IFN i media

Affärsvärlden skriver om att Stefan Ingves fortsätter som riksbankschef. Lars Calmfors, IFN, intervjuas. Han säger att utnämningen "är ett uttryck för att man har haft svårt att komma överens".

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i DN Ekonomi om att Stefan Ingves fått förnyat mandat som riksbankschef. Riksbanksfullmäktige är överkänslig gentemot kandidaters politiska bakgrund när de väljer riksbankschef, anser Calmfors. Han menar att Karolina Ekholm, statssekreterare hos finansministern, hade varit en bra ny riksbankschef.

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han skriver om Jean-Claude Junckers "state of the union"-tal. Bjørnskov anser att Junckers förslag att skynda på integrationen inom EU är "tragikomiskt eftersom han ignorerar att europeerna är fundamentalt oeniga". 

Varför beter sig så många själviskt, undrar Carolin Dahlman i en ledare i Kristianstadsbladet. Hon hänvisar till boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör. Tidningen skriver: "Hjärnforskaren Martin Ingvar [...] skrev i sitt kapital att barns hjärnor lär sig bättre om de vet vad som förväntas av dem och vilka kriterier som ligger till grund för bedömning. Om dessa är osäkra ”riskerar varje form av bedömning att uppfattas som en kränkning och varje uppgift bli en stressfaktor”.

Den amerikanska tidskriften Atlantic Monthly skriver att efter Silicon Valley så är det i Stockholm som flest miljarder-dollar tech-företag per capita startas. Lars Persson, IFN, intervjuas och förklarar bland annat att "fram till 1991 missgynnade det svenska skattesystemet nya, små och mindre kapitalintensiva företag samtidigt som stora företag och institutionellt ägande gynnades." I artikeln hänvisas även till en studie om intraprenöskap av Mikael Stenkula, IFN, med flera.

Krönikören Janerik Larsson skriver på SvD:s ledarsida om boken Kunskapssynen och pedagogiken av bl.a. Magnus Henrekson, IFN. Larsson avslutar med orden: "vi behöver nu en helt annan debatt än den som Reepalu-utredningen lett till. Det borde inte minst LO inse".

I en krönika i Affärsvärlden skriver Laura Hartman om att industrimärket inneburit att den inhemska delen av ekonomin med offentlig sektor aldrig kan få större löneökningar än industrin. Relativlönerna har mer eller mindre cementerats. Hon hänvisar till Lars Calmfors, IFN och AER, som "pekat på ett antal långsiktiga faktorer i ekonomin som talar för att en förändring både är nödvändig och möjlig".

8till5 (Nyheter för det skånska näringslivet) publicerar ett debattinlägg om en rapport från Svenskt Näringsliv om företagsklimatet i kommunerna. Skribenterna hänvisar till en text av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som publicerats på bloggen Ekonomistas.

I en ledare berömmer Östgöta Correspondenten Centerns kommunalråd i Linköping: "Ett beslut fick dåliga konsekvenser. Det borde inte fattats. Han inser det, medger det öppet och tar sitt ansvar för det." Skribenten hänvisar till en artikel av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. "Mot bakgrund av [...] skadeverkningarna av stor bostadsbrist är det inte någon överdrift att karaktärisera svensk bostadspolitik som en social katastrof, skapad av svenska politiker av alla färger".

I ett debattinlägg i Norrtelje Tidning hänvisas till en artikel av Johan Wennström, IFN. Skribenten förklarar att Wennström skriver om "följderna av skolprivatiseringen blivit betygsinflation, dåliga grundkunskaper och att lärarna gått från att vara kunniga experter till enkla poängsättare. Falsk konkurrens mellan skolorna blir styrmedel och underminerar både lärarnas och elevernas arbetsmoral."

I en nyhetsartikel skriver Corren m.fl. om att bristande social kompetens är skäl till ungas arbetslöshet: "Den tesen saluförde professor Magnus Henreksson och forskaren Tino Sanandaji när de i en debattartikel i Dagens Nyheter gjorde en djupdykning i ämnet. Fyra år har visserligen passerat sedan dess – men teorin är fortfarande högaktuell."

Gustav Juntti, Liberal Debatts, skriver en krönika om att tidningar som SvD och DN numera varudeklarerar texter opinions- eller nyhetstext. "I mina ögon för fasonerna med sig en infantilisering av det offentliga åsiktsbildandet. [...] Och vad ger det  egentligen att DN friskriver sig från Lena Anderssons eller Lars Calmfors [IFN] slutsatser?"

