IFN i media

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, visar på DN Debatt att Skolverkets analys av Pisaundersökningen (att skolors socioekonomiska sammansättning har fått större betydelse för elevers resultat) inte hänsyn till att elevsammansättningen har förändrats. "Gör man det är det inte mycket som tyder på att bakgrundens betydelse för kunskaperna har ökat."

CNBC med flera medier skriver om skattelättnader för företag och huruvida sådana skapar fler jobb. Författaren hänvisar till forskning av Alexander Ljungqvist, NYU och affilierad till IFN. Som resultat av en analys av skillnaderna i statliga bolagsskattesatser fann forskarna att skatten hade liten inverkan på skapandet av arbetstillfällen.

I ett inslag i Studio Ett samtalar Magnus Henrekson om utlokaliseringen av hela eller delar av sju myndigheter från Stockholm. Civilminister Ardalan Shekarabi säger att han vill ha mer statlig närvaro ute i landet. "Det är bra med statlig närvaro men i form av polis, rättsväsende, infrastruktur, effektiv arbetsförmedling", förklarar Henrekson. Han säger att myndigheterna behöver finnas där regering och riksdag finns för att vara effektiva.

I ett inslag i Ekot intervjuas Magnus Henrekson, IFN, om ett regeringsbeslut att flytta ut hela eller delar av sju myndigheter från Stockholm. Det finns risk för att kvaliteten på myndigheternas arbete sjunker i alla fall under ett antal år eftersom personal inte flyttar med, förklarar Magnus Henrekson.

TT har intervjuat Magnus Henrekson, IFN, med anledning av att regeringen beslutat decentralisera hela eller delar av sju myndigheter. Att flytta jobb till orter som saknar en lokal arbetsmarknad, som anknyter till den nya verksamheten, har visat sig få närmast katastrofala effekter, förklarar Henrekson: "Myndigheter ska leda och styra Sverige, då är det rationellt att de utgår från huvudstaden"

I en krönika på ledarsidan i DN skriver Lars Calmfors, IFN, att den svenska banksektorn är stor i förhållande till landets ekonomi. Det gör oss sårbara och är ett skäl att gå med i EU:s bankunion. Men det kan finnas skäl att vänta tills euroländerna städat upp bland bankernas dåliga lån.

I en ledare skriver Skånska Dagbladet med flera om att re­ger­ingen ska ut­reda om Sve­ri­ge ska gå med i EU:s bank­uni­on. Kan­ske är det som pro­fes­sor Lars Calm­fors [IFN] an­ser, skriver tidningen, "att det på sikt finns för­delar med att vara med fullt ut men att det är bäst att vänta tills de stora då­liga lånen som finns i mån­ga ban­ker, sär­skilt i Syd­eu­ro­pa, har lösts ut på nå­got sätt av eu­ro­länderna".

Nya Metallbasen intervjuas av Arbetsmarknadsnytt. Marie Nilsson tror att Industriavtalet kan överleva 20 år till.  "Tidigare har Lars Calmfors [IFN] påpekat problemet och öppnat för att låta lönerna öka snabbare på ”hemmamarknaden” än i internationellt konkurrensutsatta verksamheter. Marie Nilsson varnar för att låta hemmamarknaden sätta lönerna".

Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren skriver i en slutreplik på SvD Debatt att "vi utgår från dagens situation och föreslår konkreta åtgärder grundade på erfarenheter av vad som visat sig fungera väl och insikter från modern neuro- och kognitionsvetenskap. Detta är i linje med skollagens krav på att ”skolans verksamhet ska baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. De beklagar att deras kritik viftas bort av personer i ansvarsställning.

Nyhetsappen Omni skriver om vem som ska efterträda Stefan Ingves som riksbankschef. Omni förklarar att John Hassler, ordförande Finanspolitiska rådet, skriver på Facebook att Lars Calmfors, IFN, är ”det självklara valet”.

ETC skriver i en nyhetsartikel om lägstalöner och intervjuar då bland andra Andreas Bergh. Han förklarar att Sverige är unikt med kollektivavtalen. "Det är skillnad på om folk får ett jobb med lite lägre lön och fastnar i låglönejobb under längre tid, eller om folk börjar där och sedan rör sig uppåt i inkomstfördelningen. Det spelar stor roll för vilka de ekonomiska och sociala konsekvenserna blir."

