IFN i media

Northvolts kanske tuffaste kritiker, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, är ”realistiskt optimistisk” efter amerikanska Lytens köp av Northvolts konkursbo.

-Vi får hoppas att de klarar det. Men riskerna är fortsatt stora, säger han till TT.

Forskningen visar att ”no excuses”-modellen har stora kunskapseffekter. Det finns inte skäl att anta att modellen skulle fungera sämre i en svensk kontext, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Tillit spelar stor roll för invandrares ekonomiska framgång. Det är en insikt i ny forskning som kräver nytänkande i integrationspolitiken, skriver Niclas Berggren, docent i nationalekonomi vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Sänk inkomstskatter för både låg- och högavlönade, inför enhetlig moms och lyssna inte på särintressen. Det, tillsammans med en pensionsålder på över 70 år, är Andreas Berghs, forskare och docent i nationalekonomi vid IFN, recept för att klara välfärden. Intervju i Dagens Industri.

Vi är definitivt inte urskillningslösa motståndare till väderberoende kraftproduktion. Men det krävs en öppen diskussion om de verkliga kostnaderna och riskerna, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, med flera i Svenska Dagbladet.

Trumps tullar skapar kaos. Men det finns en faktor i hans ekonomiska politik som är ännu farligare, skriver Lars Calmfors, emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Brister i planeringen och oväntade händelser var de främsta orsakerna till det omfattande strömavbrottet i Spanien. Det skriver Pär Holmberg, docent och seniorforskare vid IFN, och Thomas Tangerås, professor vid Mälardalens universitet och seniorforskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Ska vi verkligen lånefinansiera permanenta utgiftshöjningar till försvaret? Att kalla det som i realiteten är ett underskottsmål för balansmål är att slå knut på sig själv, skriver Lars Calmfors, emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, i Kvartal.

Psykiska diagnoser är mindre vanligt bland vd:ar än hos genomsnittssvensken, visar forskning där Joacim Tåg, forskare vid IFN, är en av forskarna bakom studien CEO Health. Men att drabbas av utmattningssyndrom som vd kan kosta dig dyrt, i termer av bolagets ekonomi och utsikterna för ett fortsatt vd-skap. Caroline Erkers har i sitt arbete som psykolog träffat många vd:ar som haft svårt att acceptera sitt behov av återhämtning. Artikeln är publicerad i VD-tidningen. 

10 procent snarare än 30. Där gissar Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd för IFN, att USA:s tullar mot EU kommer att landa. Men han betonar att osäkerheten är stor, och att det är ett stort problem i sig. ”Företagen har ingen aning om vad som kommer att gälla”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Nationalekonomen Fredrik Sjöholm, professor och vd vid IFN, var skeptisk på 90-talet till att Sverige skulle införa euron. Men han har nu blivit ”mer positiv”, säger han i en intervju med E24.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, skriver tillsammans med andra debattörer i Svenska Dagbladet: Elavbrottet på Iberiska halvön visar att om vi fortsätter att öka andelen väder­beroende elproduktion i Sverige kommer kostnaderna för att upprätthålla systemets stabilitet att behöva öka mycket kraftigt.

Den europeiska fotbollens toppnamn tjänar numera astronomiska summor, både jämfört med andra sporter och jämfört med för 50 år sedan. Varför har det blivit så? Ekonomiprofessorn Magnus Henrekson förklarar varför vi bör snegla på USA för att göra fotbollsbranschen mer rättvis och intressant.

Daniel Waldenström, ekonomiprofessorn vid IFN menar att debatten kring miljardärer är för enkelspårig. ”Men när det blir väldigt stark koppling mellan makt och pengar blir det ett problem”, säger han i Ekot, Sveriges Radio.

Om inte europeiska universitet klarar av att omvandla innovation till företagande så kommer vi bli irrelevanta, skriver flera forskare, bland andra Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, forskare vid IFN.

Det finns stora behov av en skattereform. Det menar ekonomen Lars Calmfors och fackförbundet Saco. Enligt dem är dagens system för ineffektivt och svåröverskådligt, vilket leder till lägre inkomster och välfärdsstandard.

The US embrace of power politics in the trade arena violates both the letter and spirit of the WTO’s General Agreement on Tariffs and Trade, undermining the integrity of the multilateral trading system. This column suggests that such violations are unlikely to cease in the foreseeable future, skriver Henrik Horn, professor i internationell ekonomi vid IFN, i VoxEU.

Regeringen halverade under tisdagen tillväxtprognosen för 2025. Samtidigt väntas Natos nya mål leda till stora försvarssatsningar. Men någon skjuts för svensk ekonomi blir det inte, enligt Lars Calmfors.

