IFN i media

Logistik magasinet Delivered citerar Lars Persson, IFN, avseende intraprenörskap. Enligt Persson, är intraprenörskap tämligen vanligt i Sverige, delvis på grund av den höga tilliten som finns här. “Anställda i firmor oroar sig inte för att deras idéer inte kommer att erkännas eller att ledningen tar idéerna och presentera dessa som sina egna. Detta skapar ett gynnsamt klimat för nya idéer.”

DN Ekonomi skriver om vad som kan hända med Ikea efter grundaren Ingvar Kamprads bortgång. En av de som intervjuas är Magnus Henrekson, IFN: "I många familjeföretag coachar man ju barnen från tonåren och uppåt med utbildningar, allt tyngre operativa roller och styrelseuppdrag. I Ikea har barnen kommit upp i organisationen först i mogen ålder."

I en TT-intervju (som publiceras i 30-talet tidningar) med anledning av att Ingvar Kamprad, Ikeas grundare, gått bort förklarar Magnus Henrekson, IFN, att Ikea nu kan riskera att bli tjänstemannastyrt. Han förklarar vidare: "Kamprad har alltid sagt att han genom stiftelserna säkrat Ikeas framtid. Jag är tveksam till det."

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i TV4 Nyheter med anledning av att Ikeas grundare Ingvar Kamprad avlidit. Henrekson varnar för att den Ikeakultur som Kamprad skapade (bl.a. konstadsmedvetande och långsiktighet) kan gå förlorad med nästa generation.

I nättidningen Skola & Samhälle skriver Sverker Lindblad (en refuserad artikel, tänkt som svar på Magnus Henreksons kritik att pedagoger tiger ihjäl kritiken av skolan). Lindblad skriver; "Vad jag reagerat mot är att Henrekson bortser ifrån de sociala realiteter som verkar i skolväsendet och som är av avgörande betydelse för skolans verksamhet och resultat."

Något har hänt i skoldebatten skriver Isak Skogstad i GP och förklarar att katederundervisning inte längre är kontroversiellt: "Magnus Henrekson [IFN], menar att borgerligheten missförstår marknadsekonomi då de skapade ett system där skolor konkurrerar med höga betyg och låga krav på elevernas ansträngning."

Under vinjetten "Veckans bråk" skriver Fokus om regeringens beslut att flytta ut fler myndigheter från Stockholm: "Henruik Jordahl [...] framhöll att Riksrevisionens tidigare genomlysning av myndighetsflyttar funnit att kostnaderna underskattas. "Det kostar mer än vad man tror" sa Henrik Jordahl.

Lag & Avtal har intervjuat Lars Calmfors om att vara expert. Tidningen skriver att han "vägrar gå någons ärenden. Han har stämplats som både vänsterekonom och högerekonom". Calmfros själv säger: "I debatten beskyller man ofta den med annan uppfattning för att ha onda avsikter. Det har jag aldrig kunna förlika mig med."

Henrik Jordahl, IFN, är gästkrönikör på Svenska Dagbladets ledarsida. Han skriver om att regeringen går vidare med förslaget att införa ett vinsttak i välfärdssektorn: "Varken ministrar i regeringen eller utredare på departementen har obegränsat med tid och kraft. De är skyldiga oss skattebetalare att ägna sig åt de verkliga problemen. Men i stället sitter vår regering och köpslår med Vänsterpartiet för att klamra sig fast vid makten."

Den finska tidningen Kansan Uutiset skriver om en studie av bl.a. Per Skedinger, IFN, under ruibriken "Äldre anställda är mer utsatt i Finland än i Sverige". I studien jämförs uppsägningspraxis i multinationella företag som är verksamma både i Finland och i Sverige. Det handlar i första hand om den svenska turordningsregeln vid uppsägning.

I en ledare skriver förbundsordförande Jörgen Rasmusson i Plåt & Vent Magasinet om årets kongress. Han hänvisar till forskning av Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, som visar: "att entreprenörskap leder till positiva spridningseffekter och rent av kan betraktas som en egen tredje produktionsfaktor som skiljer sig från arbete och kapital och borde därför beskattas annorlunda".

