IFN i media

Kristianstadsbladet publicerar en gästkrönika av Nils-Eric Sandberg, tidigare ledarskribent DN. Han hänvisar till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, för en definition av välfärdssystem: "... ett ekonomiskt skydd som medborgarna i ett land finansierat för dem som bor och arbetar i landet. Det kan inte utvidgas till att försörja en stor del av hela jordens befolkning. Då faller hela systemet."

Gissur Erlingsson, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, skriver i en krönika i Södermanlands Nyheter om ”förtida avhopp” från politiken som han undersökt tillsammans med Richard Öhrvall, IFN: "undersökningarna tillbakavisade att det skulle vara politiska skäl och missnöje som ligger bakom. Tvärtom dominerar personliga skäl kraftigt".

Erik Lundin, IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Samhälle om att kommuner enligt kommunallagen är skyldiga att förse invånarna med dricksvatten, och priset på vattnet ska i första hand styras av självkostnadsprincipen. Så är dock inte fallet, skriver Lundin. "Om grannkommunerna ändrar sina vattenavgifter så kommer avgiften i den egna kommunen att följa efter, även om detta inte återspeglas i kostnaderna."

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han skriver om Jacob Lundbergs, Timbro, avhandling om Arthur Laffer och Lafferkurvan. Han finner att i flertalet OECD-länder ger skattehöjningar större intäkter. Intressant undatag är välfärdsstaterbna Danmark, Finland, Sverige och Belgien. Där är marginalskatterna så höga att en skattehöjning innebär förlorade inkomster för staten.

"Elevcentrerat lärande är ineffektivt och drabbar elever från studieovana hem" skriver Sebastian Sundel på ledarsidan  i Upsala Nya Tidning. Krönikan handlar om boken Kunskapssynen och pedagogiken, red Magnus Henrekson, IFN. "Vägen till en sant kompensatorisk skola går inte via uppslitande politiska debatter om vinsttak, lärartäthet, kommunalisering och betyg. Det handlar i stället om att på allvar göra upp med en föreställning om att kunskap är något relativt och att lärarledd undervisning är något föråldrat."

Johanna Möllerström Humboldt-universitetet och affilierad till IFN, skriver under vinjetten Vykortet på SvD:s ledarsida om hyresmarknaden. Hon berättar om en akademiker som tvin gades tacka nej till att arberta i Sverige pga brist på hyresbostäder. "[...] avsaknaden av marknadshyror minskar Sveriges konkurrenskraft, vilket inte bara drabbar universitet och högskolor utan också näringsliv".

Avskaffandet av skatter för rika kommer att ha förödande effekter på jämlikheten – och de märks först efter många år, sa ekonomen Gabriel Zucman på ett SNS-seminarium, som refereras av Dagens Arena. Även Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, deltog och diskuterade hur man kan driva in de skatter som i dag undanhålls staterna.

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om att någon måste välja, t ex bland 900 pensionsfonder. Bergh förklarar: "Det främsta argumentet [för valfrihet] är att alternativen till valfrihet med nödvändighet är stora frihetsinskränkningar och farlig maktkoncentration."

"I Sverige betalar arbetsgivare till en fond som omskolar arbetare som förlorar sina jobb. Modellen gör hela ekonomin mer dynamisk," skriver The Atlantic. Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet intervjuas och säger att "en av de bättre delarna av den svenska modellen är att vi uppmuntrar flexibilitet genom att låta människor gå in i träningsprogram eller flytta till andra områden om det är vad som behövs för att hitta ett jobb".

Dagens Arena skriver i en nyhetstext att Alliansen vill luckra upp arbetsrätten. "Men det vetenskapliga stödet för att en uppluckring av arbetsrätten ger högre sysselsättning är svagt" skriver Dagens Arena och hänvisar till Lars Calmfors, IFN.

Lars Calmfors och Per Skedinger, båda IFN, intervjuas i Dagens Industri om LAS. Skedinger säger: ”En reformering av arbetsrätten skulle förändra sammansättningen på arbetsmarknaden, men knappast öka sysselsättningen generellt”. DI skriver: "Både Lars Calmfors och Per Skedinger pekar på att unga och nyanlända, som i dag har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, skulle gynnas om anställningsskyddet mjukades upp."

Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Universitetsnytt (personaltidning SU). Han förklarar för tidningen att de forskningsfrågor han tagit sig an under drygt 60 år som forskare har han samlat på sig runt om i samhället. "Jag tycker inte om trendnissar som springer åt samma håll. Jag försöker alltid att göra en självständig analys," förklarar Lindbeck.

