IFN i media

Fredrik Heyman, IFN, och Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, skriver på SvD Debatt om hur globaliseringen negativa konsekvenser kan uppvägas med en rad politiska reformer, bl.a. satsning på vidareutbildning och att man underlätta arbetstagares geografiska rörlighet. Heyman och Sjöholm är författare till rapporten "Globalisering och svensk arbetsmarknad" utgiven av SNS,

I en gästkrönika i Göteborgs-Posten skriver Johan Ingerö  att "voteringen den sjunde juni om vinst i välfärden kommer bli en formalitet, en verklighetens ridå som äntligen faller över en alltför lång politisk buskis som styrts av Vänsterpartiet och tillåtits Socialdemokraterna". Han hänvisar till en rapport av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, och Nima Sanandaji.

Peter Wolodarski skrtiver i en ledare i Dagens Nyheter att "skolbetygen har stor betydelse för den enskilde. Sverige har skapat en marknad där det delas ut glädjebetyg utan närmare kontroll. Det är ett stort svek." Han hänvisar till en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

Annika Sundberg, Per Naroskin och Camilla Lif är sparare i radioprogrammet Spanarna (Sveriges Radio). Per Naroskin berättar om forskning av Niclas Berggren, IFN, om utseendets betydelse för politiker. Forskningen har publicerats i Journal of Public Economics. Naroskin förklarar "att det visar sig att det man anat men inte ville att det skulle vara så", nämligen att politikers utseende spelar stor roll för hur människor röstar.

I ett inlägg till och svar från ledarredaktionen skriver BLT att det är en viktig poäng att det är just en friskola som lyckats skapa trygg och ordningsam skolmiljö. "Problemet och dess konsekvenser beskrivs mycket utförligt i boken "Kunskapssynen och pedagogiken" [red Magnus Henrekson, IFN]. Utöver boken om Internationella Engelska Skolan är denna en nyckel för att förstå problemen i svensk skola."

Sverige är det enda landet i världen där fristående skolor är helt och hållet fria från regler om hur mycket vinst man kan plocka ut när man driver en skola, skriver Tony Nilsson (S) i ett debattinlägg i Kristianstadsbladet. Han hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilerad till IFN.

ETC skriver om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Mina huvudslutsatser är att betygssättningen i alla ämnen verkar vara generösare för alla olika friskolegrupper, jämfört med kommunala skolor som har motsvarande resultat på de nationella proven när de finns, säger Jonas Vlachos till Aftonbladet."

Altinget skriver om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Vlachos citeras från Aftonbladet: "Mina huvudslutsatser är att betygssättningen i alla ämnen verkar vara generösare för alla olika friskolegrupper, jämfört med kommunala skolor som har motsvarande resultat på de nationella prov när de finns".

Skånska Dagbladet skriver om att "Socialdemokraterna valde att inte delta i beslutet om att privata Internationella Engelska skolan ska etablera sig på Vikhemsområdet". En av de intervjuade hänvisar till Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Jonas Vlachos pekar också på kvalitetsproblem i den privata skolsektorn som lägre lärartäthet, lägre andel behöriga och färre specialpedagoger."

I en krönika på ledarsidan skriver henrik Hall i Östergöta Correspondenten om pensionssystemet. Han hänvisar till ett blogginlägg av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, där det framgår att Dagens Arena att det skiljer ytterst lite mellan den som arbetat ett helt yrkesliv och någon som gått på bidrag: "Han [Anderas Bergh] konstaterar snabbt två fel."

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, intervjuas i P4 Halland om en betygsstudie. Vlachos säger att "när man jämför med de nationella proven är betygsättningen generösare på de fristående skolorna. Och särskilt mycket högre är betygen på Engelska skolan och Kunskapsskolan."

Svenskt Näringsliv kommenterar en rapport av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Det handlar om betygsättning i kommunala resopektive friskolor. Anders Morin, välfärdspolitisk expert på Svenskt Näringsliv "anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen". 

TT skriver om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Texten publicerad bland annat i SvD. Det handlar om betygsättning i kommunala respektive friskolor. "Enligt alla mina mått är de fristående skolorna mer generösa", säger Jonas Vlachos.

