IFN i media

I en ledare skriver Peter Wolodarski, DN, om undersökande journalistik och faktakoll: "För att minimera fel och ge en så korrekt bild som möjligt, har DN engagerat två forskare med lång erfarenhet av att granska statistik och samhällsvetenskapliga studier – nationalekonomerna Lars Calmfors och Laura Hartman. Båda har i uppdrag att läsa samtliga utkast till artiklar och komma med övergripande synpunkter på metod, urval och slutsatser."

EU:s långsiktiga och metodiska arbete för ökad transparens skulle normalt ha gett något lägre elpriser för svenska konsumenter och svenskt näringsliv från och med 2015. Men denna vinst har så här långt omintetgjorts av den höjda energipolitiska osäkerheten i Sverige. Det skriver Pär Holmberg, IFN, i ett debattinlägg i Dagens Samhälle.

I en ledare skriver Borås Tidning att tidigare skolministern Aida Hadzialic inte kan låta bli att debattera skolan. Som när " förlaget Fri tanke lyckats få henne som paneldeltagare intill professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson [IFN], medförfattare till boken ”Kunskapssynen och pedagogiken” (Dialogos),"

Expressen undrar om Sverige skulle gynnas av att gå med i bankunionen, som Liberalerna hävdar? Expressen skriver: "Lars Calmfors [IFN] varnade redan i höstas för en snabb anslutning till bankunionen. Risken för att bankerna i Sydeuropa ska gå omkull är fortfarande ”högst påtaglig”, och därmed skulle Sverige tvingas köpa ut andra länders illa skötta banker med svenska skattepengar.

DN skriver i en nyhetsartikel om H&M och "risker för barnarbete hos kedjans underleverantörer". Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, förklarar att storföretagens närvaro i utvecklingsländer gynna utvecklingen: "Det vore trist för Bangladesh om H&M lade ner sina fabriker där. Det finns inte en bangladeshisk kvinna som skulle gynnas av det."

Statsminister Stefan Löfven intervjuas i DI. Han vill bjuda in till samtal för att nå en ny bred skatteuppgörelse efter valet. Löfven säger att ”det är så oerhört tydligt att det som behöver göras nu inte går att klara med sänkta skatter. Det är precis det Lars Calmfors [IFN] och Harry Flam också pekat på”.

I en ledare skriver DI att om någon eller några av de svenska storbankerna skulle krascha kommer den svenska staten att råka ut för en stjärnsmäll.Skribenten avslutar: "Men i slutändan kvarstår euroutredaren Lars Calmfors [IFN] slutsats från 1996: frågan är i grunden politisk. Vilket land vill vi vara, vilket Europa vill vi ha och hur gynnar vi bäst svenska intressen?"

Fler gotlänningar är fel fokus för Region Gotland. Det viktigaste måste vara att göra ett gott jobb för de medborgare som Regionen redan har, skriver HelaGotland i en ledare. Tidningen hänvisar till en artikel av Andreas Bergh, IFN, i Dagens Samhälle: "han [...] fångar slöseriet i denna ordning mycket tydligare än jag själv har lyckats med".

I en nyhetstext skriver ETC att "den växande andelen superrika svenskar bör bidra mer, tycker statsministern som har öppnat för ökad beskattning". ETC har intervjuat Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN.  Hon förklarar att att det finns tekniska svårigheter med beskattning av förmögenheter.

Tiden är mogen att strama åt skatterna för de rika, kommenterar Eigil Söderin i ETC. Han hänvisar till forskning av Daniel Waldenström, IFN. "Den gamla etablerade sanningen att kapitalet skulle flöda tillbaka till Sverige när förmögenhetsskatten avskaffades visade sig vara falsk. Ny forskning [...] pekar snarare på det motsatta."

I en ledare skriver DN att "politiker upprepar mantrat för att visa lyhördhet och empati. Men det kan leda fel om rädslorna i stället förstärks". Tidningen hänvisar till Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet som sägs "förklarar väl i sin senaste bok ”Två filter” varför samhällsdebatten domineras av tron att världen ständigt blir sämre – trots att det förhåller sig precis tvärtom på de flesta områden".

Arbetsbladet citerar i en ledare en studie av Magnus Henrekson som publicerats i Nordic Tax Journal 2017. Ämnet är förmögenhetsskatt och tidningen skriver: "Stora förmögenheter och ojämlikt ägande har blivit allt mindre kontroversiellt med åren, konstaterar Magnus Henrekson."