Morgan Olofsson, tidigare tv-journalist och kandidat för Liberalerna till riksdagsvalet 2018, intervjuar Mårten Blix, IFN, i podden För friheten!.  Blix jämför dagens automation med införandet av elektriciteten som möjliggjorde mycket annat. Digitaliseringen går dock mycket snabbare.

PJ Anders Linder intervjuar Magnus Henrekson om boken Kunskapssynen och pedagogiken: Henrekson är medförfattare och redaktör för boken. "De som nu skriver högskoleprovet har extremt dålig ordförståelse," säger Magnus Henrekson. Han förklarar att det sätt man i dag undervisar på är särskilt dåligt lämpat för elever som kommer från socioekonomiskt svaga förhållanden.

Cecilia Garme skriver i err reportage i SvD om lärarutbildning. Hon har följt tre studenter men skriver också om boken Kunskapssynen och pedagogiken av bl.a. Magnus Henrekson, IFN. Om boken skriver Garme bl.a.: "När kunskaper om sakförhållanden – verb, grundämnen, religioner – inte anses så viktiga, förlorar läraren auktoritet och värde per definition."

Ekonomiekot extra handlar bland annat om att Telia erkänner att de mutat makthavare i Uzbekistan, problem på svenska arbetsmarknaden och vem som blir Riksbankschef. Lars Calmfors intervjuas om regeringens höstbudget. Han oroar sig för att regeringen för en allt för expansiv finanspolitik.

"Nästa regering måste helt skriva om läroplanerna utifrån den senaste forskningen om pedagogik och kognitionsvetenskap. Av alla förslag som diskuteras i skoldebatten är inget lika angeläget som detta," skriver Kristianstadsbladet i en ledare. Skribenten har läst boken Kunskapssynen och pedagogiken.

I en ledare skriver Erik Helmerson från det seminarium där boken Kunskapssynen och pedagogiken presenterades. ""Tisdagsmorgonen kastade mig in i en mardröm om skolan," skriver Helmerson och kallar sig för pessimist. "De små uppryckningarna i detaljer räcker inte. Det tycks som att de progressivt postmoderna motkrafterna i skolan, vilka de nu må vara, är för starka."

Huvudskälet till krisen i den svenska skolan är att eleverna lämnas i sticket när de förväntas söka kunskap på egen hand i stället för att få ordentlig undervisning.Det säger Magnus Henrekson, aktuell med boken Kunskapssynen och pedagogiken, i denna Axess podd där han intervjuas av PJ Anders Linder.

DN Ekonomi skriver om det stundande tyska valet. Tidningen intervjuar Johanna Möllerström, Humboldt-universitetet och affilierad till IFN. Hon reder ut begreppen i tysk ekonomi och säger bland annat att "tyskarna framför allt strävar efter stabilitet, såväl politiskt som ekonomiskt".

I en krönika skriver Widar Andersson i Folkbladet om den nya boken Kunskapssynen och pedagogiken: "Boken är en svidande och akademiskt underbyggd uppgörelse med den svenska skolans 'tvekan inför kunskap'". Andersson ser ändå relativt ljust på skolans framtid. Han skriver att "hoppet står till en helrenovering av svensk skola; den saken känns alltmer klar".

I ett debattinlägg i SvD Näringsliv skriver Jacob Lundberg, Timbro, om hur det lönar sig att jobba. "Särskilt gott om belägg finns det för att en mer generös a-kassa leder till högre arbetslöshet." I detta sammanhang citerar han Lars Calmfors, IFN: "Så mycket stöd som det finns för den här tesen [att höjd a-kassa leder till ökad arbetslöshet] hittar man nästan aldrig i samhällsvetenskapen”.

Tidskriften Smedjan har intervjuat Magnus Henrekson om den nya boken Kunskapssynen och pedagogiken. Han förklarar att "Folk ser problemet som en fråga om klasstorleken, borgarnas neddragningar i krisen i början på 90-talet, friskolereformen, det fria skolvalet. Men det är bara att skrapa på ytan. Problemet är att skolan gör fel saker."

Erik Fichtelius, SVT, intervjuar Magnus Henrekson, IFN, om boken Kunskapssynen och pedagogiken i programmet Politik i bokhyllan. Henrekson förklarar att skolan är den absolut viktigaste framtidsfrågan. "För varje år som man avstår från att reformera skolan så kommer det ut 120 000 unga människor med mindre förutsättningar till ett bra liv. Det är 120 000 för många. Fick jag bestämma så skulle vi reformera skolan omedelbart".