Inger Enkvist skriver i ett debattinlägg i GP om boken Kunskapssynen och pedagogiken, med Magnus Henrekson, IFN, som medförfattare och redaktör: "Att låta eleverna själva söka kunskap i stället för att tillämpa framgångskonceptet där kunniga lärare förmedlar kunskap är ett svek mot eleverna."

ETC intervjuar Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Han säger att "flera studier visar att det råder betygsinflation i den svenska skolan. Men ett större problem är godtyckligheten vid betygsättningen". ”Elever kan tvingas välja mellan skolor med bra undervisning och skolor som ger höga betyg, ett val de inte ska behöva göra.”

I en ledare skriver Östra Småland om Allianspartiernas förslag till inträdesjobb. "I Sverige finns lite forskning när det gäller minimilöner". Tidningen hänvisar till Per Skedinger" [IFN] och skriver att Skedinger varit med om att föreslå sänkta minimilöner, samtidigt som han skrivit på DN Debatt "att man skulle genomföra experiment om minimilöneras effekt på sysselsättning eftersom man faktiskt vet för lite".

"Filosoficirkeln i Lund har funnits i 40 år och i slutet av augusti sätter de igång sin åttionde termin" skriver Sydsvenskan. I programmet ingår ett föredrag av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet. Den 19 september talar han om "Varför blir samhällsdebatten sämre när samhället bli bättre?"

Magnus Henrekson, IFN, och tre ytterligare författare skriver på SvD Debatt om boken Kunskapssynen och pedagogiken. "Vi måste acceptera att effektivt lärande förutsätter en instruerande lärare med förväntningar på eleven. Undervisningen behöver struktureras inom ramen för traditionella ämnen där nästa inlärningssteg bygger på vad eleverna tidigare lärt sig."

Stoppa regeringens planerade skattehöjningar, uppmanar Svenskt Näringsliv och Företagarna i DI. Att alliansen försöker bryta sönder delar av budgeten har dock "väckt kritik bland annat från nationalekonomiprofessor Lars Calmfors [IFN], skriver DI.

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han skriver att frihandel frövisso i ett kort perspektiv kan leda till att jobb går förlorade >(företag som inte klarar konkurrensen). Men samtidigt skspas andra jobb i andra sektorer. Totalt förlorar Danmark inte jobb.

Andreas Bergh skriver i en krönika på DN:s ledarsida om att en anställd på Google fick sparken för innehållet i en pm om könsskillnader. "Den kanske viktigaste lärdomen [...] rör tillståndet i samhällsdebatten. Snabbt formerades två lag" skriver Bergh. Han avslutar: "Energin läggs på att formulera fyndiga attacker på motståndarlaget i stället för på sakfrågan. Det faktum att allt detta även gäller professionella intellektuella som försörjer sig på att tänka och tycka, kanske är den verkligt stora skandalen."

I en ledare skriver Borås Tidning om Alliansens om inträdesjobb för nyanlända och unga utan utbildning efter grundskolan. Skribenten påpekar att "förslaget är närmast en kopia av den modell som Arbetsmarknadspolitiska rådet, med professor Lars Calmfors [IFN] som ordförande, publicerade i fjol".

De som tröttnat på den svenska skolans elevcentrerade inriktning och dalande resultat tar gärna Frankrike som exempel på ett land med fungerande skola. I själva verket har den franska och svenska skolan gjort samma misstag, förklarar Johan Wennström, IFN, i en kommentar på SvD Kultur.

Vart tog förståelsen från tidigare verk vägen? undrar Sven-Eric Liedman på Sydsvenskan kultur efter att ha läst Ann Heberleins nya bok. Liedman skriver att varje ideologisk förändring kan avläsas i hur inflytelserika opinionsbildare blir uttolkare av den nya tiden. "På 1980-talet är det ekonomerna som tar över. [...] Assar Lindbeck [IFN], en gång en varm socialdemokrat, blir fanbäraren."

Finska YLE Nyheter skriver om att svenska grundskolan nu testar att ge sifferbetyg redan i klass fyra, hittills har eleverna fått sitt första sifferbetyg först i sexan. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, intervjuas: "Jag är djupt skeptisk till tidigarelagda betyg, för jag tror inte att det kommer att ge några stora fördelar."

En ledarskribent i den nepalesisks tidningen My Republica skriver om en studie av bl.a. Johanna Rickne, affilierad till IFN: "Ekonomer har nyligen funnit ett partiellt botemedel mot medelmåttighet i politiken. Lösningen, argumenterar forskarna, ligger i kvotering."

