IFN i media

I en ledare skriver DI att Lars Calmfors, IFN, "avfärdar dem som vill låna till höjda försvarsutgifter". Calmfors föreslår bl.a. höjd fastighetsskatt. DI förklarar: "De som har de dyraste fastigheterna har också mest att förlora vid ett militärt angrepp, skriver han. Det är rimligt att dessa betalar ”en högre försäkringspremie”, fortsätter han. Som om det handlade om en hemförsäkring."

När utgifter är tillfälliga är det rationellt att låna. Men det försämrade säkerhetspolitiska läget motiverar permanenta höjningar av försvarsanslagen. Därför bör i stället skatten höjas. Det förklarar Lars Calmfors, IFN, i en krönika på Dagen Nyheters ledarsida. "Vi bör rentav genomföra skattehöjningen till den nya nivån redan innan vi hunnit öka försvarsutgifterna för att därigenom undvika att de framtida skattesatserna varierar över tiden."

YLE Nyheter skriver om forskning av IFN-forskarna Niclas Berggren och Henrik Jordahl, med flera. Jan-Erik Lönnqvist, professor i socialpsykologi, kommenterar deras resultat: "Man har visat att ju mera information väljare har, desto mindre är de fokuserade på utseende".

TT skriver att experter anser att regeringen tar till fel åtgärder i sin fördelningspolitik. Att höja skatten på lönearbete ger inga pengar och är mest en signalpolitik. Lars Calmfors, IFN, föreslår istället "höjd fastighetsskatt och andra kapitalskatter".

"Expertmyndigheter ger tummen upp för Moderaternas nya jobbmål, men varnar för att de blir svåra att uppnå" skriver SvD i en nyhetsartikel. M vill till 2025 halvera skillnaden i sysselsättningen mellan inrikes och utrikes födda samt skapa en halv miljon nya jobb. Lars Calmfors, IFN, är positiv till att ha ett mål för sysselsättningen i stället för ett mål för arbetslösheten. Samtidigt betonar Calmfors att M:s nya mål kommer bli svåra att uppnå.

"En viktig faktor i å forklare hvorfor nordmenn er det lykkeligste folket i verden, er vår høye tillit" skriver norska Dagbladet från en konferens där Andreas Bergh, IFN, deltog: "Også økonomisk likhet er bra for tilliten, men forskning fra Andreas Bergh viser at det er likheten før skatt og overføringer som betyr noe, ikke likheten etter at velferdsstaten har fått virke."

I en ledare som publiceras i bl.a. Västerbottens-Kuriren skriver Sofia Nerbrand, Liberala Nyhetsbyrån, populism undergräver tilliten. Nerbrand hänvisar till ett kapitel av Andreas Bergh i Europaperspektiv 2017. "Han finner stöd i forskningen för att över hälften av invånarna i de nordiska länderna litar på människor i allmänhet medan bara omkring 15 procent gör det i Ungern och Polen."

I en krönika i Byggindustrin skriver Nils-Eric Sandberg "att nästan alla ekonomer ser hyresregleringen som en metod att bevara bristen på bostäder". Skribenten hänvisar till en artikel i Ekonomisk debatt där Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, föreslår att "lägga en speciell skatt på fastighetsägarna när regleringen slopas".

Matilda Orth, IFN, intervjuas i P4 Väst om att Tanums shoppingcenter  eventuellt kommer att sättas i konkurs. Hon förklarar att köpcenter i dag möter konkurrens från flera håll: e-handel och mindre närliggande butiker. Hon säger att för att överleva är det viktigt att köpcenter förnyar sig och drar nytta av den nya tekniken, bland annat för att indivianpassa försäljningen.

I en nyhetsartikel skriver Sjællands Nyheder om hur det är när barnen flyttar hemifrån. Christian Bjørnskov, Aarhus universitet och affilierad till IFN, citeras: "Vi kan se i stort set alle undersøgelser, at dem, der ikke har børn, typisk er lykkeligere end dem, der har børn, som bor hjemme. Det skyldes paradoksalt nok, at forældre elsker de børn, de nu engang har sat i verden. Når vi elsker dem, så bekymrer vi os."