Bullfax.com skriver om marknaderna och ekonomin. En studie av Alexander Ljungqvist et al, NYU och affilierad till IFN presenteras. Forskarna studerar när styrelseledamot som sitter i många styrelser är skadlig eller fördelaktig för aktieägarna. Det visar det kan vara skadligt när de aktuella företagen har så lite gemensamt att det tar allt för mycket tid för ledamoten att sätta sig in i olika frågor.

Nättidningen Skola & Samhälle skriver om boken Kunskapssynen och pedagogiken (red, Magnus Henrekson, IFN): "Jag rekommenderar alla att läsa boken eftersom den innehåller så mycket intressant fakta, och pekar på många av de saker som inte fungerat i det svenska skolsystemet. Men när det kommer till den andra delen av bokens titel, nämligen hur det kan åtgärdas ger boken tyvärr inga svar," skriver Åsa Ljunggren, doktorand i pedagogik vid Linnéuniversitet. 

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på ledarsidan i Dagens Nyheter detär "riskabelt att låta politikerna själva bestämma vilka som ska sitta i oberoende analysorgan som Finanspolitiska rådet". Calmfors förklarar att "politiker skapar gärna system för oberoende utvärdering men har sedan svårt att acceptera kritik som de får".

Forskning & Framsteg ger boktips om  Kunskapssynen och pedagogiken, red. Magnus Henrekson, IFN: "Detta är en mycket viktig och välunderbyggd bok, som förtjänar att läsas av alla med intresse för skolan."

Martin Ljunge, IFN, intervjuas om sin forskning i Forskning & Framsteg. Han studerar hälsodata från andra generationens invandrare i 30 europeiska länder. "Det visar sig att de barn vars mödrar kommer från mer religiösa länder i regel har sämre självupplevd hälsa, vilket är ett mått på hur man mår i allmänhet."

I en ledare skriver Dagens Industri att "Stark integritet är alltid hotad och måste därför alltid försvaras. Finanspolitiska rådet är en organisation som präglas av sådan stark integritet. Dess första ordförande professor Lars Calmfors [IFN] satte tonen och efterföljarna har hållit den."

DN Ekonomi skriver att trots högkonjunktur och arbetskraftsbrist stiger lönerna måttligt, "tvärtemot vad man skulle vänta sig". DN förklarar att gällande ordning på arbetsmarknaden har ifrågasatts av professor Lars Calmfors [IFN] och nyligen även av Internationella valutafonden, IMF, i dess granskning av Sverige.

I en ledare skriver NWT om att "Stefan Löfven i två sammanhang slirat i argumentationen". Ett av dessa är inträdesjobb. Skribenten håller inte med Löfven och hänvisar till Per Skedinger, IFN: "jag får stöd av Per Skedinger [...] som inte tycker att forskningen ger tillräckligt stöd för Stefan Löfvens påstående".

Johan Wennström, IFN, har för SvD Kultur intervjuat historikern Timothy Snyder om hans senaste bok  ”Om tyranni”. Snyder förklarar att den är framför allt skriven för att uppmärksamma amerikaner på problemen med ett politiskt styre som underminerar sanningen och vill förstöra statsapparaten. Den ska också ge uppslag till personligt motstånd.

I SVT Agenda säger Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, att han är förvånad över Skolverkets svar på Skolkommissionens  förslag för att bryta segregationen. "Skolverket avfärdar alla förslag som skulle kunna leda till minskad segregation. Eftersom Skolverket ständigt pratar om vikten av att minska segregationen i skolan är det en ganska märklig inställning".

Handelns betydelse för det lokala näringslivet i svenska kommuner är ett hittills outforskat område som forskaren Özge Öner, [...] IFN, tagit sig an, skriver Dagens Handel. Öner förklarar att 99 kommuner har sett ett tapp i antal män, medan 132 kommuner har tappat i antal kvinnor. Hon förklarar: "Det är uppenbart att kvinnor är mer urbaniserade."

Man bör överväga högre löneavtal i sektorer med större efterfrågan på arbetskraft, säger Lars Calmfors, IFN, till nyhetsbyrån Direkt. "Löneglidningen verkar inte längre vara särskilt känslig för marknadskrafterna. Variationer i brist på arbetskraft har under de senaste decennierna påverkat löneökningarna utöver avtal förvånansvärt lite".

Christian  Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, skriver i en ekonomisk kommentar i danska Børsen om årets nobelpristagare Richard Thaler. Enigheten är stor att han är värd priset men, skriver Bjørnskov, beteendeforskare har en "död vinkel". De intresserar sig för ekonomiska beteenden som kan tyckas irrationella. Thaler har bland annat skapat sig ett namn genom studier där han pekar på att de som handlar med aktier inte alltid är rationella.