I en ledare skriver Dagens Nyheter om forskning av bl.a. Johanna Rickne som är affilierad till IFN. Ämnet är könskvotering. Skribenten hänvisar till studien ”Varannan damernas” som handlar om socialdemokraternas kvotering: "Kvinnors kompetensnivå förblev i stort sett densamma, medan männens ökade efter att kvoteringen började" skriver DN.

Finska YLE publicerar en essä av författaren Johanna Holmström om varför det är viktigt att bry sig om pojkars läsning. "I Sverige har till exempel skolforskarna Gabriel Sahlgren och Johan Wennström [IFN] kommit fram till att undervisning med fokus på eget arbete, speciellt för yngre elever, inte ligger i linje med hur skolbarn utvecklas."

I en krönika på ledarsidan i GP skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om ett inlägg i SvD av Inger Enqvist "hur pedagogiska studier, [...], är irrelevanta för att förstå vad som bidrar till inlärningen". Heller Sahlgren skriver att problemet dock är "ack så mycket större än pedagogerna själva".

Tillit är bra i de flesta sammanhang, skriver Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, i danska Børsen. För en demokrati är det dock bra när väljarna inte har allt för mycket tillit till politikerna. På så sätt måste de senare ta sitt uppdrag på större allvar.

I en ledare skriver Aftonbladet om att det privata Academedia på uppdrag av Arbetsförmedlingen ska utbilda en stor del av de nyanlända. Skribenten hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som "lite stillsamt konstaterade i Dagens Nyheter finns det inte några belägg för att privata arbetsförmedlare generellt skulle vara effektivare än offentliga".

I en ledare av Kajsa Dovstad, som publiceras i bl.a. Vestmanlands läns Tidning, sägs att skolmarknaden är dysfunktionell. I texten hänvisas till att Magnus Henrekson, IFN, "länge ha kritiserat den borgerliga naiviteten. I en intervju med tidningen Neo från 2014 anklagar han borgerliga politiker för att inte förstå marknadsekonomi".

I debattenkring Transportstyrelsens egenartade upphandlingsprinciper spelar frågan om privatiseringstänkandets effekter för den offentliga sektorn en stor roll, skriver ledarskribenten och hänvisar till att det är verksamhetens art, de medborgerliga behoven, som ska vara det styrande när privata aktörer tar över från det offentliga. Lars Calmfors, (IFN), påpekar skribenten har "varnat för en övertro på privata aktörer inom den offentliga sektorn".

I en krönika för DN:s ledarsida skriver Lars Calmförs, IFN, att Donald Trumps protektionistiska handelspolitik leder helt fel. Han förklarar att "stora grupper arbetstagare kan missgynnas av frihandel några av de drabbade är främst äldre och lågutbildade i USA. "En viktig lärdom av fenomenet Trump är hur farliga sådana systembrister är. De kan uppenbarligen skapa en klangbotten för populistisk retorik och primitiv analys som hotar att leda politiken helt fel."

I en ledare skriver NWT att "den svenska bostadspolitiken är en 70 år lång katastrof. Det menar Assar Lindbeck (IFN), svensk nationalekonomis nestor. Det har han rätt i. Grundfelet är hyresregleringen. Prisreglering skapar brist och köer."

Alan Burdick skriver i The New Yorker med flera tidningar att skönhet kan påverka val: "Märkligt nog tycks skönhet vara till mest nytta för politiker på högerkanten. Niclas Berggren, IFN och hans kollegor har nyligen genomfört en studie med politiker från Finland, Europaparlamentet och USA. Det visade sig vara mer sannolikt att de attraktiva kandidaterna vunnit val men också mer sannolikt att de var konservativa."

George Monbiot skriver om Nancy MacLeans nya bok, Democracy in Stores: The Deeply History of the particular Radical Right’s Stealth Arrange for America. Han är kritisk mot Svenska Akademin och "Assar Lindbeck som 1986 tilldelade Adam Buchanan det speciella Nobelpriset i ekonomi".

I et ledare skriver Skånska Dagbladet med flera att "skatternas an­del av den to­tala ekonomin var i fjol cir­ka 44 pro­cent, och det är myc­ket jäm­fö­rt med an­dra länder men för lite för att klara fram­tidens krav. Jag är inte en­sam om ana­lysen", förklarar Lars Stjern­kvist och hänvisar bl.a. till Lars Calmfors, IFN.

