IFN i media

Avanza.se publicerar en text från Direkt: "Det krävs 'ordentliga relativlönehöjningar' för lärare och fler enkla jobb för dem med låg utbildning för att få svensk arbetsmarknad att fungera bättre. Det sade professor Lars Calmfors [IFN] vid ett seminarium om EU-kommissionens rapport om Sverige."

Widar Andersson skriver i en ledarkrönika i Folkbladet om att demokratin är skör. I detta sammanhang förklarar han: "För att nå så långt som möjligt - fördela missnöjet på ett någorlunda rimligt sätt - krävs till exempel då och då en Assar Lindbeck-kommission med tunga experter likaväl som det fordras ett extraval och en folkomröstning då och då för att hålla folkstyrelsen vid liv."

DN Ekonomi skriver att Sverige har fallit fem platser i Bloombergs innovationsindex och ligger nu på plats sju.  Magnus Henrekson, IFN, intervjuas. Han förklarar att stagnering inom de områden som enligt Bloomberg utgör ett lands innovativa förmåga har pågått länge.

Assar Lindbeck, IFN, intervjuas i Dagens Industri om den konstutställning där han visar 30 av sina målningar. Han förklarar: ”Min filosofi är att forskning ska vara entydig, men konst ska vara mångtydig och det börjar jag få fram - tavlan föreställer det som betraktaren ser, inte det som artisten eventuellt säger.”

Lars Oxelheim, affilierad till IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i SvD om krisen i EU. Skribenterna förklarar bl.a. att "medlemsstaternas politiska ledare måste sluta beskylla EU för impopulära beslut som de själva varit med och förhandlat fram" och att "EU måste ta hänsyn till legitima nationella särdrag".

Medicalexpress skriver om forskning av bl.a. Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN. Forskarna finner att de med anhöriga som är sjukvårdskunniga har 10 procent större chans att bli 80 år eller äldre. De är också signifikant mindre benägna att få kroniska livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärtattack, hjärtsvikt och diabetes.

Ny forskning av Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN, presenteras i Stanford News. Forskarna har studerat sambandet mellan  hälsa och att någon i familjen är exempelvis läkare eller sjuksköterska. De finner att med anhöriga inom hälsovården ökar chansen att bli 80 år eller äldre med 10 procent.

I ett öppet brev till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, i Aftonbladet, frågar fyra arbetsförmedlare: "Hur ser du som arbetsmarknadsminister på Lars Calmfors [IFN] och arbetsmarknadsutredningens rekommendationer om att inte slakta AF?"

Lars Calmfors intervjuas i den tyska vetenskapliga tidskriften  Perspektiven der Wirtschaftspolitik. Samtalet handlar om svenska  sturkturreformer, om integration av invandrare på arbetsmarknaden och om EMU. På frågan hur strukturreformer är möjliga svarar Calmfors att forskningen kan bidra: När man presenterar argument finns det alltid en chans att någon plockar upp dessa. Men det är inte tillräckligt att bidra med denna kunskap just i det ögonblicket när det politiska fönstret öppnas. Det måste ske mycket tidigare för att förbereda marken.

I en gästkrönika på ledarsidan i bl.a. Kristianstadsbladet skriver Nils-Eric Sandberg att regeringen lovat genomföra en skattereform. "Fyrpartiklövern vill också minska klyftorna. Men inkomstskillnaderna har ökat en aning från en nivå där de var extremt sammanpressade. Från början av sjuttiotalet fick de flesta marginaleffekter på bortåt 90 procent (redovisat i en stor analys ledd av Assar Lindbeck [IFN])."

The Daily Signal med flera skriver om den första hyresregleringslagstiftningen på delstatsnivå i USA. "Ekonomer säger att hyresreglering är destruktivt. [...] Ekonomen Assar Lindbeck [IFN] har sagt att " förutom bombning, verkar hyresreglering i många fall vara det mest effektiva sättet att förstöra städer. "

Med anledning av en debatt om liberalism skriver Fokus chefredaktör Johan Hakelius i en krönika: "De flesta inläggen, som antingen kritiserat en artikel om konservatism och liberalism av Joel Halldorf i Expressen eller en om nationalism och liberalism av Johan Wennström i SvD, har inte utstrålat lust, utan olust. Det är som om debattrörerna helst skulle vilja slippa tala om saken."