Maria Schottenius skriver i DN om att Arbetsmarknadsekonomiska rådet läggs ner av Svenskt Näringsliv: I verkligheten är alla inte intresserade av oberoende forskning. Lars Calmfors, IFN och ordförande för AER, uttalar sig. Han säger att ”det ansågs oerhört störande att vi sa att man på sikt måste modifiera systemet”.

De som tjänar allra mest ska bidra lite till, sa Stefan Löfven i en intervju med Aftonbladet i veckan och öppnade för en ny förmögenhetsskatt, skriver ETC. Tidningen intervjuar Daniel Waldenström, IFN. Han förklarar att det inte finns tillräckligt med studier för att helt kunna styrka att rika flyttar utomlands ifall en förmögenhetsskatt införs.

Magnus Henrekson skriver i en gästkrönika på SvD:s ledarsida  om att tjänsteexporten utgör mer än en tredjedel av den totala exporten. "Om en större andel av svensk BNP ska exporteras lär detta förutsätta fortsatt snabb tillväxt i tjänsteexporten. Detta skärper ytterligare kraven på ett gynnsamt svenskt företagsklimat och starka drivkrafter för entreprenörskap."

Henrik Horn, IFN, intervjuas i DN om aviserade amerikanska ståltullar: "De inkomster som skapas i vissa branscher är mindre än de förluster som drabbar andra branscher." Om effekterna på sysselsättningen i USA säger han: "Det råder ingen tvekan om att det kostar arbetstillfällen på kort sikt i andra branscher." 

I Sveriges Radio/Studio ett intervjuas Shon Ferguson, IFN, om konsekvenserna av amerikanska ståltullar. På tal om handelskrig säger han att förhandligar är rätt väg att gå.

Kommer opinionsmätningarna att hålla måttet under valåret 2018, undrar DN i en nyhetsartikel. En av de som intervjuas i Dagens Nyheter är Richard Öhrvall, IFN. Han anser att mätningrna behövs: "Man kan diskutera hur bra opinionsmätningarna är, men de är bättre än inga alls."

De nationella proven ska bli mer styrande. Som en följd av det kommer fler elever få betyg F, förutspår Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, i en intervju med Skolvärlden. Själv tycker han att F-nivån borde avskaffas.

Under vinjetten Perspektiv skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i Dagens Samhälle att när kommuner tävlar om givna resurser så går resurserna åt till att försöka påverka fördelningen utan att några nya resurser skapas. Han förklarar att "mycket talar för att låta människor själva bestämma var de vill bo, samtidigt som varje kommun fokuserar på kvalitet i sina kärnuppgifter och på att de som valt att bbo i den kommunen ska vara nöjda och ha det bra".

Finska Hufvudstadsbladet publicerar en debattartikel av Lars Oxelheim, affilierad till IFN, m.fl. Forskarna menar att finska politiker och organisationer tydligare borde artikulera sina ståndpunkter i hur de vill att EU ska utvecklas. Och de bör söka stöd för sina ståndpunkter genom en bred samhällelig debatt om Europafrågor.

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Studio ett om kunskapskraven i skolan. Intervjun ingår i en serie reportage: 1) Föräldrar som berättar om sina och sina barns upplevelser av undervisningen 2) Om betygskriterierna och synen på kunskap (bl a Magnus Henrekson intervjuas) 3) Intervju med utbildningsminister Gustav Fridolin 4) Läraren Isak Skogstad intervjuas (kommande).

I en ledare skriver Aftonbladet om DN:s ”Fakta i frågan” som innebär att bl a Lars Calmfors, IFN, ska faktakolla texter. Skribenten ifrågasätter: "Varför är Lars Calmfors lämpligare än exempelvis Ola Pettersson, chef för LO-ekonomerna, när det gäller att kvalitetssäkra sanningar om arbetsmarknadspolitiken?"

All demokratisk diskussion mår bra av att bygga på fakta, skriv er Pia Skagermark, DN, och förklarar att tidningen har "anlitat två framstående nationalekonomer, Laura Hartman och Lars Calmfors [IFN]. Deras uppdrag är att ge övergripande synpunkter på materialet och komma med förslag till kompletteringar."

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas i P1 Morgon. Han säger att "de som inte har fast jobb eller ägande i hus eller bostadsrätt har missat den historiska uppgången i kapital när det gäller bostadsvärden och finansiella värden".

Roland Paulsen skriver på DN Kultur att det inte borde förvåna någon att LO nu varslar om den första generalstrejken sedan 1909. Han skriver om ökad ojämlikhet: "Ja till och med Lars Calmfors [IFN], känd för att i över 25 år ha kämpat för lägre löner, tvingades erkänna att det fick räcka — nu var man faktiskt tvungen att höja lönerna i offentlig sektor (DN 12/2)." 

