IFN i media

I en ledarkrönika i Hallands Nyheter skriver Mathias Grimpe om boken Kunskapssynen och pedagogikens, red. Magnus Henrekson, IFN: "Den ger så många exempel på vad som gått fel, att skolministern för en gångs skull måste tillåta sig vara självkritisk. Den postmoderna pedagogiken drar ner skolan i fördärvet. Och ändå tillåts den fortsätta."

"Nätet ger också ett oanat stort utrymme för den kvalificerade debatten, " skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i en krönika på DN:s ledarsida. Han nämner nationalekonomer bloggen Ekonomistas  och statsvetarbloggen Politologerna som exempel på en bloggar på "god nivå".

Per Gundmundson skriver i en ledare i SvD om en ny skolrapport av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN. "Ibland kommer det faktiskt någon som verkligen har granskat utfallet i skolorna och presenterar siffror. Och då visar det sig att friskolor presterar bättre än kommunala."

"För att den traditionella, konservativa högern ska bli en relevant röst igen, måste den hitta tillbaka till sin moraliska kompass." Det skriver Johan Wennström, IFN, på SvD Kultur. Han menar att högern inte får glömma bl.a. "att slå vakt om kunskaperna i skolan genom att återupprätta lärarauktoriteten och traditionella undervisningsmetoder".

GP:s kolumnist, läraren Isak Skogstad, intervjuar Magnus Henrekson, IFN, om boken Kunskapssynen och pedagogiken. Henrekson förklarar att "pedagogerna som vi kritiserar i boken är så tysta. De tiger ihjäl kritiken". Han säger bland annat att visst kan "någon forskare visa att friskolor är lite bättre, men det stora problemet är att hela systemet presterar sämre. Det är därför borgerligheten har svårt att vinna debatten om skolan".

I ett debattinlägg i SvD skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om rapporten "Mer än bara prov – mjuka utfall i kommunala och fristående skolor". Han förklarar att elever i friskolor ger sina skolor högre betyg för mjuka värden som studiero, stimulans och utmaningar i jämförelse med elever i kommunala skolor.  Ingenting tyder heller på att just vinstdrivande friskolor skulle underprestera.

I podden Dekonstruktiv kritik med Aron Flam intervjuas Magnus Henrekson, IFN, om boken Kunskapssynen och pedagogiken. Flam skriver om intervjun: "Boken går igenom hur man lär sig saker. Det vi vet från vår egen historia och det vetenskapen bekräftar. Dessvärre verkar den svenska skolan ha bestämt sig för att göra tvärtemot de rekommendationer som Magnus och hans medförfattare förespråkar."

Är du orolig för att robotar ska konkurrera ut ditt jobbt, är frågan som ställs av amerikanska WNPR i denna radiointervju. I programmet förklarar Mårten Blix, IFN, hur automatisering kan påverka sysselsättningen i Sverige och runt om i världen.

"Folk får sluta när riskkapitalbolagen kommer in, men nya anställs inom några år" förklarar Joacim Tåg, IFN, som intervjuats av Ekot. De som faktiskt råkar illa ut är de med svagast ställning på företaget, säger Tåg och tillägger att den som har arbetsuppgifter som kan flytta till utlandet eller automatiseras löper större risk att bli arbetslös.

Skolvärlden har frågat ett antal personer aktiva i skolan hur de ser på skolan 2017/18. En av dessa är Robert Elg, lärare i historia och samhällskunskap och biträdande kommunombud Lärarnas Riksförbund i Malmö, som förklarar att på han önskelista för 2018 står bl.a.: "att fler läser boken Kunskapssynen och pedagogiken” (red. Magnus Henrekson, IFN).

ETC skriver i en nyhetsartikel att "de 1 000 rikaste svenskarna har  fördubblat sina inkomster sedan 2009". Daniel Waldenström, IFN, kommenterar: "En fördubbling låter rätt drastiskt. Man ska vara lite försiktig men jag har också sett en tendens till ökning i den yttersta toppen. Aktiepriserna har gått upp och det har varit en högkonjunktur de sista åren, det har gynnat kapitalägarna."

Lars Calmfors, IFN, skriver om pensionssystemet i en krönika på DN:s ledarsida: "Det finns kostnader för att sluta jobba som inte bärs av individen. Därför är det rätt att justera åldersgränserna." Han önskar att politikerna även ägnar uppmärksamhet åt "tidigare inträde i arbetskraften": "Lägre marginalskatter och studiemedelsregler som premierar examen vid unga år är två förslag som skulle stärka drivkrafterna för tidigare inträde på arbetsmarknaden."