Nordmenn har høy tillit til andre mennesker, skriver Forskning.no i en nyhetsartikel. Andreas Bergh, IFN, är en av de som förklarar: "Ganske mye av tilliten kan forklares av faktorer som går langt tilbake i tid".

Henrik Jordahl, IFN, intervjuas i P4 Västs morgonprogram. Ämnet är skönhet i politiken och att högerpolitiker ses som snyggare än vänsterpolitiker. Han förklarar att en anledning till detta kan vara att vackra människor tjänar mer pengar och "är inte lika pigga på att omfördela resurser mellan människor med olika inkomster".

Lars Calmfors, IFN, intervjuas om den svenska modellen som bygger på att industrin, som är utsatt för hård internationell konkurrens, ska sätta lönetaket i avtalsrundorna. "Så småningom kommer den svenska modellen kanske att ha kommit till vägs ände i Sverige, men Finland skulle dra nytta av modellen just nu," säger Calmfors till YLE.

I ett debattinlägg av Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund, Entreprenörskapsforum, citeras forskning av Henrik Jordahl, IFN, som i rapporten Vinster, välfärd och entreprenörskap "visar att allmänheten överskattar vinst­nivåerna kraftigt".

Toronto Sun skriver att "vissa dåliga idéer vägrar helt enkelt att dö. En sådan är hyresreglering". Tidningen citerar Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som förklarat att "förutom bombning tycks hyresregleringen vara det mest effektiva sättet att förstöra en stad".

ETC skriver om att "Nordea hotar att fly landet på grund regeringens planer på hårdare regler". Fredrik Sjöholm, Kunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas. han förklarar att "företagsskatterna har blivit lägre i större delen av världen kan tolkas som ett tecken på att hoten haft effekt".

Arbetet förklarar att märket kritiseras därför att "det kommer inte åt strukturer som gynnar män och tjänstemän. Det passar inte i den svenska ekonomins nuvarande utveckling". I artikeln citeras Lars Calmfors, IFN och ordförande AER. AER förklarar att "hemmamarknaden kommer att gå bättre än exportindustrin framöver. Det ger utrymme för högre löner i andra sektorer än i den exportindustri som alla väntas rätta sig efter".

Johan Wennström, IFN, intervjuas i programmet "När Sverige blev rikt, del 4", Axess tv. Ämnet är den svenska privatiseringsvågen på 1990-talet. Han förklarar att på skolans område anammade högern vänsterns idéer om hur lärarnas roll skulle förändras till att bli handlare/coach.

Le Monde skriver i en nyhetsartikel om hur de skandinaviska länderna stödjer globaliseringen (öppna marknader och fri handeln) i kombination med ett generöst välfärdssystem. Tidningen intervjuar Therese Nilsson, IFN, "Det är inte bara företag. Politiker och fackföreningar har också en positiv uppfattning om globaliseringen", säger hon.

Tilliten till EU har sjunkit dramatiskt bland européerna under de senaste tio åren, skriver Lars Oxelheim, Lunds universitet och affilierad till IFN, och ytterligare tre forskare i ett debattinlägg i finska HBL: "Det gäller också att försvara grundidén om att öppna, demokratiska och samtidigt integrerade samhällen bäst gagnar människor som lever i EU, skriver fyra svenska forskare"

Spanska EcoDiario skriver om forskning av bland annat Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Kvotering är inte meritokratins fiende utan ökar konkurrensen så att mediokra män fasas ut."

Lars Calmfors, IFN,  kommer enligt Dagens Opinion "att hjälpa den av Centerpartiet i huvudsak finansierade tankesmedjan Fores framöver.  'Jag har accepterat att lägga 10 procent av min tid som statsvetenskapligkonsult på Fores', säger Lars Calmfors."
 

Industriavtalet har spelat ut sin roll, anser fackförbunden Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko. Lars Calmfors, IFN, citeras av Dagens Arena från Arbetsvärtlden: "En svaghet har varit att det har varit svårt att åstadkomma relativlöneförändringar. Man luckrade upp det lite med extra lönelyft över märket för undersköterskorna."

Infrasturkturnyheter med flera undrar ifall höghastighetståget lönar sig: "Med denna frågeställning som grund arrangerade den grön-liberala tankesmedjan Fores nyligen ett lunchseminarium i centrala Stockholm. Seminariet tog sin utgångspunkt i docent Åsa Hanssons [affilierad till IFN] rapport  "Är det lönt att välja tåget?"

