IFN i media

I en notis skriver Omni om Arbetamarknadsekonomiska rådets 2017 års rapport och tudelningen på arbetsmarknaden: "Det är ändå bättre att ha ett jobb med låg lön än ännu lägre bidrag", säger Calmfors till Svenska Dagbladet.

Dagens Industri skriver i en nyhetsartikel att "klyftan bara växer mellan svaga och starka grupper på svensk arbetsmarknad. Lösningen stavas nya enkla jobb för 14.000 i månaden och en dränering av Sveriges stora vikarieträsk, enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, med professor Lars Calmfors i spetsen".

Utrikesfödda har en ännu svagare ställning på arbetsmarknaden än vad som hittills uppmärksammats, förklarar Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) och dess ordförande Lars Calmfors, IFN, i en ny rapport som SvD Näringsliv redovisar: "Bara 17 procent av kvinnor födda i Afrika har fast heltidsanställning jämfört med 51 procent av inhemskt födda. Av dem som varit i Sverige under kortare tid än fem år har bara 3 procent fast heltidsarbete."

I en ledare skriver Byggindustrin om en intervju med Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, i DN: "Kombinationen av hyresreglering och nya subventioner kan bädda för en ny kriskommission av 1990-talssnitt. Kommer den att kallas Lindbeckskommissionen 2.0?"

Vad talar för att Donald Trumps ekonomiska politik kommer att gå vägen, undrar KIT, en svensk digital publicist. "Osäkerhet är alltid dåligt för investeringar och kan i sig skada amerikanska företag och ekonomin", säger Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN.

Sverige klättrade till andra plats i Bloombergs Innovation Index, rapporterar Swedish Wire och citerar Magnus Henrekson, IFN: "Nya idéer tenderar att löna sig i Sverige, även om den nuvarande regeringen är mindre företagsvänliga och har infört skatter som som kan komma att inverka negativt på företagens investeringar."

Bloomberg skriver om den av regeringen föreslagna bankskatten. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas och förklarar: "Om trycket blir extremt stort från olika rådgivande organ, och de kan visa att skatten skapar stora problem, då kan det hända att förslaget dras tillbaka".

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att "Tino Sanandajis bok om invandringens konsekvenser bygger på forskning och kan hjälpa politikerna att inte upprepa tidigare misstag". Heller Sahlgren skriver: "Boken är en mycket bra genomgång av relevant forskning och statistik om invandringens konsekvenser, både direkta och indirekta."

Forskning & Framsteg skriver att trots att bostadsbyggandet går på högvarv så ökar bostadsbristen. Tidningen hänvisar till att Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, "ser en lösning i att avveckla hyreskontrollen, förutom att öka subventionerna för nyproduktioner. Även han tror på någon form av social housing, med insprängda lägenheter för låginkomsttagare i vanliga bostadsområden".

Du&jobbet skriver om en studie av Mette Foged om att trots stora flykingggrupper så var "arbetslösheten oförändrad, och lönerna ökade för både hög- och lågutbildade". Fogds menar att Sverige inte har en lika flexibel arbetsmarknad som Danmark något som Lars Calmfors, IFN, inte håller med om: "Det är lite av en myt att Danmark har en så flexibel arbetsmarknad".

Enköpings-posten m.fl. skriver i en ledare att lärarfacken och LO vill införa ett system där hänsyn ska tas till att det skapas blandade elevgrupper. Tidningen hänvisar till forskning av gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN. Flera studier visar [...] att en viss sortering av eleverna utifrån studieförmåga kan hjälpa till att höja snittet". Men, skriver ledarskribenten, "dåliga skolor kommer inte att bli bättre för att vi tvingar en del elever att gå där".

40 procent av vd:ar för de största svenska företagen födda på 1940-talet växte upp i arbetarhem. Idag är medelklassen rekryteringsbas, skriver Magnus Henrekson, som forskat i ämnet, i en artikel i Axess.

I en ledare skriver Expressen om skolforskning av Johan Wennström, IFN, som den redovisas i senaste numret av Fokus. "Såväl borgerligheten som socialdemokratin har bidragit till att skapa det Jan Björklund (L) brukar kalla för flumskolan" konstaterar Expressen och avslutar: "Den svenska skolans kris är helt enkelt ett blocköverskridande misslyckande."