Pär Fagerström har läst Andreas Berghs debattbok som skissar på hur en bättre samhällsdebatt skulle kunna se ut. Recensionen publiceras i ett antal liberala tidningar, bl.a. Sundsvalls Tidning. Han förklarar att Bergh vill "hjälpa liberala debattörer och ledarskribenter att göra bättre ifrån sig i sina dagliga kubbningar i print och, framförallt, i sociala medier".

Finansminister Magdalena Andersson intervjuas i SvD och förklarar att fler nyanlända kvinnor behöver komma i arbete. SvD hänvisar till att Lars Calmfors, IFN, tidigare i år sa att ”bara 17 procent av kvinnor födda i Afrika har fast heltidsanställning jämfört med 51 procent av inhemskt födda. Av dem som varit i Sverige under kortare tid än fem år har bara 3 procent fast heltidsarbete.”

I större delen av välden oroar sig människor för att automatiseringen i näringslivet ska göra att deras arbetskraft blir överflödig, skriver The Economic Times med flera tidningar. Vad gäller välfärdstatens framtid förklarar Mårten Blix, IFN: "Det finns en risk att det sociala kontraktet bryts".

I Svenska Dagbladets veckomagasin Perfect Guide presenteras forskning av Niclas Berggren med flera forskare på IFN, utan att forskarna namnges. Ämnet är utseende och vad detta kan säga om politikers ideologiska hemvist.

Sakine Madon skriver i en ledarkrönika i Fagersta-Posten m.fl. tidningar om Andreas Berghs, IFN och Lunds universitet, nya bok "Två filter": "I stället för att reflexmässigt dumförklara folk som tycker annorlunda, och heja på "ett lag", behöver vi alla utmana våra "bubblor". Tänk om meningsmotståndaren har intressanta poänger?"

UNT skriver i en nyhetsartikel att "männen ser ut att ta över Uppsala. Det står klart när de flesta politiska partier bestämt vilka kandidater man lyfter fram inför nästa års val." Tidningen refererar till forskning av bl.a. Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN: " ...studier av könsfördelningen inom kommunpolitiken som visat att kvinnor är underrepresenterade på högre positioner när relevanta kvalifikationer är likvärdiga."

Portugisiska SAPO kriver om studien "Conservative politicians look better and voters reward it" av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, och Panu Poutvaara.  SAPO skriver att en förklaring är att "vackra människor tjänar mer, vilket gör dem mindre benägna att stödja omfördelning".

Originalitet och intresse för att utmana grundmurade antaganden uppmuntras inte nödvändigtvis inom samhällsvetenskaplig forskning skriver Johan Wennström, IFN, i Respons. Han refererar till Alice Dreger som har granskat ett antal fall där forskare i USA råkat illa ut när de ifrågasatt etablerade uppfattningar. Wennström skriver: "Det finns ingenting som säger att liknande kontroverser inte skulle kunna blossa upp även i Sverige. Tvärtom tycks det vara som upplagt för det när regeringen kräver ”jämställdhetsintegrering” och genusperspektiv i alla verksamheter vid universiteten och landets lärosäten rättar sig in i ledet."

Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, intervjuas av P4 Uppland om regeringens och Allianses förslag att höja pensionsåldern. Han förklarar att det som påverkar pensionerna för pensionärerna beror till stor del på hur genomsnittsinkomsten utvecklas.

I ett debattinlägg i Dagens Industri svarar Johan Berg, arbetsförmedlare, på kritik från bl.a. Svenskt Näringsliv. Han skriver: "Professor Lars Calmfors [IFN], även ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, uttryckte nyligen att Arbetsförmedlingens låga anseende är delvis oförtjänt. Jag är beredd att hålla med." 

I en ledarkrönika i Avesta Tidning "rekommenderas varmt" Andreas Berghs nya bok Två filter: Varför du har fel om nästan allt, men ändå inte vill ändra dig: " för den som vill förstå hur våra mänskliga beteenden på många sätt påverkar våra sätt att bilda åsikter om saker och ting".

DN Ekonomi skriver om att Ikea kan ha fått konkurrensfördelar genom att fördelaktiga skatteregler i Nederländerna. En av de som intervjuas är Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN. Hon har studerat på vilka fördelar det finns med att vara multinationell. I genomsnitt betalar multinationella bolag 19 procent mindre i skatt än inhemska företag, säger Hansson.