Dagens Arena skriver om att Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, kritisera Skolverket. "De säger nej till alla åtgärder som kan tänkas minska segregationen, och de säger ja till det som troligen kommer att öka segregation, nämligen aktivt skolval, säger Jonas Vlachos till Dagens Arena.

Ingenjören skriver från ett seminarium där Magnus Henrekson, IFN, var kommentator tilol rapporten ”Högskola i otakt”: "Under diskussionerna om rapporten kom det från Magnus Henrekson, [...], ett förslag om att börja ta betalt för omtentor, för att fler studenter ska genomföra sina prov".

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, att unga inte alls blir fattigare än sina föräldrar. Denna uppfattning "bygger till stor del på misstolkning av statistiken" i en McKinsey-rapport. Bergh förklarar: "Om man tror att populism och extremism gynnas av en dålig ekonomisk utveckling, är det närmast oansvarigt av McKinsey att släppa en rapport som skapar missförstånd, omotiverad alarmism och felaktigt ger bilden att det går utför med västvärldens ekonomier."

TT skriver om att andelen människor som går på bidrag minskar. Men förklarar också att  "regeringen kan inte ta åt sig äran, enligt en expert". Lars Calmfors, IFN, förklarar: "Om man tittar på vad politiken har betytt så har penningpolitiken varit viktigare, och den är det inte regeringen som för utan Riksbanken."

Flera av landets ledande ekonomer ser ett skriande behov av nya strukturreformer, men regeringen visar inga tecken på att ta sig an problemen, skriver DI i en nyhetsartikel. Både Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, och Lars Calmfors, IFN, har varit rådgivare i kristider till svenska regeringar och intervjuas av DI.

Trump insisterar på att sänka företagsskatten från 35 procent till 15 procent skulle frigöra värdefullt kapital, skriver AP – en text som publicerades i ett stort antal tidningar och andra medier. Författaren hänvisar till forskning av Alexander Ljungqvist, NYU och affilierad till IFN: "skattesänkningar bidrar inte mycket till att stärka ekonomin om inte nedskärningarna görs under en lågkonjunktur".

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han skriver att i debatten likställs individualism ofta med egoism. Men detta är fel, förklarar Bjørnskov. Han hä'nvisar till forskning och skriver blal att individualistiska samhällen är mer kreativa. Han avslutar krönikan med orden: "Kollektivism är en fattigdomsfälla."

I ett replikskifte med Martin Klepke, politisk redaktör för Arbetet, skriver Tove Lifvendahl, SvD, vi bör sträva efter att skapa incitamentssystem för verksamheter som kan möta varje elev utifrån dennes förutsättningar att utveckla sin fulla potential, som kan möta varje patient snabbt, adekvat och effektivt, och som kan möta den äldres behov med värdighet och omtanke". Hon hänvisar bl.a. till en ESO-rapport med Henrik Jordahl, IFN, som medförfattare.

Svenska Dagbladet skriver om att Daniel Waldenström, IFN, kritiserar höjd sparskatt. "Debatten är partisk och argumenten ovidkommande, anser han och förordar att avskaffa sparformen investeringssparkonto" skriver SvD och citerar Waldenström, "den skapar oreda i skattesystemet".

Regeringen ska höja skatten på populära sparformen ISK, skriver Veckans Affärer med flera. Daniel Waldenström, IFN, kommenterar i bloggen Ekonomistas: "... ISK är en sparform som skapar oreda i svensk kapitalbeskattning och därför borde avskaffas helt”.

Forskning & Framsteg skriver om forskning av Mathias Ekström som är affilierad till IFN. Studien visar att universitetsstudenter som går på gym oftare presterar bättre studieresultat. I praktiken handlar det om färre bommade tentor, säger Mathias Ekström till F&F.

Arbetsmarknadsnytt skriver från ett seminarium där bland andra Lars Calmfors, IFN och AER, deltog. Att anställningsstöd inte är de allenarådande lösningen på arbetsmarknadens växande tudelning, var han och övriga deltagare ense om. "Arbetsmarknadspolitik är alltid svårt. Det finns inga alexanderhugg," sa Calmfors.

Trots flera år med goda tider är byggnadsarbetarnas  löneökningar magra, skriver Byggnadsarbetaren i en nyhetsartikel. Lars Calmfors, IFN och AER, är en av de som intervjuas. han förklarar att "det finns tendenser till att märket har blivit mer av ett tak än ett golv när det gäller löneökningarna".

I en slutreplik, till tidigare inlägg, skriver Gabriel Heller Sahlgren att den mest rigorösa forskningen, i Pisa och i nationella kunskapsmätningar, har hittills inte indikerat att grundskolesystemet som sådant har blivit mindre jämlikt över tid. "Ny empiri, snarare än hypoteser, får utvisa om det finns skäl att revidera denna slutsats i framtiden."

