IFN i media

Uppsala Nya Tidning skriver om forskning av bland andra Niklas Elert, IFN:  "Forskning (av docent Karl Wennberg och Niklas Elert) visar att UF-företagare senare i livet får högre medelinkomst, blir chefer i större utsträckning och har en högre etablering på arbetsmarknaden."

Lars Oxelheim, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas i Realtid.se. Han menar att finansmarknaderna har tendens att ägna sig åt grupptänkande: "När alla tycker samma sak, det är då helvetet kommer. Finansmännen har en tro på sin egen förmåga att spå räntan. Det är ett grupptänk som leder oss fel."

Arbetsvärlden har intervjuat Daniel Waldenström, IFN. Tidningen skriver att han "avfärdar begreppet grön skatteväxling som förekommer i fyrpartiavtalet där det går att tolka som att sänka arbetsgivaravgifter och höja skatter på miljöfarlig verksamhet."

Lovisa Persson, IFN, intervjuas i Skövde Nyheter om en SNS Konjunkturrådsrapport som hon varit med och författat. Om kommunernas demografiska utmaning och att unga flyttar till städerna säger hon: "Det finns andra saker som kan attrahera med att bo i större städer. ett kommersiellt utbud och en livsstil som man gärna har."

I ett debattinlägg i Länstidningen Östersund hänvisar Karin Liljeblad, Vårdföretagarna, till forskning av Jannis Angelis, affilierad IFN, Anna Häger Glenngård och Henrik Jordahl, IFN. De har visat att de privat drivna vårdcentralerna generellt har något bättre ledning än de offentligt drivna vårdcentralerna.

I en ledare undrar Värmlands Folkblad varför menar "liberaler som C-ledaren Annie Lööf att det privata alternativet alltid är bättre?" Vad gäller Arbetsförmedlingen anser skribenten: "En rapport från gröna och liberala (!) tankesmedjan Fores under ledning av ekonomiprofessor Lars Calmfors [IFN] kom i fjol fram till att det inte finns något som visar att privata utförare skulle vara mer effektiva än offentliga."

I en ledare skriver Dagens Arena att neddragningarna på Arbetsförmedlingen "skapar osäkerhet och otrygghet för de arbetslösa precis när konjunkturen vänder neråt". Skribenten fortsätter: "Att ytterligare privatiserad arbetsförmedling inte skulle göra jobbet bättre, snarare lite dyrare har såväl borgerliga ekonomer som Lars Calmfors, som den centerfinansierade tankesmedjan Fores visat."

I en replik i Realtid.se hänvisar Per Lindvall till Lars Calmfors, IFN: "Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe och Mats Kinnvall är inte nådiga i sin kritk av min krönika. Jag kan erkänna att jag delvis bjöd in till detta, men kan också lite förnöjt konstatera att jag befinner mig i gott sällskap, med 'husposören' och den av 'uppmärksamhetsbehov' drivna ekonomiprofessorn Lars Calmfors, som ju också har kritiserat Teknikföretagens syn på den svenska lönebildningen." 

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att "det optimistiska budskapet från Hans Rosling [...] har fått utstå en hel del kritik på sistone". Bergh menar att det kan "tänkas att passivitet skulle kunna bli en olycklig konsekvens av Roslings budskap". Han förklarar att vi bör lära av våra misstag, "men minst lika viktigt att lära av det som blivit bättre".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, kommenterar SCB:s sysselsättningsprognos i EFN tv. "Vi har stora 40-talist kullar och de flesta av dem blir gamla under 2020- och 2030-talet. Och 40-talisterna födde färre barn så nu ska en lite mindre grupp försörja en lite större grupp," förklarar Bergh.

Anna Danielsson Öberg skriver en krönika i Dagens Arena om varslen på Arbetsförmedlingen. I sammanhanget nämns Lars Calmfors, IFN: "Lars Calmfors och Andreas Bergström anser också Cecilia Fahlberg att politikernas detaljstyrning måste minska."

"Att skapa kaos är ingen bra start på att reformera Arbetsförmedlingen" skriver Hallandsposten i en ledare. Skribenten har tittat på TV4 Nyhetsmorgon där Lars Calmfors, IFN, kommenterat att fler privata aktörer ska ta över Arbetsförmedlingens uppdrag."Jag tror att man kan uppnå effektivitetsvinster med mer av privata utförare. Men då ska man göra det på ett väldigt genomtänkt och planerat sätt", sa Calmfors.