Problemen på svensk arbetsmarknad är så stora att ingen enskild åtgärd – inte heller privata arbetsförmedlare – fungerar som alexanderhugg. Flera reformer behövs. Det förklarar Lars Calmfors, IFN, i en krönika på ledarsidan i Dagens Nyheter. Han konstaterar att "arbetsmarknadspolitiken blir aldrig igen så enkel som den var för Ams på 1960-talet".

I en ledare i SvD skriver Per Gudmundson om en Saco-rapport som visar att akademiker med utländsk bakgrund genomsnittligen har lägre lön än svenska. I sammhanget nämns forskning av Per Skedinger, IFN: "I studien Reglering eller diskriminering – vad hindrar etablering? (Fores, 2011) konstateras att starkt anställningsskydd och höga minimilöner försvårar invandrares etablering."

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, att "regler som tillämpas lika för alla är inte bara i linje med vad vi förväntar oss av en rättsstat, det är också ett ekonomiskt effektivt sätt att organisera samhället". Han hänvisar till Hernando de Soto, årets vinnare av Global Award.

I en ledare skriver BLT om att regeringen måste se över artskyddsförordningen så att äganderätten och rättssäkerheten stärks. I texten hänvisas till ett inlägg av Andreas Bergh, IFN: "Bergh pekar bland annat ut äganderätten och rättsstaten som avgörande faktorer som förklarar välståndsutvecklingen".

I en ledare skriver BLT om Mårtern Blix, IFN, debattinlägg om medborgarlön på DN Debatt: "Nationalekonomen och forskaren Mårten Blix sågar drömmarna om medborgarlön längst med fotknölarna. Värst drabbar utopin de fattiga."

Vi lever i en tid av ökad polarisering och ekonomisk utsatthet. Allt oftare hörs förslaget om att införa en medborgarlön. På ytan finns många tilltalande egenskaper men argumenten mot en basinkomst är starka, skriver Mårten Blix, IFN, på DN Debatt. En basinkomst på en nivå som gör en meningsfull skillnad är oerhört dyr och kräver omfattande skattehöjningar, förklarar Blix.

Viktor Munkhammar skriver i Dagens Industri om att lönerna inte stiger "i den takt de enligt historiska samband borde göra". Han hänvisar till vårens debatt där bl.a. Lars Calmfors varit aktiv som "anförare av kritikerna" av dagens ordning med industriavtalet som märke i löneförhandlingarna.

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han sågar den infrastrukturstrategi som danska regeringen lagt fram. "Det största problemet med strategin är att det förutsätts att Kastrup är central för näringslivet." Han menar att man glömmer bort flygplatserna i Billund, Aalborg och Aarhus.

I en krönika i bl.a. Norrbottens-Kuriren skriver Henrik Jordahl, IFN, om att till våra nya tittarvanor till trots (att han valt bort SVT) så envisas Radiotjänst i Kiruna med att skicka sina fakturor. Han menar att "SVT har blivit en dinosaurie i dagens individanpassade mediesamhälle."

Finansminister Magdalena Andersson, S, skriver i Expressen att regeringen skapat 200 000 och att de "bytt skattesänkningar mot investeringar". Expressen skriver i en nyhetsartikel om ett seminarium i Almedalen där Elisabeth Svantesson M förklarade: "Calmfors (IFN) påpekar att mycket av de jobben som vuxit till nu beror på de strukturella reformer som alliansen genomförde".

Gotlands Folkblad skriver i en ledare om Centerpartiets dag i Almedalen och nyheten att C "vill förnya den svenska modellen". Tidningen förklarar att paneldeltagarna, däribland Åsa Hansson som är affilierad till IFN, var överens om att den svenska modellen "är genial".Skribenten håller med Johan Hassler om att "de stora förändringarna som gjort i den svenska modellen varit bra, men de justeringar som gjort däremellan har varit av ondo".

Direkt skriver om att Lars Calmfors, IFN, sagt att "det är konjunkturen och de låga räntorna som är anledningen till att jobben vuxit med 200.000 sedan regeringsskiftet, inte regeringens politik".
 

På ett seminarium i Almedalen gav fyra paneldeltagare förslag på hur den svenska modellen kan förnyas, skriver DI. En av dessa var Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN. Hon såg både externa problem och interna problem, som modellen själv skapar. "Där är skattekilen det största skulle jag säga", sade hon.

Lars Calmfors, IFN, förklarar för DI att den rödgröna regeringens politik har varit av "liten betydelse” för jobbskapandet. ”I huvudsak är det en konsekvens av den allmänna konjunkturuppgången. Är det någon politik som varit av stor betydelse så är det den expansiva penningpolitiken som också har lett till en svag krona".