I en ledare skriver Eskilstuna-Kuriren att politikernas uppgift de närmaste åren "är en mix av höjda och sänkta skattesatser, som både stimulerar god ekonomisk utveckling och är fördelningspolitiskt rimligt avvägd". Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN, inte ser en sänkning som "realistisk". Kuriren avslutar: "Socialdemokrater och borgerliga kan lösa det ihop".

Värmlands Folkblad skriver i en ledare om partiledardebatten i Riksdagen. "Sänkta skatter och löner står mot satsningar i den gemensamma välfärden." Skribenten hänvisar till att Harry Flam och Lars Calmfors [IFN] "sågar skattesänkarlinjen i Dagens Industri".

I en krönika i Affärsvärlden skriver Jonas Elofsson om boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör. Elofsson skriver: "I näringslivet kopierar och förbättrar man hela tiden konkurrenternas bästa idéer för att nå nya framgångar. Varför kan inte den svenska kommunala skolan låta sig inspireras av IES? Detta råkar dessutom vara i linje med skollagens krav på att 'skolans verksamhet ska baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet'."

HelaGotland skriver i en ledare om att SVT Nyheter bad Per Skedinger, IFN, att kommentera statsministerns påstående att lägre ingångslöner skulle leda till att 20 procent av Sveriges löntagare fick sänkt lön. Tidningen kommenterar med anledning av Skedingers uttalande: "Att köra med skrämselpropaganda byggd på lögner om sina politiska motståndares förslag slår förr eller senare tillbaka på en själv."

Henrik Jordahl, IFN, skriver i en slutreplik i Ekonomisk Debatt, att "det borde vid det här laget stå klart att varken Dags för omprövning eller Molanders replik når upp till de krav på stringens och akribi som man kan förvänta sig av en ESO-rapport". Jordahl förklarar: "Att vår diskussion står och stampar beror på att jag tvingas bemöta positionsförflyttningar, vantolkningar och rena felaktigheter."
 

Inför att årets Nobelpris i ekonomi skulle kungöras publicerade bloggen Ekonomistas en omröstning, förklarar UNT. Där hanade Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, på fjärde plats. Toppade gjorde Paul Romer. Tvåa kommer Daron Acemoglu och trea Thomas Piketty, skriver tidningen.

Statministern har har sagt att sänkt ingångslön sänker lönen för en miljon svenskar. SVT har granskat påståendet och bland annat intervjuat Per Skedinger, IFN. Expressen skriver att Skedinger "tycker inte att forskningen ger tillräckligt stöd för det Löfven påstår".

I en ledare i Axess skriver PJ Anders Linder om boken Kunskapssynen och pedagogiken, av Magnus Henrekson, IFN, med flera. Linder konstaterar att dagens "fokus på att prata om ämnen istället för att lära sig dem leder säkert till det ena eller andra men inte till ökad kunskap. Däremot för det med sig ökad skiktning mellan dem som kommer från hem med intellektuella erfarenheter och dem som inte gör det."

I en ledare skriver Östra Smålands Nyheter att "två av Sveriges tyngsta nationalekonomer – Lars Calmfors [IFN] och Harry Flam – konstaterade i Dagens Industri i helgen att det under nästa mandatperiod inte finns något utrymme att sänka det samlade skatteuttaget."

Ingenjören skriver om en rapport från Industrins ekonomiska råd. Juhana Vartiainen, en av de fyra ekonomerna i rådet, argumenterar mot Lars Calmfors, IFN och AER, vad gäller industrin som norm för lönebildning. Vartiainen anser att "Lars Calmfors har en överdriven syn på vad som kan och bör styras i kollektivavtal".

DN Ekonomi skriver om en rapport från Industrins ekonomiska råd. Ib sammanhanget refereras till Lars Calmfors, IFN, som varnat för att en alltför strikt tolkning av märket håller tillbaka lönerna i bristyrken. "Det kan leda till kronisk arbetskraftsbrist i de yrkena, varnade i våras bland andra den välrenommerade professorn i nationalekonomi Lars Calmfors."

Håller de svenska hushåll på att hamna i en finansiellt farlig situation, frågar SvD Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "Jag oroar mig för den saken. Framförallt eftersom det är unga människor som inte har några reserver" svarar Lindbeck. Han förklarar också att han "vill se drastiskt höjda kapitaltäckningskrav på bankerna, från dagens nivå på fyra procent till 20–30 procent".

