IFN i media

Byggindustrin skriver om ett seminarium i Almedalen där det diskuterades att Plåt och Ventföretagen vill ha möjlighet att införa enkla jobb som kan hjälpa till med handräckning. Lars Calmfors, IFN, ingick i panelen. Han förklarade att "lönerna sjunker i de yrken där man kommer in. Men lönerna för övriga sjunker inte. De får istället mer kvalificerade arbetsuppgifter. Produktiviteten ökar i de jobb som redan finns".

Ca 350 miljoner människor i världen är homo-, bi- eller transpersoner, förklarar Forskning & Framsteg och intervjuar Therese Nilsson, IFN, om hennes forskning som visar att "homosexuella blir lyckliga respektive olyckliga av ungefär samma saker som majoritetsbefolkningen i ett land".

Tidningen Entré skriver om boken Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship – An Agenda for Europe (Springer), författad av Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, IFN. Entré förklarar att nio områden identifieras i boken "där regelverket skulle kunna modifieras i syfte att bygga starkare entreprenöriella ekosystem".

Amerikanska Magzter skriver om Jesper Roine, Uppsala universitet, författare till en bok om Thomas Pikettys forskning. I detta sammanhang nämns Daniel Waldenström, IFN, som tillsammans med Roine ansvarar för de svenska uppgifterna om inkomster och ojämlikhet som används i Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century.

"Inom idrotten har de som är födda tidigt på året en fördel, men nya forskningsresultat nyanserar denna bild" skriver Forskning & Framsteg och hänvisar till forskning av bland andra Lars Persson, IFN. I studien finner forskarna att de som är födda sent på året har mer att vinna på att träna extra hårt, och denna träning kan ge fördel senare i karriären.

I en ledare skriver Dagens Arena om att Johan Wennström, IFN, visat "hur »hybridmodellen« NPM, New Public Management, underminerat både skolornas motivation att lära ut kunskaper och elevernas motivation att lära in dem. Fusk och föräldrastyrning har gjort sitt intåg". I ledaren hänvisar även till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, konstaterat "att skolan till och med är mer segregerad än samhället och att skolvalet spär på uppdelningen".

I en krönika på ledarsidan i Göteborgs-Posten skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att förändringarna i Pisa inte är tillförlitliga. Han hänvisar till en förstudien där elever slumpmässigt använde dator eller papper och penna,  vilket påverkade deras Pisa-resultat. Heller Sahlgren skriver att det behöver studeras hur datoranvändningen i det svenska Pisa-testet påverkade de svenska resultaten.

Lisa Irénius skriver i SvD om den offentliga debattens allt för smala fokus. Apropå skoldebatten hänvisar hon till Jonas Valchos, affilierad till IFN: "Vlachos påpekat apropå veckans nyhet, en bred uppslutning bland skolforskare om att införa lottning i kombination med syskonförtur".

IF Metalls ordförande Marie Nilsson intervjuas av nyhetsbyrån Direkt. Hon vänder sig "emot tankegångarna från Lars Calmfors [IFN] att industrinormen borde luckras upp så att den möjliggör högre löneökningar i hemmamarknadssektorer med arbetskraftsbrist, som bygg, privat tjänstesektor och offentlig sektor".

Jonas Vlachos [affilierad till IFN] [...] underkänner kösystemet i hela Sverige på grund av dessa sju skolor ”I skollagen står det att de fristående skolorna ska vara öppna för alla. Jag kan inte se att det fungerar”." skriver BLT i en ledare och fortsätter: "Ska vi grunda nya lagar och bestämmelser på sju skolor i Stockholm och Malmö? Vakna upp ur storstadskoman, tack. Mängder av skolor ute i landet har inte alls dessa problem."

När politikerna lät falsk konkurrens bli styrmedel i skolan förstörde man både elevernas och lärarnas arbetsmoral, skriver Johan Wennström, IFN, på SvD Kultur. Han förklarar att det borde talas mer om är hur politiska reformer som exempelvis skolkonkurrensen, "i själva verket bygger på bristande förståelse för hur marknadsekonomin fungerar".

Turerna runt regeringens skatteförslag visar att allianspartierna inte har kunnat bestämma sig för vilken dimension som är viktigast: höger–vänster eller internationalism–nationalism, förklarar Lars Calmfors i en krönika på DN:s ledarsida. Han skriver: "Det finns alltså goda argument för att inte genomföra de tre skattehöjningarna. Problemet är att allianspartiernas försök att stoppa dem försvagar det finanspolitiska ramverket."