I en insändare till Dagens Nyheter diskuteras förslaget att stöpa om Arbetsförmedlingen. Det är fel väg att gå, anser Johan Berg, Arbetsförmedlingen.  Han hänvisar till Lars Calmfors, IFN: "Calmfors menar att en fullskalig privatisering av AF riskerar att gå snett eftersom forskning visar att privata aktörer snarare presterar sämre."

Lars Calmfors, IFN, är en av de två personer som fanns med i TV4, Nyhetsmorgons studio för att diskutera varsel på landets arbetsförmedlingar. "Redan i dag använder arbetsförmedlingen privata utförare i väldigt stor utsträckning. Men jag tror man ska pröva sig fram och göra det i ännu större omfattning," sa Lars Calmfors.

Arbetsgivarorganisationer och industrifacken kan inte ha ensamrätt på att diskutera lönebildningen, skriver Flamman i en ledare. "Lars Calmfors, [...] menar också att märket kan skapa obalanser genom att inte tillåta större löneökningar i andra sektorer med brist på arbetskraft" skriver Flamman.

I ett debattinlägg på SVT Opinion skriver Johan Berg, Arbetsförmedlingen, att AF "är en myndighet med hög effektivitet": "Professor Lars Calmfors är tydlig med att en fullskalig privatisering av AF riskerar att gå snett" skriver han och länkar till ett inslag i Studio Ett i juni 2018.

SvD Näringsliv som intervjuat Lars Calmfors, IFN, skriver: "Revolutionen på Arbetsförmedlingen gör Sverige sämre rustat för sämre tider." Han är orolig för "att det blir lite leksuga av det hela. Att man gör det alldeles för snabbt och radikalt även om det finns en genomtänkt vision med många vettiga idéer bakom reformen".

I en krönika på SvD Kultur skriver Johan Wennström, IFN, att nationalism ofta ses som moraliskt suspekt: "Dagens liberala politiker borde istället för att misstolka nationalismen återupptäcka sin egen bortglömda historia."

Realtid.se publicerar ett debattinlägg av Anders Weihe och Mats Kinnwall, Teknikföretagen. De kritiserar en könika av Realtids Per Lindvall. Ämnet är sambandet mellan löneökningar och valutakurser: "Calmfors [IFN] och Driffill konstaterade redan 1988 att utländsk konkurrens dämpar lönernas effekt på inhemska priser."

I ett debattinlägg i Dagens Arena skriver debattören Johan Berg, Arbetsförmedlingen, om att arbetsmarknadsutredningen ska presentera sitt slutbetänkande den 30 januari. I sammanhanget nämns Lars Calmfors, IFN som sägs ha "förkastat förslaget om att helt privatisera AF. Calmfors föreslår istället en modell där myndigheten konkurrerar med de privata aktörerna inom begränsade matchningstjänster".

I en krönika på SvD:s ledarsida skriver Maria Rankka om att hon oroar sig för att Sverige tappar platser i Bloombergs årliga innovationsindex. Rankka menar att "Forskningsinstitut som exempelvis Ratio, Entreprenörskapsforum och Institutet för näringslivsforskning har solid kunskap på området och är säkert villiga att hjälpa till om den nya näringsministern behöver råd".

En ny ekonomikommission bör få i uppdrag att komma med förslag inom områden där vi redan har ett betydande kunskapsunderlag, skriver Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund i SvD. De hänvisar till Lindbeckkommissionen som leddes av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet.

I en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida skriver Jonas Hellman om förslaget att införa marknadshyra inom nyproduktion: "Som ekonomiprofessor Assar Lindbeck [IFN och Stockholms universitet] har påpekat är detta en riskabel väg att gå, eftersom det kan leda till ett politiskt bakslag."

I en intervju med Investors vd Johan Forssell hänvisas till ett debattinlägg av Lars Oxelheim, Lunds universitet och affilierad till IFN. Realtid.se skriver att Oxelheim pekar på att ”allmän tro på låg ränta kan bli förödande” och han "klargör hur lite Riksbanken styr över den svenska räntan".

Joacim Tåg, IFN, är en av forskare som intervjuas i EFN tv om lönegapet mellan män och kvinnor. "Bland män som är chefer är det nästan 15 Procent som tjänar mer än en miljon kronor, men bara 10 procent bland kvinnliga chefer", förklarar Tåg.

Det finns i dag ett samförstånd kring att räntehöjningar framöver kommer att förbli blygsamma. Men Sverige är del av en global finansiell marknad och Riksbankens kontroll kan komma att sättas ur spel. Det skriver Lars Oxelheim, affilierad till IFN, i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.