Özge Öner, IFN, intervjuas i Dagens Handel. "Etableringen av restauranger är extra hög i de kommuner där dagligvaruhandeln dragit ner" förklarar hon från en ny studie kring kommunernas detaljhandelsmarknad. Dagens Handel skriver: "Slutsatsen är att detaljhandeln klarat sig bra under perioden, trots att 116 kommuner av 288 tappat befolkning."

Vi glömmer lätt bort hur mycket handel faktiskt bidrar till vårt välstånd, förklarar Andreas Bergh i en krönika på DN:s ledarsida. Han skriver om forskning som visar att när man tar bort  "Kina och de före detta planekonomierna i Östeuropa från analysen, finns inte längre något samband mellan ekonomisk globalisering och ökad inkomstspridning".

ETC skriver att Sverige tillhör ett av de länder där inkomstskillnaderna ökat som mest. Tidningen intervjuar Daniel Waldenström, IFN, som förklarar att  detta en orättvis bild: "Välfärdsstaten tillhandahåller nyttor som personer annars skulle behöva tillhandahålla själva, och i huvudsak gynnar detta personer med låga inkomster vilket minskar ojämlikheten". 

Susanne Nyström skriver en krönika i Eskilstuna-Kuriren om Andreas Berghs, IFN, nya bok Två filter. "Problemet är när den negativa bilden sätter tonen för samhällsdebatten och omvandlas till alarmism" skriver Nyström och förklarar att historien om hur världsbilden har ändrats är ett under av faktaresistensens.

I ett avsnitt från Kluvet land/Sveriges Radio intervjuas Lars Calmfors, IFN. Han säger att en levande landsbygd är viktig men att man bör vara medveten om att ju mer resurser vi lägger på det, ju mindre resurser får vi över till andra önskvärda mål.

Arbetet har intervjuat Daniel Waldenström, IFN, som ingår i Thomas Pikettys forskargrupp som tagit fram rapporten – World Inequality Report 2018. Waldenström förklarar: "Det finns en superstjärneeffekt inom den globala ekonomin. När ländernas ekonomier flätas samman allt mer innebär det att de som blir vinnarna får en mycket större marknad att sälja sina produkter på."

ETC skriver i en nyhetsartikel att 7 procent av den globala tillväxten sedan 1980-talet har tilldelats den allra rikaste en procenten. Daniel Waldenström, IFN, intervjuas: "Det finns en konvergens och upphämtning i de fattigare delarna som är enorm [...] men parallellt finns också en extrem välståndsökning i toppen. Den bilden har inte riktigt varit helt klar förrän nu."

Fokus har utsett bloggen Ekonomistas till Årets svensk i kategorin "Ekonomi". Tidningen intervjuar bl.a. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Det är bra om folk i allmänhet förstår att vetenskapen är en rörlig massa, en ständigt pågående diskussion", säger Jonas Vlachos till Fokus.

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, om att "frihandel är centralt för levnadsstandarden". Calmfors förklarar att det område där det finns mest potential för mer handel är tjänster: "Tyvärr går utvecklingen här åt fel håll. EU är – med stöd av Sverige – på väg mot mer restriktioner för utstationering av arbetskraft."

I ett debattinlägg i Flamman skriver Anders Nordström (V) att det demokratiska inflytandet över den ekonomiska politiken krymper. Att folkvalda trängs undan av tjänstemän och experter. Nordström ifrågasätter Finanspolitiska rådets verksamhet och nämner i detta sammanhang Lars Calmfors, IFN, som tidigare varit rådets ordförande.

I en ledare i DN skriver Evelyn Schreiber apropå en ny bok av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: Två filter – varför du har fel om nästan allt, men ändå inte vill ändra dig, om samhällsdebatten. "Andreas Berghs bok fungerar som en utmärkt påminnelse om varför den offentliga debatten så ofta upplevs som en skolgård, där olika coola gäng drar fram i små grupper och skriker förolämpningar mot varandra."

Den 2 december sänktes den amerikanska bolagsskatten (CTR) från 35 till 20 procent. Jakarta Post undrar om skattesänkningen kommer att påverka tillväxten: "[...] det finns få tecken på att sänkt bolagsskatt ökar den ekonomiska aktiviteten om den inte genomförs under en lågkonjunktur, då den kan leda till betydande ökningar av sysselsättning och inkomst, enligt ekonomerna Alexander Ljungqvist (NYU och affilierad till IFN) och Michael Smolyansky."

Civilekonomen har intervjuat Joacim Tåg, IFN, om hans forskning. Tidningen skriver: "Kvinnor är smartare och har högre utbildning. Trots det springer männen om och får vd-positioner på större svenska företag. En ny omfattande studie bekräftar att barn är en bromskloss i kvinnors karriärer.