På sikt kommer inhemsk efterfrågan att öka kraftigt, medan exportefterfrågan sannolikt växer långsammare än förut, på grund av lägre tillväxt i världsekonomin. Om löneökningar fortsätter att bestämmas av industrin kan det uppstå arbetskraftsbrist, skriver Lars Calmfors, IFN, i ett debattinlägg i Dagens Industri.

I regeringsarkivet finns bostadsbristens lösning, skriver Östgöta Correspondenten i en ledare. Ämnet är byggande av bostäder. Skribenten undrar vad det är för fel på bostadsmarknaden. Han vsrar med ett citat från Assar Lindbecks, IFN, momoarer: "En väl fungerande marknadsekonomi förutsätter en väl fungerande prisbildning. En sådan är i praktiken svår att åstadkomma om staten reglerar priserna.”

Barn födda efter april månad missgynnas i skolvalet. Flera av de mest populära grundskolorna i Sverige har en övervikt av januaribarn, visar DN:s genomgång. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, säger att detta visar att systemet med urvalet till fristående skolor baserat på anmälningsdatum är fel. "I skollagen står det att de fristående skolorna ska vara öppna för alla. Jag kan inte se att det fungerar."

Alliansens hot att stoppa regeringens skattehöjningar blottar de stora sprickorna i det borgerliga lägret, skriver DI. Lars Calmfors, IFN, är en av de som uttalar sig om utspelet. Han säger ”Att stoppa enskilda förslag ur budgeten på det här sättet riskerar att luckra upp det system för budgetbeslut vi har och det vore mycket olämpligt."

Akio Morita et al, har menat att amerikanska företags kortsiktiga tänkandet blir deras undergång, skriver kolumnisten Noah Smith, Bloomberg News. Han nämner forskning av Alexander Ljungqvist, NYU och affilierad till IFN: Prof. Kaplan [...] ignorerar bevis. Exempelvis fann John Asker, Joan Farre-Mensa och Alexander Ljungqvist i en studie från 2014 att "jämfört med privata företag investerar offentliga företag betydligt mindre och är mindre mottagliga för förändringar i investeringsmöjligheter."

Dagens Opinion med flera skriver om Hallvarsson & Halvarssons årliga enkät om finansproffsens mediefavoriter där Lars Calmfors, IFN, utnämns till en av tre "bästa makroekonomiska kommentatorer". De andra två är Robert Bergqvist, SEB, och Annika Winsth, Nordea.

Daniel Waldenström, IFN och förnärvarande verksam vid Paris School of Economics, intervjuas i Affärsvärlden. Han förklarar att värdet på fastigheter i snitt fyrfaldigats de senaste tjugo åren och att dagens unga därmed kan förvänta sig större arv från sina föräldrar. han anser att staten behöver se över framtida arvs- och kapitalbeskattning eftersom betydelsen av kapital kommer att öka.

Först av maj månads bästa studier nämner BrainBlogger en av David Cesarini et al. Cesarini är verksam vid NYU och affilierad till IFN. "Vår kunskap är mycket begränsad vad gäller specifika gener som förknippas med intelligens. I en ny studie, baserad på analysen av genetiska data från 78 000 individer, har forskarna funnit 52 gener associerade med intelligens, av vilka 40 är helt nya. Intressant är att många av dessa gener också bidrar till att bestämma egenskaper som fetma, BMI, depression, Alzheimer etcetera. "

Mårten Blix, IFN, deltar i ett samtal om gigekonomin i EFN tv. Några av de frågor som ställs är hur går det då med lönerna, bolånen och pensionerna när många har fler arbetsgivare. Och medborgarlön, är det en bra idé? Även Lena Sellgren, chefsekonom Business Sweden, deltar i samtalet.

Andreas Bergh, IFN, intervjuas av DN Ekonomi om basinkomstmodellen som ett alternativ till dagens socialskydd. Han förklarar att tidigare försök med medborgarlön har varit intressanta men att det är svårt att dra slutsatser utifrån dem. Bergh säger att många föreslår en nivå på inkomsten "som är väldigt hög. De har också för stora förväntningar att basinkomsten löser alla problem".

Nättidningen Altinget skriver om att EU-kommissionen förväntar sig att icke-euroländer går med i valutasamarbetet EMU. Lars Calmfors, IFN, är en av de experter som intervjuas. Han förklarar att en risk är "om euroländerna nu satsar på mer politisk integration. Vi har ofta haft samma uppfattning som Storbritannien. Brexit kan därför komma att göra det svårare för Sverige att hävda sig".

Lars Calmfors, IFN, som ifrågasatt att industrins löneavtal är normerande för hela ekonomin. Calmfors skriver i en replik på DI Debatt att en diskussion  bemöts med "floskler av typen att Sverige 'måste kunna skörda frukterna av ett stort ekonomiskt utbyte med omvärlden'”. Han förklarar att "alla är överens om det. Men det betyder inte att vi måste ha en så stor exportsektor att bytesbalansöverskottet ska uppgå till som i dag nära 6 procent av BNP".