I en ledare i Arbetsvärlden förklaras att "enligt forskaren som skrivit för Fores, Bruno Crépon [...] finns inget som visar att privata arbetsförmedlare generellt skulle vara bättre än statliga. En åsikt som backas upp av de svenska professorerna Lars Calmfors [IFN] och Anders Forslund."

I en ledare skriver Södermanlands Nyheter att Centerpartiet lyser med sin frånvaro i skoldebatten. Skribenten förklarar: "Vill man att elever sen ska välja skola efter vad de faktiskt lär sig behövs en läroplan med tydliga krav, något läraren Isak Skogstad och nationalekonomen Magnus Henrekson nyligen lyfte i en debattartikel (DN 12/2).

I en ledare (S) skriver Länstidningen Östersund att marknadisera ytterligare  statlig verksamhet (förutom arbetsförmedlinge) "kan leda till ett ännu mer tudelat klassamhälle". Skribenten hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som "varnar för att det hela går för snabbt fram, att 'det blir lite lekstuga av det hela'.” 

Anne-Marie Lindgren skriver i Aktuellt i Politiken att "Arbetsförmedlingen ska, enligt januariavtalet, helt ersättas av privata aktörer". Hon refererar till Lars Calmfors, IFN: "[...]  konstaterade Lars Calmfors, en av landets mer kända nationalekonomer, att det inte finns något som tyder på att privata arbetsförmedlare är bättre än offentliga."

I en ledare skriver Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad  att bostadsdebatten inte är sansad: "välavvägda reformer hinner sällan komma i gång innan hyresgäströrelsen är där och varnar för marknadshyror och för att fattigt folk ska tvingas från hus och hem". Skribenten fortsätter: "Den hyresreglering som lever kvar från 1940-talet är med sina sociala skadeverkningar, enligt nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN], ”en 70 år lång katastrof”.

Johan Wennström, IFN, skriver i en replik på Svenska Dagbladet Kultur, att "det borde inte vara kontroversiellt att påpeka att stater som regel är nationalstater som grundlades av ätter med ett gemensamt språk och gemensamma sedvänjor".

Krönikören Hedi Bel Habib skriver på Dagens Arena  om sänkta ingångslöner och lönespridning. Skribenten citerar Lars Calmfors, IFN: ”En bättre väg att öka sysselsättningen är att skapa nya enkla jobb med rejält lägre minimilöner.”

Brittiska parlamentariker har fått information om nya forskningsrön om fördelar och nackdelar med hyreskontroll, skriver Landlord News: "I studien diskuteras hyreskontroll i andra länder, bl.a. intensivt motstånd från professor Assar Lindbeck [IFN]: "I många fall fungerar hyrakontroll som det mest effektiva sättet att förstöra en stad – bombning undantaget."

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Christian Sandström m fl att politiken fokuserar för mycket på stöd och för lite på att ta bort hinder. Skribenterna förklarar att det är svårt att sia om marknadsmisslyckanden och hänvisar till forskning av Roger Svensson, IFN. Han har visat att "flera miljarder av det statliga riskkapitalet har stått vid sidlinjen under flera års tid".

I en ledare i Hallandsposten förklaras att "det är hög tid att lyssna på Assar Lindbeck [IFN] och på IMF". Det handlar om hyresreglering. Tidningen förklarar att Lindbeck vill "att hela hyresmarknaden ska regleras till ett fungerade system med varsamma förändringar, till exempel genom att fastighetsägare tillåts att göra hyreshöjningar med ett maximalt belopp under en längre period".

I ett debattinlägg i Universitetsläraren skriver Magnus Henrekson och ytterligare 110 professorer  om att Forte, Formas och Riksbankens Jubileumsfond vill att forskning som de finansierar ska publiceras enbart i open access-tidskrifter. Det är en inskränkning av forskningens frihet som saknar motstycke, och som allvarligt hotar svensk forsknings kvalitet och konkurrenskraft, skriver professorerna som även inkluderar Henrik Jordahl, IFN.

Property Industry Eye skriver om en ny studie som ska hjälpa brittiska parlamentsledamöter att argumentera för eller emot hyreskontroll. Hyreskontroll i andra länder nämns och Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet citeras: "Hyreskontrollen är ofta det mest effektiva sättet vi i dag känner till för att förstöra en stad – förutom bombning."

I en ledare är Caroline Dahlmanom kritisk till uppföljningen av att arbetslösa kan få stöd för att starta eget. Hon hänvisar till forskning av bl.a. Mats Hammarstedt, Linneuniversitetet och affilierad till IFN, i Ekonomisk Debatt. Forskarna föreslår att man ska "fokusera på de grundläggande förutsättningarna för att starta och utveckla företag".

