. Magnus Henrekson förklarar att tillväxt betyder att "vi blir bättre på att lösa de problem som är mest angelägna och att tillfredställa viktiga behov".

Lars Calmfors, IFN och ordförande AER, intervjuas i P1 morgon om sextimmars arbetsdag. Han förklarar att intresset för frågan inte är särskilt stort bland annat på grund av att Frankrike år 2000 genomförde en arbetstidsförkortning med förhoppning att fler skulle komma i sysselsättning: något som "det är svårt hävda att det skett" säger Calmfors.

I en ledare skriver Lars Kriss att "om försvaret ska stärkas krävs omfattande besparingar inom migration, sjukförsäkring och infrastruktur". Skribenten menar att höja skatten, som Lars Calmfors, IFN, nyligen argumenterade för, "är inget självklart alternativ".

Finansministern säger att skattesänkningar är något gammalt och mossigt. I artikeln refereras till Lars Calmfors, IFN, som "vill se en större lönespridning för att lösa integrationen". Finansministern "ser dock ingen garanti för att en större mängd låglönejobb i Sverige går till nyanlända. Det kan i stället ge en migration av lågavlönad arbetskraft från andra EU-länder och som behöver komplettera med försörjningsstöd".

I en ledare skriver Länstidningen Södertälje om Svenskt Näringslivs senaste konjunkturprognos. Skribenten refererar även till en krönika av Lars Calmfors, IFN, i DN: "Lönesänkningar för lågutbildade som redan har jobb bör undvikas, menar han. En bättre väg att öka sysselsättningen är att skapa nya enkla jobb med rejält lägre minimilöner."

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, reflekterar över männiksors olika möjligheter att emmigrera till den rika delen av världen. Hon gör det i en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida: "Ett är i alla fall klart: det är viktigare än någonsin att människor kan beredas plats för att, genom hårt arbete och egen försörjning, bygga sina liv på andra platser."

För kvinnor innebär framgång på jobbet ofta kraschade äktenskap, förklarar TV4 nyheter med hänvisning till forskning av Johanna Rickne, IFN, och Olle Folke, affilierad till IFN. Folke intervjuas och säger att forskningen visar att det är svårare för kvinnor att kombinera äktenskap och akkriär.

 Slate magazine skriver om forskning av Johanna Rickne, IFN, och Olle Folke, affilierad till IFN. De har studerat kvinnliga politikers karriärer och familjeförhållanden. Det visar sig att kvinnliga politiker som gör karriär i större utsträckning också genomgår en skilsmässa.

I en ledare skriver Ystads Allehanda att "Riksbanken fortsätter att bloddopa svensk ekonomi. Det är orättvist och ohälsosamt". Tidningen hänvisar till en debattartikel av bland Andra Andreas Bergh, IFN: Författarna påpekar "att riksbankens val att köpa begagnade statsobligationer strider mot riksbankslagens anda".

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle hänvisar Annelie Nordström, Feministiskt initiativ, till Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, som "pekar på behovet av högre löner till sjuksköterskor, förskollärare och grundskollärare, eftersom det är stor brist på dessa yrkesutövare".

Civilekonomen har intervjuat Petra Persson, Standford University och affilierad till IFN. Tidningen förklarar att "en av världens vassaste unga nationalekonomer gör ekonomi lite mer mänsklig. Petra Persson studerar livet i livmodern, änkepension och kriminalisering av prostituerade."

Driva eget skriver om boken Get digital or die trying och nämner i detta sammanhang IFN: "Digitaliseringen har hittills gett svenska företag flera fördelar, visar en ny rapport från Institutet för näringslivsforskning."

I ett debattinlägg skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, med flera: "Riksbankslagen erbjuder flexibilitet, trots det håller Riksbanken fast vid 2-procentmålet till nästan vilket pris som helst. Dessutom bryter man mot lagens anda när man köper statsobligationer för mångmiljardbelopp."

Petter Larsson skriver om julgåvor på kultursidorna i HD. Han hänvisar till boken A Clean House? Andreas Bergh, Richard Öhrvall, IFN samt Gissur Ó Erlingsson och Mats Sjölin. "Enligt alla upptänkliga mätningar är Sverige ett av världens minst korrupta länder. Över 90 procent av tjänstemän och politiker uppger till exempel att de aldrig har fått ett muterbjudande, och lika många att de inte känner till någon i den egna kommunen som tagit emot en."

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om World Values Survey. Han konstaterar att " Missnöjet med politiken må vara ett bekymmer, men stödet för demokratin lever än".