Özge Öner, IFN, är ny krönikor på SvD:s ledarsida. I sin första krönika skriver hon om boken The XX factor: How working women are creating a new society, av ekonomen Alison Wolf: "Integreringen av högutbildade kvinnor i traditionellt mansdominerade yrkeskarriärer har lett till en ökning av dessa "nybetalda" yrken, som i stor utsträckning är kvinnodominerade."

Civilekonomen har frågat sju kända civilekonomer vilka råd de skulle ge sig själva som ekonomstudenter om de kunde gå till baka i tiden. En av dessa är Lars Calmfors, IFN. Han ger rådet att läsa nationalekonomi: "Det är en bredare arbetsmarknad än man tror, men det vet man i regel inte om när man är student. Jag vet inga nationalekonomer som går arbetslösa."

Richard Öhrvall, IFN, intervjuas i Uppsala Nya Tidning. Han har studerat hur förtroendevalda tar sig in i politiken och hur de trivs. Han säger att "de som lämnar sitt uppdrag i förtid gör det oftast för att det inte går ihop med privatlivet. Det är sällan man slutar för att man är missnöjd med själva  arbetsuppgifterna".

Dagens Media med flera tidningar skriver om att Özge Öner, IFN, är en av flera nya krönikörer på SvD:s ledarsida. Tove Lifvendahl, SvD, förklarar att "med ett dussin skarpa kolumnister, inspel av tidigare medarbetare, en mängd gäster och intervjuer, gör vi tillvaron roligare för oss själva, och, såvitt vi hör från läsarna, även för dem".

I en ledare i Aftonbladet sägs att "fackföreningarna har förlorat medlemmar. Alltså borde facken acceptera att chefer och arbetsgivare får större möjligheter att bestämma över löner och andra anställningsvillkor". Denna slutsats drar, enligt AB, AER med Lars Calmfors, IFN, som ordförande.

Dagens Opinion berättar att Svenskt Näringsliv lägger ner AER. Det var ett treårigt förordnade som löper ut 1 april 2015, enligt Svenskt Näringsliv. Lars Calmfors, IFN: "I Dagens Nyheter säger Lars Calmfors att han anar att rådet läggs ned efter en rapport som var kritisk."
 

I en rapport som Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, sammanställt för Svenskt Näringsliv visar det sig att lärare i fristående grundskolor, och framför allt i bolagsägda friskolor, ger sin arbetsplats bättre betyg än vad kommunalt anställda lärare gör. Rapporten presenteras av TT och publiceras i ett antal tidningar.

Lena Adelsohn Liljeroth skriver i en krönika i nättidningen News 55 om ett föredrag av Magnus Henrekson, IFN, som oroade publiken. Föredraget handlade nämligen om dagens skola. Hon frågar sig vad vi kan göra, vi som inte har barn i skolan? Vi som kanske har barnbarn? Hon ger rådet: Läs för dem!

DI med flera tidningar citerar DN som skriver om att Svenskt Näringsliv lägger ner AER. Huruvida rådet var tänkt att fortleva råder det delade meningar om. Enligt Lars Calmfors startades expertrådet med avsikten att det skulle fortleva länge. Svenskt Näringsliv hävdar däremot att "det rör sig om ett treårigt uppdrag".

Johan Schück skriver i DN om att AER upphör den 1 april, efter beslut av Svenskt Näringsliv. Tråkigt, men inte överraskande, menar Lars Calmfors, IFN och rådets ordförande. Han förklarar att "det är klart att man på arbetsgivarhåll inte har varit nöjd med en del av rådets analyser". Schück förklarar: "Lars Calmfors syftar främst på fjolårets rapport där rådet ställde sig kritiskt till att industrins löneökningar skulle vara styrande för hela arbetsmarknaden."

Henrik Jordahl, IFN, skriver i en krönika i NWT att det behövs utökade möjligheter att betala själv för att få vård i tid. Detta eftersom att det med dagens skatteintag är omöjligt att utan dröjsmål ge högkvalitativ sjukvård till alla som behöver. Han skriver att alla skule tjäna på att fler betalar för sin egen vård ur egen ficka.

I ett Letter to the Editor i Financial Times skriver Lars Oxelheim, Lunds universitet och affilierad till IFN, om likheten mellan utbud och efterfrågan på pengar i slutet av 1970- och början av 1980-talet med Paul Volcker som centralbankschef och Ronald Reagen som president och vad som nu ligger i korten i USA de närmsta åren med Joe Powell som centralbankschef och Donald Trump som president.