Socialdemokratiska Aktuellt i politiken skriver i enledare om boken ”Jakten på den försvunna skatten” (Ordfront) av Erik Sandberg om det svenska skattesystemet. Han säger att "skattebördan har flyttats och det drabbar stora grupper". Han hänvisar till Lars Calmfors, IFN om "uppmanat  finansminister Magdalena Andersson att återinföra fastighetsskatten".

DN ekonomi skriver om "murar, tullar och nationalism" som växer fram i USA. Joshua N. Feinman, Deutsche Asset Management, drar paralleller med vad som ledde fram till det första världskriget. Therese Nilsson och Andreas Bergh, IFN, kommenterar och förklarar bland annat att globaliseringen gynnar ekonomin som helhet. Therese Nilsson: "Den största delen av befolkningen har fått mer pengar i plånboken. Förklaringen till ökade inkomstskillnader ligger i att de allra rikaste personerna har blivit mycket rikare."

Skolvärlden skriver att enligt Skolverket har andelen lärare som anpassar sin undervisning efter de nationella proven ökat dramatiskt. En av de som intervjuas är Jonas Vlachos, affilierad till IFN: "Det finns ett uttalat syfte att stötta betygssättningen, men proven styr också innehållet", säger han till Skolvärlden.

Huvudartikeln (med tillhörande omslag) i veckans Fokus är författad av Johan Wennström, IFN, och är baserad på hans forskning kring skolan och New Public Management. "Förstörde flumvänstern den svenska skolan? Jodå. Men läser man Svenska Dagbladet från det borgerliga nittiotalet framstår det som ett grupparbete" inleder Fokus texten.

I ett debattinlägg i Dagens Industri skriver bland andra Magnus Henrekson, IFN, att på kort sikt bör regeringen avstå från ytterligare skattehöjningar på just små och medelstora företag. Forsksrna skriver vidare att "regeringen borde vara mer offensiv när det gäller beskattning av personaloptioner".

HelaHälsningland skriver i en ledare om integration av nyanlända på den svenska arbetsmarknaden. Tidningen hänvisat till att "Lars Calmfors [IFN] är övertygad om att politiken måste blanda sig i de fruktlösa samtalen. En trepartslösning där regeringen sätter ner foten".

Lars Oxelheim, affilierad till IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i Dagens Nyheter. Som en redaktörerna till årets upplaga av boken Europaperspektiv skriver han att "en majoritet av medborgarna i EU är positiva till medlemsskapet. Men förtroendet för EU:s institutioner minskar markant  [...]. Stödet för EU-medlemskapet kan snabbt undermineras. "

I en krönika på ledarsidan i SvD skriver Andreas Bergh, IFN, att lärdomen är att invandrare, liksom robotar och frihandelsavtal, kan skapa stora samhällsekonomiska vinster, "men för att göra det måste de tillåtas påverka lönerna så att viss produktion blir billigare. När så sker kommer det att finnas förlorare". Han förklarar att makthavarna "måste tänka ut sätt att kompensera de grupper som riskerar bli förlorare".

Patrik Kronqvist skriver på Expressens ledarsida att kösystem till skolor är orättvisa. Han hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som visar att "elevunderlaget skiljer sig markant åt mellan fristående och kommunala grundskolor. Elever från god socioekonomisk bakgrund är överrepresenterade i fristående grundskolor."

Henrik Horn, IFN, intervjuas i Dagens Industri om Donald Trumps handelspolitik. ”Jag tror att det finns en påtaglig risk för handelskrig, att det kommer att spåra ur, det är väldigt lätt att utlösa,” säger Horn. Han tillägger att ett handelskrig utan tvekan blir kostsamt.

DN ekonomi har utgått från vad Lars Calmfors, IFN, förslog i Agenda 2017-01-22:  "Höj fastighetsskatten och öka bidragen till de med lägst inkomster". Ti9dningen har tillfrågat ekonomer om deras syn på detta. "Vad gäller fastighetsskatten stämmer det, visar DN:s rundringning. Men ökade bidrag är mer kontroversiellt."

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om studie som "påstår att mer idrott i skolan höjer pojkars resultat". Heller Sahlgren skriver att "studien säger egentligen ingenting om huruvida idrott faktiskt ger bättre studieresultat". Han skriver att det är "bara för att en faktor samvarierar med en annan betyder det inte att den ena orsakar den andra".

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Agenda. Han förklarar att om man vill utjämna klyftorna i samhället så är återinförd fastighetsskatt "en väldigt bra metod". Eftersom de som har de dyrast fastigheterna får betala mest. Ett sämre alternativ, säger han, är att begränsa ränteavdragen.