”Delvis en ploj bara för att kunna säga till Trump att man kommer upp till 5%", säger han till Affärsvärlden.

Skattedebatten handlar nästan alltid om enskilda skatter utan något övergripande systemtänk. Det ger en snuttifierad diskussion, vilket har lett till ett skattesystem som ingen tagit ställning till som helhet.

Samtliga riksdagspartier är överens om en historisk satsning på försvaret.

Men finansieringen på 300 miljarder – genom lån – sågas från flera håll.

– Det är verkligen att lägga en börda på framtida generationer, säger Lars Calmfors, professor och forskare i ekonomi vid IFN, till TV4 Nyheterna.

Eventuella reformer av skolpengen behöver grundas i en kombination av relevant empiri och träffsäkra lösningar – inte på spekulationer och trubbiga schablon­avdrag. Det skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

En stor andel väderberoende kraft riskerar att göra det svenska elsystemet både dyrare och mer instabilt, varnar forskare i en ny rapport. De menar att kostnaderna underskattas rejält och att hushållen och industrin blir de stora förlorarna.

Unik dom på Irland visar att vindkraftsproducenter måste ta de drabbade på allvar, skriver Erik Lundin, ekonom och forskare vid IFN, i Fokus.

Idén om att tillväxt är synonymt med fler och dyrare prylar skymmer sikten för vad ökat välstånd verkligen betyder. Det viktiga med ekonomisk tillväxt är att den ger människor bättre liv med bättre hälsa, skriver Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi vid George Mason University och affilierad vid IFN, i Smedjan.

Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN och fristående kolumnist skriver på Dagens Nyheters ledarsida.

Vi talar ofta om den svenska modellen för hur lönerna ska bestämmas. Men som så ofta missar vi vad som samtidigt pågår i våra grannländer.

Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet och affilierad forskare vid IFN, skriver i Nerikes Allehanda att Donald Trump hävdar regelbundet att USA utnyttjas av andra länder, särskilt av Kina. Hans lösning är höga tullar. Enligt Trump gynnas USA:s invånare av dessa tullar eftersom det – enligt honom – är andra länder som får betala. Men sådana påståenden strider mot ekonomisk teori och beprövad historisk erfarenhet.

Lyssna på Björn Tyrefors, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet och forskare vid IFN, samt Rickard Boson, arbetsmarknadschef i Jönköpings kommun, när de i P1 Morgon diskuterar om sommarjobb verkligen är en väg in på arbetsmarknaden och vad kommunerna kan göra bättre för att rusta unga inför arbetslivets verklighet.

Verklighetens elsystem består av mer än kilowattimmar – det visar det stora elavbrottet som lamslog delar av Spanien nyligen. Men även Sverige har liknande svagheter: andelen planerbar kraft har minskat till förmån för väderberoende alternativ. Vår analys visar att stora och avgörande delar av elsystemets faktiska funktion inte beaktas i beslutsunderlag, skriver Per Fahlén, Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och Mats Nilsson, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Henrik Horn, forskare vid IFN, intervjuas om effekterna av ett handelskrig i finska Yle Arena.

Riksdagen väntas i dag godkänna statlig finansiering av ny kärnkraft – en av Sveriges dyraste satsningar i modern tid.
Regeringen och SD vill bygga ut kärnkraften, men det kräver statliga garantier för de höga kostnaderna.
– Utan statligt stöd blir det inte lönsamt, och då investerar inte företagen, säger Thomas Tangerås, professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet samt forskare vid IFN, till TT.

Mycket av den kritik som riktats mot Konjunkturrådsrapporten tycks bygga på missförstånd, skriver docent Pär Holmberg (IFN), professor Chloé le Coq (Handelshögskolan) och professor Thomas Tangerås (IFN) i en slutreplik. Elsystemet blir mer kostnadseffektivt om subventioner avskaffas, skriver de.

I en krönika i Svenska Dagbladet, skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN, att många republikanska väljare är så förbannade på Demokraterna att de är beredda att köpa dålig politik – även för dem själva.

Lars Calmfors, IFN, skriver en kolumn i VoxEU om den nordiska lönebildningsmodellen.

I en nyligen publicerad debattartikel argumenterar elmarknadsforskarna Pär Holmberg, Chloé le Coq och Thomas Tangerås för att subventioner till elproduktion i största möjliga mån bör undvikas. Deras modell svarar inte mot vad som kännetecknar det svenska kraftsystemet, skriver professor Per Fahlén (Chalmers tekniska högskola), professor Magnus Henrekson, (IFN) och docent Mats Nilsson (Södertörns högskola) i en replik. Det är missvisande att beskriva subventioner som ett undantag från en i övrigt marknadsbaserad norm, menar de.