Realtid.se skriver om Nordea-chefens utspel om en flytt till följd av höjda resolutionsavgifter. Realtid har talat med bland andra Lars Calmfors, IFN. Han ställer sig frågande till utspelet: “Sådana uttalanden förekommer då och då och har gjort genom åren”.

TCO-tidningen och Arbetsvärlden skriver: "I takt med att industrinormen följs allt mer strikt de senaste tio åren, har kritiken om försummade grupper och ojämställdhet vuxit. Arbetsvärlden pratar med professor Lars Calmfors, IFN, om ett 'snällare' märke."

SVT Nyheter skriver om snabbtåg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö med anledning av en forskarrapport (Fores) av Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN: "Rapporten som är skriven av nationalekonomen Åsa Hansson har titeln ”Är det lönt att välja tåget?”, och Åsa Hanssons svar är nej."

Danska Albertslunds Posten skriver om forskning av Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN. Tidningen sammanfattar forskningen: "De lykkeligste danskere har penge, frihed og nul børn, men det er også sundt ikke at være konstant lykkelig hele tiden."

När det rätta blir det lätta – en ESO-rapport om ”nudging” diskuterades på ett seminarium. Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, deltog. "Man måste vara överens om önskvärda resultat av nudgen så att det inte innebär politiska kast" förklarade Elinder.

Norska Dagens Perspektiv skriver om boken Digitalization, Immigration and the Welfare State, av Mårten Blix, IFN: "Innvandrere som ikke kommer i arbeid, spiser opp velferdsstatens budsjetter, mens digitalisering og automatisering truer jobbene til middelklassen. Ny bok drøfter hvordan to av vår tids mest omdiskuterte temaer truer velferdsstans eksistens. Det finnes dog håp."

Patrik Hedenius, chefredaktör och vd för Forskning & Framsteg, citerar Lars Calmfors, IFN, från ett seminarium: "journalisterna har blivit bättre, men det sorgliga är att de har mindre genomslag”. Hadenius  anser att uttalande ligger i tiden, "men jag tror att det är delvis fel. Läget är inte fullt så sorgligt".

F&F skriver att "bakom denna nya, snygga sajt om global ekonomi och ojämlikhet ligger bland annat Thomas Piketty och den svenske nationalekonomen Daniel Waldenström". Den senare är IFN-forskare.

I en ledare skriver VLT med flera om en IVA-rapport som visar att nio av tio svenskar bor i tätort men att många även flyttat till landsbygden. Skribenten menar att en skola som fungerar för alla är en av de mest effektiva klassutjämnarna, liksom ett jobb att gå till och en egen bostad. Han hänvisar till en krönika i SvD av Andreas Bergh, IFN.

I en ledare skriver ÖP att det är förvånande att LO öppnar upp för lägre ingångslöner för att lösa integrationen, eftersom "LO bär ansvaret för svartmålningen av individer och organisationer som förespråkar lägre ingångslöner". En av dessa är AER med Lars Calmfors, IFN, som ordförande.

SVT Nyheter skriver: "Personer vars elräkning ingår i bostadshyran förbrukar långt mer el än de som betalar sin egen elräkning. Inte minst på vinterhalvåret. Det visar ny forskning". Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, är en av författarna till studien.

Dagens Nyheter skriver i en nyhetsartikel om forskning av Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, med flera. "När man får betala för sin egen elanvändning slutar man använda el som inte ger något värde för en, säger Mikael Elinder till DN och förklarar att effekten är permanent.

Tidningen Fastighetssverige skriver om en studie av Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, med flera: "Användningen av hushållsel minskar med över 30 procent när de boende måste betala för sin egen förbrukning." Forskarna förklarar att det inte alltid är lönsamt för den enskilde hyresvärden att göra en sådan investering, varför offentliga subventioner kan vara motiverade.

Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, förklarar i ett inslag i Sveriges Radio att det finns en liten grupp elanvändare som använder mycket mer el än övriga boende. Får dessa börja betala för den egna konsumtionen så sjunker förbrukningen med drygt 35 procent.