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet Näringsliv skriver Erik Lundin, IFN, att "Energimarknadsinspektionen har inte förmått skydda kunderna från höjda avgifter. Om inte regleringen ändras finns det risk att vinster slussas ut till utländska bolag".

I en kommentar i Etc skriver Andreas Gustavsson att Lars Calmfors, IFN, de senaste decennierna har "propagerat för att sysselsättningen ska öka genom sänkta löner. Nu är det repris. Men som vanligt glömmer han bort allt negativt som hans förslag skulle leda till".

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att "aldrig mer skulle landet stå så illa rustat som det gjorde när andra världskriget bröt ut. Men när kalla kriget tog slut glömdes den historiska läxan. Det försämrade säkerhetsläget kräver snabba åtgärder".

I en ledare förklaras att "många medarbetare tycker med rätta att det är orättvist att lönetrappan är så kort": Lars Calmfors, IFN, "föreslår rejält lägre minimilöner för nya typer av "enkla" jobb. Då behöver lönerna inte sänkas för jobb som redan finns, utan det handlar om nya arbeten som arbetslösa kan få".

I en ledare skriver Gotlänningen om den globala ekonomins svaga utveckling framöver. Skribenten hänvisar till en kolumn av Lars Calmfors, IFN, i Dagens Nyheter. Calmfors vill "öka sysselsättningen är att skapa nya enkla jobb med rejält lägre minimilöner".

Henrik Jordahl, IFN, har intervjuats av tidningen Sjukhusläkaren som skriver att han "sågar välfärdsutredningen vid fotknölarna och menar att det helt saknas belägg för att en stor del av skattemedlen skulle läcka ut ur exempelvis läkardrivna små bolag".

I en ledare skriver Bohuslänningen att "Lars Calmfors har rätt: lönespridningen måste öka". Tidningen referar till att "försöker man upprätthålla en relativt låg lönespridning innebär det hög arbetslöshet och höga kostnader för arbetsmarknadspolitiken. Om detta inte kan ske på reglerad väg, med hjälp av arbetsmarknadens parter, är risken överhängande för att den svarta arbetsmarknaden ökar".

Arbetet skriver i en ledare om att Lars Calmfors, IFN,  förklarar att det behövs fler enkla jobb med riktigt låga löner. Detta för att fler nyanlända ska få jobb. Något som skribenten motsätter sig: "Trots att de flesta faktiskt redan har en utbildning, något som alltid förbigås av låglöneivrarna."

Vårdförbundets tidning Vårdfokus skriver om ett debattinlägg av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: " Industrin bör stå tillbaka och lönerna för de som arbetar i bristyrken inom välfärden bör höjas ordentligt. Det anser Andreas Bergh."

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i ett debattinlägg i Dagens Samhälle att på en fungerande arbetsmarknad korrigeras personalbrist genom att lönerna stiger. Men, förklarar han, "den svenska modellen har inte lyckats hantera problemet väl. Industrin bör stå tillbaka och lönerna för välfärdens bristyrken bör höjas väsentligt."

I en krönika på Dagens Nyheters ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, att man bör undvika lönesänkningar för lågutbildade som redan har jobb. "En bättre väg att öka sysselsättningen är att skapa nya enkla jobb med rejält lägre minimilöner." Han avslutar; "Vill vi uppnå en hög och jämnt fördelad sysselsättning måste vi förmodligen acceptera större löneskillnader än tidigare."

Vilket möte minns du bäst, undrar DI i en intervju med den tidigare journalisten Gunnar Örn. Han svarar: ”Svårt att säga, men i början hade vi flera möten där Lars Calmfors (IFN), Villy Bergström, Erik Thedéen, Harry Flam och Klas Eklund debatterade penningpolitik så att det flög gnistor om diskussionen."

För att locka fler sjuksköterskor till den offentliga vården är högre löner för sjuksköterskor ett måste, skriver Gefle Dagblad i en ledare. "Enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors (IFN) finns det 'oerhört starka argument' för högre löneökningar för sjuksköterskor än andra grupper."

I en ledare skriver Peter Wolodarski, DN, om den svenska skolans resultat. Han hänvisar till ett debattinlägg av Johan Wennström, IFN: "Statsvetaren Johan Wennström uppmärksammade nyligen på DN Debatt hur betygen dragit i väg samtidigt som kunskapsresultaten sjunkit. Mycket talar för att denna betygsinflation bidragit till nya klyftor."