Den svenska skolan presterar numera väl internationellt sett, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i en insändare i Hufvudstadsbladet. 

Vi förespråkar ett kostnadseffektivt kraftsystem, där alla kraftslag får ersättning för de nyttor de bidrar med och betalar för de kostnader de ger upphov till, skriver docent Pär Holmberg (IFN), professor Chloé le Coq (Handelshögskolan) och professor Thomas Tangerås (IFN), i en debattartikel i Second Opinion. Subventioner bör undvikas eftersom de ökar den totala bördan för skattebetalare och elkonsumenter, och ökar risken för att befintlig planerbar elproduktion konkurreras ut.

Formativa bedömningar har vantolkats och driver på en bedömningshets som äter upp lärares arbetstid och skapar kroniskt stressade elever, enligt betygsutredningen.
– Som elev blir du förkrympt. Du vågar inte och spänner inte bågen, säger Magnus Henrekson, forskare vid IFN.

Den globala ojämlikheten är fortfarande avgrundsdjup, men klyftorna minskar snabbt – en trend som få tycks vilja tala om. Nationalekonomen Daniel Waldenström, forskare vid IFN, beskriver trenderna och försöker förstå varför så få verkar vilja ta till sig fakta om ekonomiska skillnader.

Nya regler från Svenska Kraftnät har skapat problem. Det kan leda till mer investeringar i batterier, menar Pär Holmberg, forskare vid IFN.

Det vi kritiserar i vår artikel är att LKAB:s ledning talat med kluven tunga. Och det är detta som Riksrevisionens rapport nu har visat, skriver Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, och David Sundén i en slutreplik i Svenska Dagbladet.

Kinas tullar mot USA kan leda till en kedjereaktion där Europa tvingas höja sina egna tullar på kinesiska varor. Fredrik Sjöholm, professor och vd för IFN, varnar för att detta kan förvärra den globala handelsosäkerheten.
"Det vore olyckligt, men det ligger lite i korten att det kan bli så tror jag", säger han till Affärsvärlden.

Irlands BNP har vuxit till en av de högsta i världen. Landet har hyllats för modiga beslut men också kritiserats för att ha en riskabel strategi. ”Eftersom USA har problem med budgetunderskott så är det klart att de kommer att vilja se över hur de kan få in skatteinkomster”, säger Pehr-Johan Norbäck, docent i nationalekonomi och forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

LKAB presenterade storslagna planer som var omöjliga att genomföra. Detta hade inte hänt om bolaget hade varit börsnoterat och haft en professionell styrelse, skriver Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN samt David Sundén, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

I en ny tid av oro hårdnar retoriken mot marknadsekonomin. Andreas Bergh, nationalekonom vid IFN och Lunds universitet, ser en farlig glidning som hotar Sveriges välstånd och krisberedskap. ”Om man tar global handel för given så glömmer man bort att försvara den”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Daniel Waldenström, professor och forskare vid IFN, intervjuas av finska YLE.

När vi nu står inför en samhällelig strukturomvandling med digitalisering och AI-utveckling är många oroliga för att arbeten kommer att försvinna. Det kommer de säkert, men det kan också tillkomma nya jobb – om vi lär oss av historien och spelar våra kort rätt, skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent vid Lunds universitet och IFN, samt Joakim Wernberg, lektor i teknik och samhälle, i en debattartikel i Dagen Nyheter.

Fastighetsägarna hävdar att ägarformen saknar betydelse för prissättningen för fjärrvärme. Det stämmer inte. Kommunalt ägande är viktigare än att införa prisreglering, skriver Erik Lundin, forskare vid IFN, i en slutreplik i Svenska Dagbladet.

Idag presenterar Svenska Kraftnät en rapport över elmarknaden i Sverige med förslag på nya elområden.

Istället för de fyra områden vi har idag kan elområde tre och fyra slås ihop.

Hör Pär Holmberg, forskare på IFN, berätta om hur priserna påverkas där du bor.

Donald Trumps angrepp på rättsväsendet och de akademiska institutionerna bör inte enbart ses som politiska utspel – de riskerar också att få långsiktiga negativa effekter på den amerikanska ekonomin, skriver Niclas Berggren, docent i nationalekonomi vid IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Mätt per capita ligger Sverige i global toppklass sett till antalet dollarmiljardärer. Vad sifforna säger om samhällsutvecklingen kräver jämförelser över tid. Vilka förändringar går att se sedan en av Afv:s allra första listor från 1983 - och vad består, reder Daniel Waldenström ut i en krönika i Affärsvärlden.