Skolvärlden skriveri en nyhetstext om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Fristående skolor sätter glädjebetyg i större utsträckning än kommunala [...]. Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan pekas ut som mest generösa i betygssättningen."

Blekinge Läns Tidning skriver i en ledare att "Heléne Björklund, Socialdemokraternas förstanamn på partiets riksdagslista, har helt fel om det vinstförbud för privata välfärdsföretag riksdagen ska rösta om den 7 juni." Tidningen hänvisar till och citerar forskning av Henrik Jordahl, IFN.

Jönköpings-Posten skriver om en artikel i Aftonbladet där  en studie av Jonas Vlachos, Stockholmns universitet och affilierad till IFN, presenteras: "Engelska skolan och Kunskapsskolan, som båda har skolor i Huskvarna, ligger i topp när det gäller glädjebetyg till eleverna."

Aftonbladet skriver om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Alla friskolegrupper sätter glädjebetyg jämfört med kommunala skolor – men Engelska skolan och Kunskapsskolan ligger i topp".  Vlachos säger: "Mina huvudslutsatser är att betygssättningen i alla ämnen verkar vara generösare för alla olika friskolegrupper, jämfört med kommunala skolor [...]."

Dagens Industri skriver att "de subventionerade jobben sänker arbetslösheten – men andelen som får ett riktigt jobb efteråt är liten, visar nya siffror". Tidningen intervjuar Lars Calmfors, IFN. Han pekar bland annat på att "de svaga resultaten kan förklaras med att deltagarna står långt ifrån arbetsmarknaden". 

"Friskolornas betygsövertag mot kommunala skolor beror i princip på glädjebetyg," skriver Entreprenör om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Tidningen fortsätter: "Resultaten är tydliga, enligt Vlachos. Alla friskolegrupper sätter genomgående högre betyg än kommunala skolor efter att hänsyn tagits till resultaten på de nationella proven."

Dagens Arena skriver om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Slutsatsen som Jonas Vlachos drar av studien är att det finns uppenbara svårigheter med att, som i dagens Sverige, kombinera ett betygssystem som bygger på tillit, med en marknadsorienterad skola där både offentliga och privata aktörer är verksamma".

Kostnaderna för vård till personer som vistas i landet utan tillstånd har ökat kraftigt, skriver TT. Andreas Bergh, IFN, intervjuas: "Även om det är mycket med en fördubbling är det fortfarande ganska låga belopp. Men fortsätter det att fördubblas skulle det kunna det öka till betydande summor", säger han.

Nyhetsbyrån Direkt skriver om en debattartikel i DI av Mårten Blix, IFN: "Nationalekonomen Mårten Blix anser att Riksbanken bör fira sitt 350-årsjubileum genom att höja räntan. Han tycker att Riksbankens penningpolitik har landat i en falsk precision i bedömningen av svensk ekonomi och att det är dags att avsluta det svenska experimentet med extrem penningpolitik."

Mårten Blix, IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Industri att "det är hög tid att avsluta det svenska experimentet med extrem penningpolitik". Han förklarar att "Riksbankens penningpolitik har landat i en falsk precision i bedömningen av svensk ekonomi. Riksbanken bör fira sitt 350-årsjubileum med att höja räntan".

Özge Öner, IFN, skriveren krönika på SvD:s ledarsida om invandring med utgångspunkt i George Borjas bok ”We Wanted Workers”. "För flyktinginvandring talar ett "grundläggande humanitärt ansvar". Men detta kan inte motiveras med en felaktig beskrivning av hur bra invandring är, utan vi behöver snarare förklara varför vi väljer att hjälpa vissa men inte andra."

Hernrik Jordahl intervjuas i P4 Västernorrland om vad skönhet betyder i politiska val. Han förklarar att han och medförfattarna Niclas Berggren och Panu Poutvaara överraskades av att väljarna uppfattar högerpolitiker som något snyggare än vänsterpolitiker. Kanske kan det bero på att de som tjänar bättre (skönhetspremie på arbetsmarknaden) inte vill ha så stora omfördelningar som vänsterpolitiker förespråkar, resonerar Jordahl.