I en ledare skriver Kristianstadsbladet med flera tidningar om en skatterapport från SNS Konjunkturråd som Daniel Waldenström, IFN, lett: "Att göra alltför drastiska förändringar och att återinföra skatter som avskaffats eller sänkts för bara några år sedan, skapar osäkerhet och gör det svårare att planera för människor och företag."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en slutreplik i den debatt i SvD som började med ”Friskolornas elever är mer nöjda med skolmiljön” att "det finns ett positivt samband mellan andelen fristående skolor och elevernas genomsnittliga mjuka utfall på kommunnivå, även när man justerar för elevsammansättningen".

Yves Zenou, Monash University och affilierad till IFN,deltog i 2017 SMU konferensen om stads- och regionalekonomi, som hölls i Singapore. Asian Scientist Magazine skriver: En stads inneboende nätverk innebär att människor, företag, byggnader och transportmedel kan få långtgående, ibland oväntade effekter på varandra.

Publikt (fackförbundet ST) citerar Henrik Jordahl i Ekot om flytt av myndigheter från Stockholm: "Flytt av statliga myndigheter har varit både dyra och ineffektiva", säger Jordahl.

Dagens Arena intervjuar tre ekonomer. En av dessa är Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN. När hon ska föreslå reformer för att öka svensk tillväxt vill hon sänka skatten på arbete och införa fastighetsskatt.

I en ledare skriver Länstidningen Östersund att när Daniel Waldenström, IFN, med flera "påstår att växande förmögenheter och stora arv är ett problem för samhället svär de i kyrkan" (SNS-rapport). Tidningen skriver: "Försöken att tysta och begränsa den akademiska friheten slog tillbaka mot SNS förra gången. Trovärdigheten sjunker snabbt om en organisation som säger sig vara oberoende viker ner sig för sina finansiärer och tystar olydiga forskare."

I nättidningen Skola och Samhälle skriver Sten Svensson, Katalys och tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning om boken Kunskapssynen och pedagogiken (red. Magnus Henrekson, IFN): "De hävdar att jämlikhet och arbetsformer prioriteras framför att eleverna ska lära sig kunskaper." 

Henrik Jordahl intervjuas i Ekot om regeringens flytt av biståndsmyndigheten Sida från Stockholms innerstad till söderförorten Botkyrka. "Det kostar mer än vad man tror," säger Jordahl om flytten som han tycker är dåligt förberedd: "Det har ju annonserats myndighetsflyttar tidigare av regeringen. Och jag tycker att man hade kunna gå långsammare fram och analyserat en och en noggrannare. I synnerhet som man inte har gjort detta tidigare."

Forskning av Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN, tillägnas en krönika i Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung författad av Maja Brankovic. Hon jämför svenskt och tyskt näringsliv mot bakgrund av forskningen om vilka företag som skapar jobb och i vilka företag som produktiviteten höjts.

"Ärvda pengar håller på att bli alldeles för viktiga. Det är hög tid att göra kapitalbeskattningen mer effektiv." Det skriver Gunnar Wetterberg i en krönika på Expressens ledarsida. Hasn hänvisar till en SNS-rapport av Daniel Waldenström, IFN, med flera.

Magnus Henrekson har apropå att regeringen från 1 januari halverat antalet nationella prov i gymnasiet intervjuats i SVT Agenda om utvecklingen i den svenska skolan. Han förklarar att målen i läroplanen är väldigt svåröversatta, fluffiga och otydliga. Detta skapar stora kvalitetsskillnader och gör att skolan sviker eleverna.

Arbetarbladet skriver i en ledare att "45 miljarder. Så mycket förkunnar ekonomiprofessorerna Lars Calmfors [IFN] och Hans Flam i en intervju i Dagens Industri i veckan att skatterna måste höjas för att välfärden skall kunna upprätthållas på dagens nivå."

I en ledare skriver Dagens Arena om en skatterapport författad av bl.a. Daniel Waldenström, IFN, och Åsa Hansson, affilierad till IFN: "De kommer till den bestämda slutsatsen att Sverige borde införa en fastighetsskatt." Skribenten fortsätter: "Socialdemokraternas rädsla för att uttala F-ordet förstärker istället intrycket av att valstrategin är att försöka övertrumfa högern när det gäller repression [...]. Tragiskt."

Bloomberg View skriver om hyresreglering: "Hyreskontroll har genom åren fått en särskild bogeymanstatus bland ekonomer. Assar Lindbeck [IFN ...] förklarade en gång att förutom bombning är hyreskontroll det bästa sättet att förstöra en stad.