En artikel i Modern Psykologi summerar och kontextualiserar en artikel i Journal of Public Economics skriven av Niclas Berggren och Henrik Jordahl. Deras föreliggande forskningen visar att det är en fördel att se bra ut som politiker och fördelen är större om man är en högerpolitiker.

BLT:s politiska chefredaktör skriver, med anledning av en replik på en ledare, att det finns både problem med hyresregleringen och med illa skötta bostadsbolag. "Det förstnämnda har debatterats flitigt av professor Assar Lindbeck. Han menar att reglerade hyror skapar både inlåsnings- och utlåsningseffekter på bostadsmarknaden, vilket bromsar upp flyttflödet."

I en ledare skriver Östgöta Corren om en rapport av Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, om höghastighetståg. "Åsa Hansson pekar på att den återkommande tendensen av samhällsekonomiska glädjekalkyler från politiskt håll i dessa sammanhang slagit igenom även här. Trafikverkets egen dom att kostnaderna överskrider nyttan är till och med för mild beräknad."

I en ledare skriver Barometern att "en ny studie om arvsskattens effekter tar ifrån förespråkarna det främsta argumentet". Tidningen hänvisar till en artikel i Ekonomisk Debatt av IFN-forskarna Mikael Elinder, Oscar Erixson och Daniel Waldenström. Forskarna "visar att i Sverige blir förmögenheten tvärtom mer jämnt fördelad på grund av arven".

I ett debattinlägg i Norra Västerbotten skriver Leif Svensson, ordförande Småföretagarnas riksförbund: "Låt fåmansföretagare ta ut hur stor utdelning som de har råd till". Svensson hänvisar till Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, som skrivit en artikel i ämnet i Skattenytt.

I en ledare skriver Centerpressens nyhetsbyrå/Länstidningen Södertälje om industriavtalet som slöts för cirka 20 år sedan. Tidningen hänvisar till att "Lars Calmfors [IFN] har pekat på att det finns branscher som kan behöva få högre löneökningar än industrin".

I en krönika på ledarsidan i SvD skriver Andreas Bergh, IFN, om integrationspolitik. Han förklarar: "Den stela svenska arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är större problem för en invandrare i stadsdelen Rosengård än för någon med gott om kontakter i Stockholms innerstad. Samma sak gäller polisens svårigheter att upprätthålla lag och ordning."

I en ledare skriver UNT om att Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, i en rapport kommit fram till att höghastighetstågen kan bli ännu dyrare än beräknat. UNT avslutar: "De miljöargument som åberopas för höghastighetståg kan visa sig vara helt missriktade."

I ett debattinlägg i Borås Tidning skriver Jonathan Borggren, Fil Dr i kulturgeografi, om digitaliseringens effekter på jobb. Han refererar till Mårten Blix, IFN, som i ett inlägg på DN Debatt skrivit att ”allt fler jobb automatiseras och de arbetstagare som är långsamma med att hoppa på det digitala tåget kommer i allt högre grad bli marginaliserade”.

Journalist's Resource, Harvard Shorenstein Center on Media, Politics and Public Policy, skriver om en kommande artikel i American Economic Journal som framför evidens att antalet våldtäkter minskar i de städer där en reglerad prostitutionszon införs. Studien refererar till ett IFN-working paper från 2013 av  Samuel Lee och Petra Persson (affilierad till IFN) som argumenterar att legalisering av prostitution utan reglering kan uppmuntra sexrelaterad människohandel.

Kultursidorna i Västerbotten-Kuriren skriver om forskning av Johanna Rickne, affilierad till IFN, och Olle Folke, Uppsala universitet. "Nu har ovan nämnda forskare tillsammans med Timothy Besley genomfört en studie som utgår från samma modell för att undersöka vilka effekter könskvotering i politik har på kunskaps- och kompetensnivån hos politiker."

I en artikel om frihandel skriver Fokus att "det finns en djupt rotad tradition i den amerikanska politiken att vara skeptisk till frihandel". Fokus fortsätter: "Det råder det stor samstämmighet om att frihandel är bäst för den ekonomiska utvecklingen". Tidningen hänvisar till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. Fokus förklarar att han pekar på nationalekonomins viktigaste bidrag till mänskligheten: prisbildningen på öppna marknader samt David Ricardos komparativa fördelar.