Henrik Jordahl intervjuas i TV4:s Nyhetsmorgon om vad skönhet kan betyda i politiska val. Det handlar om forskning av Niclas Berggren, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara.

I ett debattinlägg på Dagens Arena undrar studenten och debattören Carolina Sundell hur det kommer sig att den solidariska löneprincipen sedan länge kan vara glömd. "Sanningen, »att kapital utan arbete är ingenting« tycks ha blivit alternativ kunskap när nationalekonomer som Lars Calmfors [IFN] får oproportionerligt utrymme i media att predika en tro på lägre ingångslöner".

Henrik Jordahl, IFN, intervjuas i Aftonbladets tv:s morgonprogram. Ämnet är utseendets betydelse i politiken. Henrik Jordahl förklarar att en undersökning i Finland visat att ju snyggare väljarna anser att politiker är desto fler röster får de. "Ett oväntat resultat är att vi fann att högerpolitiker är lite vackrare än vänsterpolitiker".

I en krönika i Arbetsvärlden skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, att MUF:s ordförande Benjamin Dousas förslag om resultatbaserad ersättning i skolorna ersätter ambitionen om likvärdighet med dess raka motsats.

I en ledare skriver Skaraborgsbygden att de rika blir rikare och klyftorna växer i samhället. "Det är en sanning som nu också uppmärksammats i en rapport från Nordiska Ministerrådet. Den har nyligen publicerats i Nordic Economic Policy Review med Lars Calmfors (IFN) som en av redaktörerna.

Under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver Henrik Jordahl och Lovisa Persson, IFN, att digitala hjälpmedel och tidmätning i omsorgen kan garantera de äldre deras berättigade timmar. De anser vidare att det är centralt för kvaliteten i omsorgen att det skapas god balans mellan brukartid och kringtid.

Svenskt Näringslivs nyhetsplattform fPlus och Omni skriver: "Ju snyggare vi tycker att en politiker är, desto fler röster har den också fått av väljarna. Det visar en studie som nationalekonomen Niclas Berggren [IFN] varit med och genomfört, rapporterar sajten forskning.se."

Inför höstens val är sänkt ersättning från a-kassan en viktig fråga för Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet, skriver Arbetet. "Men incitamenten för den som är arbetslös att skaffa arbete är redan starka, anser forskaren Lars Calmfors [IFN]."

Dagens Opinion skriver: "Utseendet på en politiker spelar roll för väljarna och högerpolitiker är snyggare än andra. Det är några av rönen forskaren Niclas Berggren har hittat indicier på, berättar Forskning.se."

Henrik Jordahl, IFN, intervjuas i Expressen om sin studie "The right look: Conservative politicians look better and voters reward it". "Skönhet är något subjektivt, men det är något som människor ändå är ganska överens om" förklarar Jordahl.

En krönika av Henrik Jordahl, IFN, publiceras i Norrbottens-Kuriren. Han frågar sig hur effektiv hemtjänsten kan bli: "Vi finner inga tydliga tecken på att de äldre är mindre nöjda när personalen arbetar mer produktivt. Det talar emot att hög produktivitet sliter på personalen på ett sätt som går ut över brukarna."

Tidningen Upphandling24 skriver om att Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren, den senare affilierad till IFN, vill införa krav på standardiserade avtal som ett sätt att effektivisera offentliga upphandlingar. Artikeln bygger på en debattartikel i Dagens Industri.

Aktuellt i Politiken skriver att "Ulf Kristersson (M) säger att förslaget om sänkta löner inte finns. Men förslaget finns och lönepressen har stöd i forskning." Tidningen skriver: "Till och med ekonomiprofessorn Lars Calmfors [IFN] framförde kritik mot alliansen för att de inte talade klarspråk om att jobbskatteavdragen satte press på lönerna."

Forskning.se skriver om aktuell svensk forskning. Niclas Berggren intervjuas om att den som är snygg får "fler röster om hen är politiker": Det finns en tydlig koppling mellan utseende och inkomst. "Vackra människor tjänar mer, fula människor tjänar mindre" förklarar Berggren.