Dagens Arbete skriver om en rapport från Industrins ekonomiska råd: "Centrala löneförhandlingar är inget bra sätt att skapa jämställda löner". Rådet tillbakavisar den kritik som funnits mot industrins roll att sätta lönenivån" förklarar tidningen och hänvisar till Lars Calmfors, IFN och AER, "kritik mot Industriavtalet och den exportberoende industrins roll att sätta normeringen på lönemarknaden".

Stefan Löfven angrep i partiledardebatten Alliansens förslag om inträdesjobb. Han hänvisade till amerikansk forskning och sa att ungefär 20 procent riskerar att få sänkt lön. SVT Nyheter frågar Per Skedinger, IFN, om detta stämmer. Han svarar att "när det handlar om helt nya jobb med lägre löner, som förslaget om inträdesjobb, är det svårt att dra slutsatser från amerikanska studier".

I en krönika i DN skriver Johan Schück om vem som kan tänkas få årets ekonomipris till Alfred Nobels minne. Liksom tidigare år nämns Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som tänkbar pristagare: " Assar Lindbeck kan också bli aktuell, i hans fall för insatserna att utveckla insider/outsider-teorin som bland annat gäller arbetsmarknaden. Men detta kan ses som känsligt, eftersom flera av ledamöterna i priskommittén har skolats hos Assar Lindbeck."

”Jag tror att skattekvoten om något kommer att behöva höjas något framöver” säger Lars Calmfors, IFN, till Dagens Industri. ”Man måste få folk att vilja ta jobben inom vården, skolan och polisen också, och det gör att relativlönerna måste höjas”, säger han.

Joacim Tåg, IFN, intervjuas i Radio Vegas eftermiddagsprogram (finlandssvenska sändningar). Ämnet är kryptovalutor, exempelvis Bitcoin. Fördelar med dessa valutor är att det är snabbt och billigt att skicka pengar. De kan inte heller förfalskas, förklarar Tåg. Kryptovalutor bygger på blockkedjeteknologi.

Krönikören Isak Skogstad skriver i Göteborgs-Posten om boken Kunskapssynen och pedagogiken, red. Magnus Henrekson, IFN. Skogstad avslutar: "Henrekson et consortes och deras förslag om ett nytt paradigm för skolan träffar helt rätt. Det är hög tid att göra upp med den postmodernism och sanningsrelativism som förstör skolan".

Skolvärlden skriver om boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör. "Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva. Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Cecilia Hermansson skriver i Fokus att vi borde diskutera förmögenhetsklyftorna. "De är sedan länge stora och fortsätter att stiga. De tio rikaste procenten äger två tredjedelar av den samlade privata nettoförmögenheten", skriver Hermansson och hänvisar då till forskning av Daniel Waldenström, IFN, m.fl.

I en krönika på ledarsidan i SvD skriver Inger Enkvist om boken Kunskapssynen och pedagogiken som har författat tillsammans med bl.a. Magnus Henrekson, IFN. Hon förklarar att dagens skola "präglas av en strävan mot jämlikhet och en tvekan inför kunskap".

I en krönika i Östgöta Correspondenten skriver Catarina Kärkkäinen om boken Kunskapssynen och pedagogiken. Redaktör och medförfattare är Magnus Henrekson, IFN. "Egentligen är det inte mer än logiskt" skriver Kärkkäinen, att som förklaras i boken "Den kunskapssyn som i dag dominerar svenska skolan har tvärtom en fullkomligt avgörande betydelse för de sjunkande skolresultaten."

Mårten Blix, IFN, skriver på SvD Näringsliv Debatt om att "det är varken önskvärt eller möjligt för Riksbanken att med hjälp av räntan parera digitaliseringens effekter". Han förklarar att den tekniska utvecklingen förändrar i djupet ekonomin och förutsättningarna för penningpolitiken.

I en ledare skriver Borås Tidning om Skolverkets sammanställning av niondeklassarnas avgångsbetyg som visar attfler och fler lämnar grundskolan utan avgångsbetyg. BT kommenterar: "Egentligen borde det kanske inte vara någon överraskning. Nationalekonomen Magnus Henrekson förutspådde i Studio Axess 24/9 att de förbättrade resultaten i Pisaundersökningen berodde på att skolorna efter all uppmärksamhet förberett sig just för de proven."

Ekonomiekot extra avhandlar bl.a. Industrivärdens nya ägarstrategi och intervjuar då Magnus Henrekson, IFN.  Kommer man att vilja dela exempelvis Volvo, som tidigare skett i SCA? Eriksson är en trolig kandidat, förklarar Magnus Henrekson.