Johanna Möllerström, Humboldt-Universität och affilierad till IFN, skriver under vinjetten Vykortet på Svenska Dagbladets ledarsida. Hon skriver om oklara regler för om man säger du eller ni i Tyskland. "Det är ett väldigt bra exempel på hur ineffektivt det blir när spelreglerna är oklara".

Det är ett problem när politikerna och andra kräver att ekonomer ska tala om vilka nya jobb som kommer att skapas i framtiden, skriver Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han hänvisar till samhällsdebatten om automatiseringens  och digitaliseringens inverkan på arbetsmarknaden.

Utan stora förändringar kan hela välfärdssystemet komma att kollapsa och med det Sveriges generositet, förklarar Economist. I artikeln intervjuas Mårten Blix, IFN. Han förklarar bland annat att Sverige har betydligt högre minimilön än någon annanstans i Europa.

En allt effektivare verksamhet har lett till att de tio största vård- och omsorgsbolagen stärkte sina vinstmarginaler under 2016, skriver Dagens Samhälle. Henrik Jordahl, IFN, är en av de som intervjuas: "Speciellt i komplexa verksamheter som sjukhusvård går det att skruva upp effektiviteten. Men även i enklare verksamhet som hemtjänst börjar vi se effekten av digitalisering och ny teknik".

Avtalen på arbetsmarknaden ska följa den kostnadsnorm som industrin satt upp i industriavtalet. Arbetsgivare kan dock lokalt höja lönerna mer än så, säger Peter Jeppsson, Svenska Näringsliv. Direkt utgår i sin artikel från att Lars Calmfors, IFN, "kritiserat industrinormen för att vara för stel. Han ser en risk för att industrins avtal är för låga för hemmamarknadssektorer med arbetskraftsbrist, som bygg, privat tjänstesektor och offentlig sektor".

Fyra chefsekonomner skriver i ett debattinlägg i DI att det vore direkt skadligt för svensk samhälls­ekonomi och arbetsmarknad att frångå industrins märkessättande roll. Ekonomerna senast i raden av kritiker, i Dagens Nyheter 22/5, är Lars Calmfors, IFN.

Mathieu Bédard, Montreal Economic Institute, skriver i Montreal Gazette att Montreal inte bör utöka sin hyresreglering. Detta stöds även av Quebecs finans minister Carlos Leitão som har sagt att han inte är intresserad av att ingripa i marknaden. Bédard citerar Assar Lindbeck, forskare på IFN och vid Stockholms universitet, “efter bombning, så är hyresreglering en av de mest effektiva sätt att förstöra städer”.

Finska YLE skriver om årets  Ungdomsbarometern avslöjade som avslöjar att unga är allt misstänksammare mot sina medmänniskor. Martin Ljunge, IFN, intervjuas. Han förklarar att "hög tillit påverkar den ekonomiska utvecklingen".

Dagens Samhälle skriver i en nyhetsartikel om robotisering och digitalisering av jobb i den offentliga sektorn. En av de som intervjuas är Mårten Blix, IFN. Han förklarar att 20% av arbetsmarknaden omsätts varje år. "Det som händer när tekniken avancerar och man inte följt efter i kunskap är att reallöneutvecklingenpressas nedåt" säger Blix.

Tom Ciccotta skriver på Breitbart om forskning av Daniel Waldenström, IFN och Olle Hammar vid Uppsala universitet: "[...] förklarar att global ojämlikhet har minskat, främst under 2000-talet". Ciccotta konstaterar att "enligt forskningen var den centrala drivkraften bakom 2000-talets ojämlikhet den globala inkomstutjämningen mellan utvecklade länder och utvecklingsländer".

I en krönika på SvD:s ledarsida intervjuar Paulina Neuding Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universiitet, om boken Massutmaning av Tino Sanandaji. "Sanandajis bok är den mest fullständiga sammanställning som gjorts av information från många olika källor om migrationsproblem i Sverige. Den är späckad med fakta och data. Han har skrivit en seriös bok, medan Lööfs och Martinssons kritik är obalanserad" säger Lindbeck. Kritiken har framförts på DN Debatt.

Hernando de Soto, vinnare av Global Award 2017 intervjuas i Dagens Industri. En av frågorna de Soto svarar på handlar om en växande svensk informell ekonomisk sektor. Han förklarar att det krävs både entreprenörskap och jämlikhet för att ekonomin och samhället ska drivas framåt.