Ekonomiekot har intervjuat Henrik Horn, IFN, som säger att Trump är på god väg att infria sin vallöften. Han förklarar att USA dragit sig ur TTP-avtalet och startat omförhandlingar av Nafta-avtalet. USA har dessutom använt olika amerikanska regler för att unilateralt inför importrestriktioner.

Kristianstadsbladet förklarar i en ledare att Daniel Waldenström m fl författare till en skatterappport  pekar på att en mer likformig kapitalskatt skulle ge möjlighet till sänkt skatt på arbete. Samtidigt förklarar tidningen att Sverige har OECD:s näst lägsta fastighetsskatt. "Oavsett vilken nivå på skatteuttaget man förespråkar måste man se att det förhållandet är skadligt för ekonomin."

I en ledare skriver Dala-Demokraten "Daniel Waldenström [IFN], den kanske ledande svenska forskaren på förmögenheter, sa under en presskonferens: ”Forskningen ger idag stöd för att beskatta kapital, och det är faktiskt en nyhet inom den akademiska världen.”

I en ledare i SvD skriver Ivar Arpi om kritiken av Tino Sanandajis bok Massutmaning: "Magnus Henrekson [IFN], Martin Andersson, Johan Eklund och Pontus Braunerhjelm, skrev vid tillfället en debattartikel som försvarade den vetenskapliga redligheten i "Massutmaning" och avvisade kritiken som förtalslik och substanslös. Tyvärr inkom artikeln när debatten redan var avslutad, och togs inte in."

I en nyhetskommentar i DI sägs om den Konjunkturrådsrapport som Daniel Waldenström, IFN, lett: "Det är stundtals radikala förslag som slopade ISK- konton, höjd skatt på långsiktigt sparande och sänkt kapitalskatt till 25 procent. Men de mest kontroversiella förslagen – att återinföra arvs- och gåvoskatt samt höja och förändra fastighetsskatten – kommer inte att vara aktuella på länge."

I en ledare skriver Barometern om en skatterapport från SNS Konjunkturråd som Daniel Waldenström, IFN, varit ordförande för. Tidningen förklarar även: "Att återinföra eller rättare sagt höja fastighetsskatten skulle stänga ute allt fler från möjligheten att äga det egna boendet."

Dagens Opinion skriver i en nyhetsartikel att "SNS konjunkturråd föreslår förändrad kapitalskatt och förespråkar fastighetskatt men sänkt skatt på arbete i ett inlägg i diskussionen om en genomgripande skattereform". Daniel Waldenström, IFN, är ordförande för rådet där även Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, ingår.

I en artikel i Heise Online diskuteras en studie av Niclas Berggren, IFN et a. Skribenten tar även upp andra artiklar som handlar om hur skönhet påverkar våra chanser i livet. Studien av Berggren med flera visar att högerpolitiker är mer attraktiva än vänsterpolitiker och att detta ger dem en fördel i politiska val.

Nyhetsplatsen Byggahus.se skriver om skatterapport från SNS Konjunkturråd som Daniel Waldenström, IFN, lett: "Skatten föreslås vara lika för bostadsrätter och hus men däremot variera utifrån inkomstgrupp och värdet på bostaden. [...] Forskarna tror på så vis att förslaget om fastighetsskatt skulle tas emot positivt av hushållen."

I en ledare skriver DI om en skatterapport från SNS Konjunkturråd som Daniel Waldenström, IFN, lett: "Det är en bra ansats att minska skillnaden i beskattning av olika typer av tillgångar, men nivån måste fortfarande vara internationellt konkurrenskraftig på finansiella placeringar, det är den inte på föreslagna 25 procent."

"Det krävs höjda skatter om dagens bemanning i välfärden ska bibehållas. Nu sällar sig även tunga ekonomer till kritiken av att regering och opposition inte talar klarspråk om behoven." Det skriver Kommunalarbetaren och refererar till ett uttalande i DI av Lars Calmfors, IFN.

Höj fastighetsskatten och utred återinförandet av arvskatten. Så presenterar Ekot den rapport som Daniel Waldenström, IFN,  Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, samt Spencer Bastani, Linnéuniversitetet, författat inom ramen för SNS konjunkturråd.