"Slöseri framför kvalitet. Jättebolag i stället för fler mindre aktörer. Följderna av Välfärdsutredningens förslag tonar fram, och de förskräcker" skriver DN i en huvudledare. Tidningen hänvisar till en rapport författad av bl.a Henrik Jordahl, IFN: "Precis som tidigare analyser av sakkunniga är Jordahls genomgång en sågning. Han och hans medförfattare förklarar pedagogiskt hur Reepalu tänkt galet. Och varför den modell för vinstbegränsning som han föreslår kommer att slå tillbaka mot välfärden."

Svenska Dagbladet kultur skriver att vi inte kan trolla fram en perfekt skola, men "att ordning och ömsesidig respekt förbättrar både trivseln och undervisningen". Jonas Vlachos, affilerad till IFN, citeras om skolresultatens uppgång i senaste TIMSS-mätningen: "Jag känner fortsatt oro för svensk skola, att det här är en engångsvinst [...].

IT-kanalen skriver att Blekinge Tekniska Högskola och CaptureInnovation kommer att genomföra en pilotstudie om behovet av kompetens inom mjukvaruutveckling. Martin Andersson, BTH och affilierad till IFN, intervjuas. Han hoppas att "projektet skapar en grund på vilken det möjliggörs att fortsatt ta fram regelbunden statistik inom mjukvaruområdet”.

"24 februari går remisstiden ut för utredaren Ilmar Reepalus förslag till vinstbegränsningar" skriver Lärarnas Tidning och fortsätter om en rapport av bl.a. Henrik Jordahl, IFN, som presenterades på ett seminarium som arrangerats av Svenskt Näringsliv: de har "[...} undersökt vilka effekterna av vinsttaket skulle bli för kvalitet, innovationer och produktivitet i välfärden. Allt skulle minska, enligt Henrik Jordahl."

Ingenjören skriver om Bloomberg Innovation Index: "Enligt Magnus Henrekson på Institutet för näringslivsforskning, som citeras i Bloombergs artikel, lönar det sig att ha nya idéer i Sverige. Han menar att svenskar är individualister och att de därför har idéer som de vill realisera, och tjäna pengar på."

Arabs Today and Morocco World News pulicerar en text som bygger på 2017 Bloomberg Innovation Index. Skribenten hänvisar till en intervju med Magnus Henrekson, IFN (Bloomberg). Henrekson förklarar att "trots högre skatt på arbete som den nuvarande regeringen beslutat om, och som kan ha negativa effekter vad gäller investeringar, så omhuldas personliga ambitioner i det svenska samhället".

I en ledare skriver Norrbottens-Kuriren att integrationen av asylsökande är en mycket större utmaning än bristerna i det akuta asylmottagandet. Jobb står överst på listan. ”Det bästa sättet är om arbetsmarknadens parter kan definiera nya typer av enkla jobb och förhandla fram nya lägre minimilöner just för dem" citerar tidningen Lars Calmfors, IFN.

Le Figaro skriver om skriver om Bloomberg index 2017 där Sverige har andraplatsen bland innovativa länder i världen. "Paradoxalt nog, som Magnus Henrekson [IFN] nämner, så tenderar innovativa idéer att frodas i Sverige även om regeringen skapat ett mindre gynnsamt företagsklimat och infört "skatten på arbete" som kan försvåra för investeringar [...] Slutligen har betoning på forskning och utveckling hjälpt Sverige att undkomma ekonomiska kriser under de senaste åren".

Östra Småland publicerar en ledarkrönika: "Finansminister Magdalena Andersson meddelade på tisdagen att hon inte ser behov av skattehöjningar på ett par procent av BNP, som föreslagits av exempelvis ekonomiprofessor Lars Calmfors [IFN]." 

TT skriver i en artikel att "finansminister Magdalena Andersson (S) ser inga behov av skattehöjningar motsvarande 2-3 procent av BNP som bland annat Lars Calmfors [IFN] efterlyst för att klara av att finansiera välfärden."

Irland flyttas ner en placering [Bloomberg Index] medan de nordiska länderna dominerar bland de 15 mest innovativa länderna, skriver Irish Times. Tidningen citerar Magnus Henrekson, IFN: "Nya idéer tenderar att verkligen löna sig i Sverige, även om den nuvarande regeringen är mindre näringslivsinriktad och har infört skatt på arbete som kan komma att minska näringslivets investeringar".