I en nyhetsartikel intervjuar SvD Annie Lööf (C). Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN: "På senare tid har flera svenska ekonomiprofessorer hakat på en internationell trend och talat om behov av höjda kapitalskatter och uppräknade bidrag. Bland annat Lars Calmfors har sagt att för stora inkomstskillnader kan vara politiskt riskabelt."

Lars Calmfors är en i studion när TV 4 Nyhetsmorgon diskuterar den nya regeringens ekonomiska politik. På sikt, säger Calmfors, ska man satsa på försvaret etc, som kostar väldigt mycket, och "jag kan känna en viss oro att man i slutändan kommer att höja utgifterna så att finanspolitiken blir svag på lång sikt".

Per Lindvall skriver i Realtid.se om "den nya regeringen borde sänka eller höja skatterna är en ickefråga". I samband med överenskommelsen mellan S, MP, C och L förklarar han att Lars Calmfors, IFN, är anser att "överenskommelsen är underfinansierad".

Jan Guillou skriver i en krönika i Aftonbladet att "friskolekoncernen Viktor Rydberg är den i särklass största leverantören av studenter till Handels". I sammanhanget nämns att Magnus Henrekson, [IFN], och Jonas Vlachos [Stockholms universitet och affilierad till IFN] har utrett att det mellan åren 1997 och 2007 ”skett en exceptionell utveckling när det gäller elever som går ut gymnasiet med MVG i alla kurser, 20,0 i slutbetyg”. Forskarna pekade i detta sammanhang särskilt ut fyra skolor, de från friskolekoncernen Viktor Rydberg, skriver Guillou.

Det nya regeringsunderlaget har enats om att släppa hyrorna fria för nyproducerade lägenheter. Förslaget sågas av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, i en intervju i DN. Han ser idén som "otillräcklig och vårdslös". "Dessutom är det en riskabel politik. Det gigantiska efterfrågeöverskottet som finns skulle ju kanaliseras mot nyproduktionen. Det kan bli en explosion i hyrorna där" säger Lindbeck.

I en ledare skriver Borås Tidning att den blocköverskridande fyrpartiöverenskommelsen måste ge verklig förändringar: "Inte minst vad avser arbetsmarknadspolitiken." Tidningen hänvisar till forskning av Per Skedinger, IFN.  "De förändrade turordningsreglerna innebär större flexibilitet åt båda håll [...] Den effekten har exempelvis [...] Per Skedinger, kunnat visa".

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Lärarnas Tidning som frågar "Du har länge kritiserat 'det pedagogiska etablissemanget', vad har du fått för reaktioner?" Henrekson svarar; "Nästan inga, man försöker tiga ihjäl kritiken. När jag varit inbjuden till högskolor har jag haft önskemål om att pedagogikprofessorer ska vara med och debattera. Det har bara skett i Lund, ingen annanstans. De vet att de har empirin emot sig. "

Per Skedinger, IFN, intervjuas i Studio Ett om turordningsreglerna i Las. Han ger en analys av forskningen på området och förklarar att de företag som delvis undantas från dessa regler, blir mer benägna att anställa arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De anställda är dessutom mer sällan borta pga sjukdom.

Expressen skriver om den tillträdande regeringen: "Lars Calmfors [IFN], skrev i DN i våras att de ökade klyftorna i Sverige beror på minskad omfördelning via skatte- och bidragssystemet, och föreslog därför höjda skatter och uppräknade transfereringar. Motivet? Att säkra den politiska och sociala stabiliteten'. Forskningen har hängt med. Men inte politikerna."

Nättidningen Altinget skriver om SNS Konjunkturrådsrapport med bl.a. Lovisa Persson, IFN, som författare. "När det gäller glesbygdskommunerna, så tror inte vi att det är bra att slå ihop dem. Då förlorar man lokal förankring för alla uppgifter, även de man vill behålla lokalt, säger Persson till Altinget."

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter skriver Lovisa Persson m.fl. att kommunernas förutsättningar att klara välfärdsuppdraget försämras kraftigt inom den närmaste framtiden. I en SNS Konjukturrådsrapport 2019 har de identifierat "fyra nödvändiga förändringar", bl.a. färre riktade statsbidrag till kommunerna.

Daniel Suhonen skriver i Arbetet om Björn Elmbrantsbok Marknadens tyranni. Han menar att S förlorat kampen om idéerna. "Ekonomer som Assar Lindbeck [IFN], Svenskt Näringslivs direktörer och Timbros konglomerat av tankesmedjor har bedrivit ett ideologiskt gerillakrig på tusen fronter mot en arbetarrörelse som trodde sig ha vunnit för alltid och vare sig behövde forma några idéer, slåss för sin politik eller hålla sig med några intellektuella."