ETC skriver att det behövs fler än 200 000 nyanställdas i offentlig sektor för att ta hand om den växande äldre och yngre befolkningen. Hur detta ska finansieras skriver ETC att "till och med ekonomiprofessor Lars Calmfors [IFN],[...] som konsekvent propagerat för sänkta löner i 25 års tid, argumenterar i den här frågan för höjda löner och höjd skatt."

Ebba Busch Thor har intervjuats i  Studio DN Special. Tidningen har faktakollat hennes påståenden. Vad gäller att tilliten sjunkit skriver DN: "Den senaste upplagan av European Social Survey [...] visar på en marginell nedgång i mellanmänsklig tillit i Sverige sedan 2002, någonting statsvetaren Richard Öhrvall [IFN] uppmärksammade i oktober 2017."

Forskning visar hur barn i åldrarna 11-14 drabbas när en förälder döms till fängelse. Sannolikheten att barnet självt döms för ett brott innan 20 års ålder ökar med 40 procent. Om detta skriver Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, i en krönika i Arbetsvärlden.

Johan Wennström, IFN, skriver på SvD Kultur att konservatism är en kvalificerad liberalism. Han förklarar att det inte går att bygga ett samhälle bara på frihet, rättvisa och omsorg. Den liberala moralen kommer då till slut att kränkas. Den konservativa moralen behövs "som ett stadigt ramverk för det goda, liberala samhället".

Mikael Sandström, tidigare medarbetare till före detta statsminister Fredrik Reinfeldt och i dag chefsekonom på TCO, har intervjuats av Arbetet. På frågan om hans favoritekonom svarar Sandström: Magnus Henrekson, chef för IFN. ”Han är väldigt klok”.

ETC skriver att SD "beskriver ofta sig själva som ett arbetarparti som värnar om svenska arbetare. Men en färsk rapport från tankesmedjan Tiden visar på raka motsatsen." Tidningen skriver att SD vill luckra upp Las: "Med syfte att få fart på anställningarna, vilket enligt bland annat Lars Calmfors,  [...] inte har något stöd i forskningen",

I en nyhetsartikel skriver Dagens Arena om att Sverigedemokraterna säger sig driva en politik som är arbetarvänlig. "SD ha en uppluckring och avreglering i arbetsrätten", förklarar tidningen och hänvisar till Lars Calmfors, IFN: "SD menar att förändringen skulle leda till ökad sysselsättning, något som exempelvis Lars Calmfors [...] hävdar inte stämmer. En uppluckrad LAS har inte »någon effekt på sysselsättningen och arbetslösheten totalt sett."

Allt för ofta är nyhetsrapporteringen om riskkapitalet negativ, skriver Thomas Röckert och Alen Musaefendic, centerpartiet, i ett debattinlägg i Dagens Samhälle. De hänvisar till forskning av Martin Olsson och Joacim Tåg, IFN. Forskarna visar "att riskkapitalinvesteringar leder till ökad produktivitet."

7H Affärer, en gemensam nättidning för Borås Tidning och Ulricehamns Tidning,  skriver om forskning av Johanna Rickne, affilierad till IFN, och Olle Folke: "För kvinnor som får ett toppjobb inom politiken eller näringslivet ökar risken för att relationen ska gå i kras. Enligt statistiken är dock jämställda relationer bättre rustade."

Joakim Broman skriver Bohuslänningen m.fl. om boken Pengar för ingenting (Timbro) där Andreas Bergh och Mårten Blix, IFN, skrivit kapitel: "Modellen som Bergh föreslår innebär att det ovillkorade försörjningsstödet trappas av i långsam takt, så att det alltid lönar sig att arbeta. Den tanken är god och mycket användbar oavsett om man förespråkar basinkomst eller inte." 

Läs mer i

Bohuslänningen

Gefle Dagblad

Motala & Vadstena Tidning

Nätplattformen Mentor Newsroom skriver om AER:s rapport "Hur fungerar kollektivavtalen?", Lars Calmfors, ordförande AER, säger att "det förvånade oss att minimilönerna var ett mindre problem än vi trott". Han föreslår att man ska diskutera en sorts kollektivavtal light som lämnar delar av avtalen utanför.

Svenska Dagbladet skriver om flytten av Nordeas huvudkontor från Stockholm till Helsingfors. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas. Han ser flera risker med en eventuell flytt: "Dels att kostnaden för flytten kan bli betydligt högre än planerat, det finns gott om exempel på det. Dels att det kan bli svårt att hitta rätt kompetens till topposter i banken med huvudkontoret i Helsingfors."