De nordiska länderna dominerar bland topp 15, medan Sydkorea är nummer ett och Ryssland är den största förloraren, förklarar Bloomberg i en artikel om 2017 Bloomberg Innovation Index. Ett index som betygsätter ekonomier med hjälp av bland annat satsning på forskning och utveckling. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas- Han förklarar att svenskar "är super individualistiska " och att många utvecklar sina idéer i hopp om att bli rika. "Morötterna finns på plats och skattesystemet bidrar."

VA skriver om Bloomberg Innovation Index där Sverige rankas som nummer ett i Europa och nummer två världen. Magnus Henrekson citeras från en intervju med Bloomberg: "En nyckel till Sveriges starka innovationsklimat är fokus på individuella prestationer, enligt Magnus Henrekson."

Sverige har gått om Tyskland och är nu västvärldens mest innovativa land, skriver DI om Bloomberg index 2017. Tidningen citerar Magnus Henrekson, IFN, som intervjuats av Bloomberg. "Incitamenten finns och skattesystemet gynnar dem, fortsätter han [Henrekson] och påpekar att nya idéer tenderar att löna sig i Sverige även om den nuvarande regeringen har infört högre skatter på arbete".

I år knep Sverige andraplatsen på Bloomberg Innovation Index topplista, skriver HD med flera tidningar. Magnus henrekson, IFN, citeras från intervju med Bloomberg: "Människor är superindividualistiska – det betyder att de har idéer och är väldigt intresserade av att förverkliga dem för att tjäna mycket pengar. Motiven finns där och skattesystemet gynnar dem."

Dinapengar.se (Expressen) skriver om Bloomberg Index 2017 och att Sverige rankas som näst bästa industriland när det kommer till nytänkande och innovationer. Magnus Henrekson, IFN, citeras från intervju med Bloomberg: "Fräscha idéer i Sverige tenderar att löna sig rejält, trots att den nuvarande regeringen anses mindre företagsvänlig när det kommer till skatter."

Nyhetsplattformen Omni skriver om Bloomberg index 2017 där nationers innovationsklimat rankas. Sverige har gått från plats tre till plats två. Magnus henrekson, IFN, intervjuas: "Det betyder att människor har idéer och är väldigt måna om att driva dem för att bli rika. Incitamenten finns där och skattesystemet gynnar dem."

Sverige klättrar från brons till silver i affärssajten Bloombergs innovationsindex för 2017, skriver Arbetet. Tidningen citerar Magnus Henrekson, IFN, som intervjuats av Bloomberg: "Fräscha idéer betalar sig riktigt bra i Sverige, trots att nuvarande regering är mindre företagsvänlig och har infört skatter som kan krympa investeringar."

Forskning av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara har omnämnt i en rad internationella medier. Så även i spanska El Ideal Gallego. Tidningen förklarar "bra utseende kan ge upp till 20% fler röster för konservativa kandidaten men endast 8% för vänsterpolitiker", när informationen i övrigt är knapphändig.

Forskning av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara har omnämnt i en rad internationella medier. Så även i spanska La Vanguadia. "The right look: Conservative politicians look better and voters reward it" är titeln på studien, som visar att högerpolitiker i allmänhet ser bättre ut än vänsterpolitiker.

Amerikanska The Atlantic ägnar en artikel åt en studie av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, och Panu Poutvaara. Tidningen skriver: "Konservativa politiker i USA, Europa och Australien är i genomsnitt snyggare än liberala politiker. Detta skapar rent generellt en fördel för konservativa partier".

Forskning & Framsteg skriver om en studie av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara: The Right Look: Conservative Politicians Look Better and Voters Reward It. "Att se bra ut verkar vara en större tillgång för en högerpolitiker eftersom ett vackert ansikte verkar signalera att man står till höger" säger Henrik Jordahl till tidningen.

Forskning av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara har omnämnt i en rad internationella medier. Så även i spanska El Español. "The right look: Conservative politicians look better and voters reward it" är titeln på studien, som visar att högerpolitiker i allmänhet ser bättre ut än vänsterpolitiker.

Forskning av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara har omnämnt i en rad internationella medier. Så även i spanska El Mundo. "The right look: Conservative politicians look better and voters reward it" är titeln på studien, som visar att högerpolitiker i allmänhet ser bättre ut än vänsterpolitiker.