Nättidningen Realtid.se publicerar en videointervju med Magnus Henrekson, IFN. Ämnet är den nya boken Kunskapssynen och pedagogiken. Henrekson förklarar att "skolan är Sveriges viktigaste frågs på lång sikt". Han förklarar att dagens pedagogik till stor del är ineffektiv.

I en ledare skriver Länstidningen Östersund om regeringens beslut att flytta hela eller delar av sju myndigheter från Stockholm. Skribenten hänvisar till Magnus Henrekson, IFN, som "tog i från fötterna och påstod att det kan få närmast katastrofala effekter' att flytta en myndighet till en ort som inte redan har kluster av liknande arbetsplatser. Då undrar jag, hur uppstår myndighetskluster?"

Stefan Ingves har satt stark prägel på Riksbanken och är därför inte så lätt att ersätta, skriver Johan Schück i DN. Utan enighet öppnas för att Stefan Ingves ges nytt förordnande eller att förste vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick tar över, förklarar Schück: "Bättre är då att söka i en bredare krets. Där finns till exempel ekonomi­professorn Lars Calmfors [IFN] med den kompetens och självständighet som uppgiften kräver."

I en ledare skriver Sydsvenskan att ett "forsknings- och verklighetsförankrat förslag om hur den svenska skolan och inte minst elevernas kunskaper ska kunna förbättras framförs i boken Kunskapssynen och pedagogiken", med Magnus Henrekson, IFN, som medförfattare och redaktör. Skribenten menar att dagens utveckling i skolan "bådar illa för ett land med ambitionen att vara ett ledande kunskapssamhälle"

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Paulina Neuding att Kunskapssynen och pedagogiken författad av  Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren, att det "var länge sedan jag läste en så angelägen bok om ett svenskt politikområde". Hon föreslår att boken blir  utgångspunkt för diskussionen om skolan.

Sverige behöver höghastighetsjärnvägar, skriver Enköpings-posten i en ledare. Tidningen argumenterar mot en rapport av Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN. "Av analysen framgår klart att hh-järnvägar är nationalekonomiskt olönsamma – sedda som enskilda investeringar. Emellertid finns det anledning att se betydligt vidare på ämnet."

Alla de politiska partierna visar en förbluffande brist på förståelse för (brist) på samband mellan offentliga utgifter och välfärd, skriver Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, i danska Børsen. Han förklarar att offentliga utgifter inte är det samma som välfärd men att "större utgifter köper väljare".

IR Magazine påpekar att "antalet börsnoterade företag i USA var som flest 7 428 år 1996. År 2015 hade siffra fallit till 3 754, enligt uppgifter från Alexander Ljungqvist, chef för Salomon Center for studie av finansiella institutioner på NYU Stern [och affilierad till IFN] ".

Seeking Alpha, en plattform om finansmarknaderna, skriver att akademisk forskning har visat ett negativt samband mellan BNP-tillväxt och skuldsättning. Forskning av Andreas Bergh och Magnus Henrekson, IFN, citeras. "Vad gäller storlek och tillväxt av den offentliga sektor: En studie visar att BNP-tillväxten minskar när den offentliga sektorn växer."

Lars Calmfors, IFN, säger i EFN tv att han inte tror att reformutrymmet är så stort som 40 miljarder kronor, vilket finansminister Magdalena Andersson hävdat. Det behövs vissa skattehöjningar för att finanspolitiken inte ska bli allt för expansiv, säger Calmfors.

Niklas Elert, IFN, är gästrkönikör hos EkonomiFakta, Svenskt Näringsliv. Han skriver om behovet av ett starkt entreprenöriellt ekosystem för att företag ska byggas och växa: "Skattesänkningar och regelkrångel är inte allt för att åstadkomma ett blomstrande ekosystem. För att en entreprenör ska få tag på kompetenta anställda är det minst lika centralt att arbetsmarknaden är flexibel, att universiteten är bra och att det är lönsamt med utbildning och forskning."

I en krönika som publiceras i bland annat Norrbottens-Kuriren skriver Henrik Jordahl, IFN, om boken Kunskapssynen och pedagogiken där författarna visar "hur kunskap länge har nedvärderats i den svenska skolan". Jordahl avslutar: "Svenska elever förtjänar en pedagogik som fungerar, bland annat tydliga lärarinstruktioner och återkommande kunskapsmätningar. Elever från studieovana miljöer har särskilt mycket att vinna på detta."