Finansminister Magdalena Andersson tycker sig se ett fortsatt stöd för Sveriges speciella undantag från euron. Men hon får mothugg av experter, skriver DI i en nyhetstext. Lars Calmfors är en av de som intervjuas. Han säger: ”Jag är i efterhand glad att det blev ett nej. Vi har inte behövt ta ansvar för det som inte fungerar i euroområdet”.

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, att poängen med frihandel är ökat välstånd, inte att handeln ger ökad sysselsättning. "Förmodligen är det då viktigt att klargöra att ett ökat välstånd innefattar både ökad materiell konsumtion och ökade möjligheter till fritid."

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver en replik i Ekonomisk Debatt om böcker av Roland Paulsen. "Paulsen ser min kritiska läsning som ett försök till misskreditering. Det är synd. Min uppfattning är nämligen att Paulsen är synnerligen begåvad, har sopat banan med flera av sina kritiker i alla möjliga sammanhang och att hans böcker förtjänar att tas på allvar. [...] Förhoppningsvis gör min kritik att han blir ännu bättre på att driva hem den poängen."

Martin Andersson, Blekinge teknikska högskola och affilierad till IFN, intervjuas i Ingenjören om rapporten Vad betyder stora kunskaps- och teknikintensiva företag för Sverige. Han kritiserar synen på företag: "Antingen pratar man bara om de stora bolagens betydelse, eller bara om de små företagens, men inte hur de är beroende av varandra."

Skolvärlden skriver om att skolresultaten skiljer sig åt mellan utrikes och inrikes födda elever. Det är ämnet i en ESO-rapport: "I samband med att rapporten presenterades hölls ett seminarium där bland annat Skolinspektions generaldirektör Helen Ängmo och nationalekonomen Jonas Vlachos [affilierad till IFN] reagerade på rapporten."

I ett debattinlägg i Nerikes Allehanda skriver Anna Ågerfalk, oppositionsråd i Region Örebro län (L), att bland annat sjuksköterskornas löbner behöver höjas. Hon förklarar att "till och med professor emeritus Lars Calmfors [IFN] skriver om behoven att se över lönebildningen inom offentlig sektor".

Henrik Jordahl, IFN, skriver i en krönika i Norrbottens-Kuriren om vinst-i-välfärd-debatten. Han hoppas att regeringen ska "backa och erkänner att produkten bara blev sämre ju närmare lansering vi kom". Jordahl avslutar: "I vilket fall kan de inte längre hävda att hela välfärdssektorn på något oklart sätt kan förbättras genom att klämma åt de entreprenörer som varit med och utvecklat den."

Ett attraktivt utseende kan vara hjälpsamt när forskare vill att människor ska intressera sig för deras forskning, skriver SVT. Men det är inte till en fördel om man vill att publiken ska värdesätta den. "Forskares utseende kan påverka hur populärvetenskap sprids och tas emot eftersom de allra flesta har svårt att bedöma vetenskapliga studiers kvalitet", förklarar Henrik Jordahl, IFN.

St. John's Telegram skriver om forskning av Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, et al. “Vad vi fann är att kvotering ökar kompetensen hos politiker generellt, och bland män i synnerhet. Utöver detta så är kvotering dåliga nyheter för medelmåttiga manliga ledare som tenderar att bli bortvalda.”

I en ledare skriver Sundsvalls Tidning om forskning av bl.a. Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Kvoteringsförespråkare har länge hävdat att könskvotering inte resulterar i sämre kompetens, utan snarare tvärtom. Nu visar en ny forskningsrapport från SNS att de har rätt."

Hernando de Soto, vinnare av Global Award 2017 intervjuas av Tove LIfvendahl i SvD tv. "De Soto beskriver hur världen har kommit att delas upp i två civilisationer – de som kan globalisera och de som inte har möjlighet. Och att kampen mot terrorism behöver rymma förståelsen för det spelutrymme denna situation medför."

Den europeiska media plattformen Euractiv skriver om ett seminarium organiserats i Bryssel av Sveriges permanenta EU-representation i sammarbete med Lars Oxelheim, Lunds universitet och IFN. En panel av experter diskuterade hur avsaknad av tillit har ekonomiska och sociala konsekvenser.

Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, är en av forskarna som replikerar på en ledare i SvD författad av Maria Ludvigsson: "För en forskare är vetenskaplig hederlighet A och O. Därför är det allvarligt att bli anklagad för intellektuell ohederlighet på SvD:s ledarsida (den 19 maj)."

David Cesarini, New York University och affilierad till IFN, är del av en grupp forskare "som har upptäckt nya gener och nya biologiska vägar för intelligens. Resultaten, som rapporterades i det senaste numret av tidskriften Nature Genetics, innebär ett stort framsteg när det gäller att förstå de genetiska förutsättningarna för intelligens ".