Nyhetssajten Dagens PS skriver om en intervju med Lars Calmfors, IFN, i Dagens Industri: "Den demografiska utvecklingen innebär ett stort tryck på kommuner och landsting. Men att höja deras skatter är inte bra, utan det finns betydligt bättre skatter att höja, som fastighetskatten och matmomsen”, säger Calmfors till Di."

I en nyhetsartikel skriver DI att flera tunga ekonomer anser att skatterna behöver höjas med omkring 1 procent av BNP, motsvarande 45 miljarder, under nästa mandatperiod. ”Det ekonomiskt rimliga vore att gå till val på att skatterna behöver höjas. För jag har svårt att se hur det ska kunna undvikas”, säger Lars Calmfors, IFN.

Daniel Waldenström, IFN, har varit ordförande för SNS konjunkturrådsrapport. Om denna skriver han och hans medförfattare (här ingår Åsa Hansson, Lunds universitet som är affilierad till IFN) på DN Debatt. De anser att skatten på kapital bör höjas och skatten på arbete sänkas. de förslår en ny fastighetsskatt.

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver ett svar på en replik till ett debattinlägg i Dagens Samhälle. Heller Sahlgren skriver att repliken "visar ett taffligt letande efter hål i den forskning som når slutsatser de inte tycker om".

Henrik Jordahl, IFN, skriver en krönika i Norrbottens Kuriren om nyårslöften och vår oförmåga att hålla löften, något som har studerats av nobelpristagaren i ekonomi, Richard Thaler. Han tipsar hur vi kan lyckas med löften: "Spänn bågen lagom högt och förenkla igångsättandet."

Nättidningen Dagens Opinion skriver att "LO försöker i en rapport visa hur näringslivet har skapat maktkoncentrerade friskolekoncerner med hjälp av skattemedel. Svenskt Näringsliv kontrar med en rapport [författad av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN] som ska visa att friskolorna presterar bättre resultat. Almega anser att vinstbegränsningarna LO förespråkar främst gynnar de stora skolkoncernerna." 

Nättidningen Skola & Samhälle publicerar en artikel av Ingrid Carlgren, professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet. Ämnet är synen på kunskap och bl.a. referens till boken Kunskapssynen och pedagogiken (red. Magnus henrekson, IFN). Carlgren skriver: "Kritiken av kunskapssynen bygger på en rad medvetna eller omedvetna missuppfattningar."

I rapporten "Mer än bara prov – mjuka utfall i kommunala och fristående skolor" försöker Gabriel Heller-Sahlgren [affilierad till IFN] visa att fristående skolor är bättre än kommunala, skriver Sten Svensson med flera i ett debattinlägg i Dagens Samhälle: "Det stämmer inte – några sådana slutsatser går inte att dra från underlaget." Författarna kritiserar även en annan rapport av samma forskare.

Norska Aftenposten skriver om att regeringen har tillsatt en expertgrupp som ska studera hur sysselsättningen kan öka. Professor Lars Calmfors, IFN, ingår i gruppen.

Fler politiker har valt att lämna sina uppdrag den här mandatperioden jämfört med den förra, förklarar SVT. Richard Öhrvall, IFN, intervjuas: "En trend vi sett är att de som är nya i politiken tenderar att hoppa av i lite högre grad än de som vet vad det innebär att vara politiker."

I en artikel i The Daily Caller citeras och summeras en studie av Niclas Berggren, IFN et al. Deras studie visar att politiker med högeråsikter upplevs som mer attraktiva[ än de med vänsteråsikter].

I magasinet Sans skriver tre av författarna (Inger Enkvist, Magnus Henrekson, IFN, och Martin Ingvar) till boken Kunskapssynen och pedagogiken om vad som gått fel i den svenska skolan och vad som kan göras för att vända utvecklingen. de förklarar att "möjligheterna till positiv förändring är i dag större än någonsin".

I en ledare i SvD skriver Per Gudmundson om framtidens finansiering av den offentliga sektorn. I detta sammanhang nämner han boken "Digitalization, Immigration and the Welfare State" av Mårten Blix, IFN, som visar "att konsumtionen av sjukhusvård i Sverige har stigit med mer än 35 procent de senaste två decennierna. Men antalet arbetade timmar på sjukhusen är oförändrat".