ETC skriver från ett seminarium om basinkomst där Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, talade i ämnet. "Välfärdsforskaren Andreas Bergh menar att det i princip alltid är svårt att dra slutsatser utifrån experiment utförda i andra länder, dels för att de sker i en liten skala men framförallt för att kontexten är annorlunda."

Johan Rudström skriver i UNT att fyrpartiuppgörelsen i sig inte ger anledning till oro. Ekonomerna  Lars Calmfors, IFN, och Harry Flam, har båda kritiserat den förra regeringen för att ha sparat för lite. "Ändå gör de nu olika bedömningar av uppgörelsen. Enligt Calmfors innebär de ökade utgifterna ”en stor risk för statsfinanserna” (SvD 12/1)" skriver Rudström.

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver debattören Johan Berg att privatiserad Arbetsförmedling inte kommer att lösa landets utmaningar. "Ekonomiprofessor Lars Calmfors [IFN] är tydlig – en fullskalig privatisering av AF riskerar att gå snett."

Arbetet skriver om basinkomst/medborgarlön: "Från vänster till höger förs nu allt fler tankar fram om att införa basinkomst eller medborgarlön. Men de politiska partierna ligger lågt i frågan. En förklaring är att det är för många ”UFO:n” som argumenterar för basinkomst, hävdar välfärdsforskaren Andreas Bergh [IFN]."

Andreas Bergh skriver i en krönika på DN:s ledarsida, med anledning av reformer som S, MP, C och L har kommit överens om, att utredningar historiskt sett är avgörande för både tillkomst och genomförande av reformer i Sverige. Han fortsätter: "[...] nästan samtliga liberaliseringar föregicks av ett grundligt utredningsarbete som bidrog till att skapa en samsyn om verklighetsbeskrivning och förändringsbehov".

I notiser från 12-14 januari skriver Direkt:" Nationalekonomen Lars Calmfors tycker att risken för statsfinanserna är stor om den uppgörelsen mellan mittenpartierna blir verklighet, eftersom skattesänkningarna och utgiftsökningarna är fler än besparingarna. (SvD lör)."

Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, intervjuas i Ekonomiekot Lördag om pensionssystemet. Det handlar bland annat om att ett antal PPM-fonder upphör. "Att antalet fonder minskar är ju inte ett problem för de flesta sparare" säger Elinder. Han föärklarar att förändringen ligger i spararnas intresse.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i SvD Näringsliv om utkastet till överenskommelse mellan S, C, L och MP. Han menar att om "samarbetet ska fungera så måste det bygga på en mer fundamental samsyn. Inte bara att man ger och tar i en förhandling, för att få igenom sina gamla krav".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn på DN:s ledarsida om migrationspolitik. Han refererar till "experiment i syfte att undersöka hur stora skillnader mellan olika grupper som krävs för att människor ska vara beredda att gynna den egna gruppen på bekostnad av andra". Bergh skriver: " Vilken godtycklig gruppering som helst tycks vara tillräcklig för att människor på allvar ska börja favorisera sina egna."

I en krönika i Helagotland/Gotlands Folkblad skriver Barbro Engman: "Inte ens de mest marknadsliberala partierna tror att medborgarna gynnas när marknaden släpps lös". Hon hänvisar till Lars Calmfors, IFN, och skriver att han är "övertygad om att marknadshyror kommer att leda till stora hyreshöjningar. I en artikel på DN-debatt menar han att staten därför måste ingripa".

Özge Öner, IFN, skriver i en kolumn på Svenska Dagbladets ledarsida om Europakommissionens syn på återvandring. Hon jämför med Sverige: Det är märkligt att i landet som tog emot fler flyktingar per capita än någon annan medlemsstat under flyktingkrisens kulm, är det fortfarande stigmatiserande att föreslå eller öppet diskutera behovet av återvandring, liksom vilka strategier som kan underlätta processen.

Sandro Scocco, utredningschef Bostad 2030, skriver i en replik på DN Debatt att "det skulle vara en stor samhällsvinst om regeringsförhandlingarna leder till att marknadshyror införs". Han hänvisar bl.a. till Daniel Waldenström, IFN: "Waldenström konstatera på bloggen Ekonomistas under rubriken ”Myten om den orörliga bostadsmarknaden” att 'Den generella rörligheten är hög och flyttkostnaderna generellt låga i Sverige jämfört med andra länder.'"