I en ledare skriver Sydsvenskan och HD att samtliga partier överskattat effekten av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Skribenten citerar Lars Calmfors, IFN, om etableringsjobb: "Nystartsjobb är idag en vanlig åtgärd med en nettokostnad för arbetsgivarna på 10 500–13 500 kronor per anställd och månad. Med etableringsjobb blir motsvarande kostnad 8 400 kronor, vilket lär göra att nystartsjobben trängs undan. Då ger arbetsmarknadspolitiken, på det hela taget, åter begränsad effekt och dessutom till en hög kostnad för samhället."

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet skriver bl.a. Magnus Henrekson, IFN, om Olav Sorensons entreprenörskapsforskning som belönats med Global Award for Entrepreneurship Research: "På lång sikt är det framgångsrika entreprenörer som driver utveckling och ekonomi framåt. Olav Sorenson visar att det inte bara är ekonomiska faktorer som är avgörande för att entreprenörskap ska blomstra: geografiska och sociala aspekter är väsentliga."

I en ledare i Dalarnas Tidning hänvisas till boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör: "Skribenterna, med bakgrund i allt från nationalekonomi till hjärnforskning, pekar på det postmoderna paradigm som styr synen på kunskap, och hur synsättet har blivit en integrerad del i både läroplanen och lärarrollen."  

I en ledare skriver Östran att om den pensionsdebatt som väntas (S) distriktskongress: "I ntressant och korrekt när Lars Calmfors [IFN] hävdar att en progressiv fastighetsskatt – högre skatteprocent för fastigheter med högt värde – vore effektiv fördelningspolitik. Men något säger att det är få, om ens någon, ledande politiker som vågar ta upp förslaget i debatten."

I en ledare skriver Norrtelje Tidning om lönerna för bland andra landets lärare. Industriavtalet från 1997 slog fast att lönerna inom industrin skulle vara normerande, slår skribenten fast. Men "det finns sektorer, menade Lars Calmfors [IFN], som behöver högre löneutveckling än industrin. Bland annat för att klara rekryteringen."

Nyheter 24, nyhetssajt på nätet, publicerar ett debattinlägg om privata välfärdsbolag av Natalie Tegelberg, KDU. Hon hänvisar till forskning på IFN: "Enligt IFN utgör de privata välfärdsföretagens samlade vinster högst 0,6 procent av landstingens och kommunernas kostnader för vård, skola och omsorg."

DN Ekonomi skriver om småföretagares sätt att tänka kring kollektivavtal. Lars Calmfors, IFN, intervjuas i sammanhanget. Han förklarar att "kollektivavtalet kan göra det svårt att skräddarsy lösningar som passar det enskilda företaget".

I en nyhetsartikel i Dagens Nyheter kallar Ardalan Shekarabi (S) kritiken som de borgerliga får av Muf på DN Debatt för ett erkännande. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, anser att "politiken inom det här området inte velat se de drivkrafter som systemet ger upphov till och att man har undvikit att kritisera modellen och skolföretagen".

Dagens Arena intervjuar MUF:s ordförande Benjamin Dousa om kritik mot de borgerliga partiernas sätt att hantera skolan: "Jag tycker att Magnus Henrekson, IFN, efter valet 2014 riktade väldigt bra och saklig kritik där han menar att svensk borgerlighet i för stor utsträckning har varit pro business istället för pro market. Nu finns inga direkta drivkrafter från rektorer och huvudmän att prioritera en bra skola."

Nyhetsbrevet Altinget har intervjuat Henrik Jordahl om två rapporter från Skolverket. "Familjebakgrund spelar allt större roll för elevers betyg. Men Henrik Jordahl på Institutet för näringslivsforskning ifrågasätter hur mycket man kan åstadkomma med kompensatoriska åtgärder."

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i DN Ekonomi om kollektivavtal. "Kollektivavtalet kan göra det svårt att skräddarsy lösningar som passar det enskilda företaget", säger Lars Calmfors.