I en ledare publicerad i Motala & Vadstena Tidning om att svenska elevers läsförståelse ökar i den internationella undersökningen Pirls. Skribenten hänvisar till boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör.

Fack och arbetsgivare har enats om en ny form av jobb för nyanlända och långtidsarbetslösa. Lars Calmfors, IFN, är kritisk till förslaget.Enligt honom kan arbetsgivarna ha missat en historisk chans. ”De verkar ha gett upp tanken på att det behövs nya typer av permanenta enkla jobb”, säger han till DI.

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han skriver om en amerikansk studie som visar att lag om att ha cykelhjälm inte hjälper. Cyklisterna blir istället mer risktagande. Bjørnskov påpekar även att tobaksindustrin kan tjäna på förbud och regleringar av tobak. 

I en krönika på ledarsidan i Göteborgs-Posten skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om Skolinspektionens beslut "att en modest klädkod på Nordic International School i Norrköping är olaglig". Förbudet motiveras med hänvisning till ”värdegrunden” i Alliansens egna styrdokument, påminner Heller Sahlgren. Han förklarar att "det är orimligt att skollagen används för att valla in skolor i en progressiv fålla som forskningen visar leder till sämre resultat".

I en krönika i UNT skriver Sebastian Sundel om Andreas Berghs, IFN, nya bok Två filter: Varför du har fel om nästan allt men ändå inte vill ändra dig. "Men i en tid när tillståndet i världen är så bra som det är i dag börjar det negativa tänkandet, menar Bergh, snarare bli ett problem. Det är enkelt att hålla med om det."

Industriavtalet diskuterades nyligen på ett seminarium som refereras av Ingenjören. Lars Calmfors, IFN, ingick i panelen. Han förklarade, skriver Ingenjören, att "vi måste ha en märkessättning som tar hänsyn till andra krafter än industrin. Om industrin kan lösa den uppgiften själv eller om fler parter bör ingå i Industriavtalet har jag ingen uppfattning om".

På ett seminarium förklarade Lars Calmfors, IFN, att "det vore önskvärt med högre löneökningar i Sverige, för att få upp inflationen och få arbetskraft att flytta till sektorer med större brist på arbetskraft. Detta sker lämpligen genom en märkessättning som tar större hänsyn till sektorer utanför industrin."

Lars Calmfors, IFN, är skeptisk till det förslag om etableringsjobb som arbetsmarknadens parter förhandlat fram skriver nyhetsbyrån Direkt.  "Jag är tveksam eftersom det inte är permanenta jobb. För att verkligen öka intresset hos arbetsgivare och få volymer tror jag att man måste inrätta permanenta enklare jobb med lägre löner", säger han till Direkt.

Erik Lundin, IFN, Johanna Rickne, affilierad till IFN samt Olle Folke skriver i ett debattinlägg i Feministsikt perspektiv att en amerikansk studie bekräftar att  kvinnor och mäns arbete värderas olika på grund av kön. Forskarna förklarar att "även om den aktuella studien behandlar en begränsad yrkeskår [...] kan den mäta en typ av diskriminering som troligtvis förekommer även inom andra yrken".

Direkt skriver från ett seminarium om oro för att ett regeringsförslag ska minska Finanspolitiska rådets mandat. "Lars Calmfors, rådets förste ordförande, varnade för att begränsa rådets mandat och varnade också för ökat politiskt inflytande. Han ville se ett starkare lagskydd för rådet, speciellt i ljuset av vad som händer med Trump och brexit."

SvD skriver om att regeringen vill att Finanspolitiska rådet ska fokusera mindre på att granska finanspolitiken i ett bredare perspektiv. Rådets tidigare ordförande Lars Calmfors intervjuas och förklarar att "analyserna av andra aspekter än de offentliga finanserna har nog egentligen varit djupare och bidragit med mer. Det tycker jag att man ska hålla fast vid. Samtidigt är det detta som irriterar det politiska systemet mest".

Ed Conway kommenterar arvskatt i The Times. Han hänvisar till forskning av Mikael Elinder, som är ansluten till IFN, med flera: "Efter att ha plöjt igenom år av svenska data fann forskarna att arv direkt reducerade gini-koefficient för rikedomens – det mest använda måtten på ojämlikhet – med  hel 6 procent, dvs. ungefär samma effekten som av en stor börskrasch."

I en nyhetsartikel skriver Ulricehamns Tidning om jämställdhet mellan könen. I detta sammanhang citeras forskning av bl.a. Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Könskvotering innebär att medelmåttiga män ersätts med både män och kvinnor med högre kompetens."