Johan Wennström, IFN, skriver i Kvartal till blivande lärare: "Som enskild lärare behöver du hitta ett sätt att förhålla dig till det korsdrag som flera olika aktörers viljor och intressen skapar i skolan, och som driver lärare mot att överge kunskapsförmedling som mål."

I en ledare i Katrineholms-Kuriren och Eskilstuna-Kuriren hänvisas till en krönika i DN av Lars Calmfors, IFN, med devisen att makthavarna inte ska fokusera allt för mycket på arbetsrätten: "Konstruktiva vägar för att få en bredare lösning kan finnas om man går in för att i samma sammanhang lösa frågor om kompetensutveckling och omställning vid teknisk förnyelse. Det är goda råd," skriver ledarskribenten.

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN,  att beslut måste fattas, när januariöverenskommelsen ska förverkligas, om det är parterna eller politikerna som bestämmer på arbetsmarknaden. "Att i samarbete med parterna rusta arbetskraften bättre för framtiden – till exempel genom ett skattesubventionerat kompetenssparande – borde vara en avsevärt viktigare uppgift för staten än att reformera arbetsrätten", skriver Calmfors.

I en ledare skriver Katrineholms-Kuriren och Eskilstuna-Kuriren om en skattereform att "lönearbete och företagande behöver främjas". Vad gäller reformering av kapitalbeskattningen hänvisar skribenten till Daniel Waldenström, IFN, som påpekat att denna beskattning  "under tiden 1990 och fram till nu ibland legat på nivåer som 60-80 procent".

Mårten Blix, IFN, skriver ett debattinlägg i Dagens Industri att "nätläkare har blivit en symbolfråga som speglar spänningarna mellan privat och offentlig sjukvård". Han förklarar att "ryckiga och okloka åtgärder kring nätläkare kan mycket väl skapa svallvågor inom hela sjukvården som dämpar viljan till fortsatta privata investeringar och innovationer inom hela hälso- och sjukvården".

American Star Tribune skriver att "skandinavisk kapitalism skiljer sig från i amerikansk". Författaren citerar Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som 1997 beskrev vad som hände i Sverige efter andra världskriget: "I Lindbecks ord såg den svenska modellen 'mindre idyllisk' ut i början av 1990-talet."

The Economist publicerar en text som förklarar varför sällsynta förnamn kan förklara politiska åsiktsskillnader. Economist citerar en studie av Mounir Karadja och Erik Prawitz [IFN]. Tidningen skriver utifrån deras forskning "att möjligheten att emigrera uppmuntrade arbetare att gå med fackföreningar som stödde partier till vänster på den politiska skalan. Men emigranters ovanliga namn kan vara en annan möjlig förklaring: "Ett lämmeltåg av individualister lämnade landet och kvar blev de som trodde mer på kollektivism."

I ett debattinlägg i DN om bostadsmarknaden  hänvisar Roland Andersson och Lars Jonung till en intervju med Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. De skriver: "I ett inledande skede blir troligen hyrorna för nya hyresrätter höga. Populistiska politiker får då argument mot fria hyror, något som Assar Lindbeck nyligen betonat i en intervju i DN. Detta kan hota övergången till en helt fri hyresmarknad."

Mitt i Stockholm har granskat betyg i förhållande till resultat på nationella prov. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, förklarar att "alla tjänar på höga betyg. Eleverna och föräldrarna blir glada och läraren blir glad för att de slipper sura föräldrar. Rektorn, huvudmannen och skolpolitikerna blir glada för att det ser ut som att skolan har bra resultat. Det är ingen i systemet som har skäl att motverka betygsinflationen."

Forskning & Framsteg skriver om kapitlet  ”Flyktingkrisen och nationalstatens återkomst” i Europaperspektiv 2019. Magnus Henrekson och Özge Öner, IFN, har tillsammans med Tino Sanandaji, HHS, författat texten. "Om man inte besinnar sig utan fortsätter en politik som inte efterfrågas av medborgarna så kommer vi nog ser mer av de desintegrationstendenser vi redan sett", säger Magnus Henrekson till tidningen.

Widar Andersson skriver med anledning av DN-debatt en ledarkrönika i Folkbladet: "Läraren Isak Skogstad, professorn Magnus Henrekson och utbildningsminister Anna Ekström vore en drömtrio för den svenska skolan. De skulle ha kraft och kapacitet att bryta den nuvarande mycket problematiska utvecklingen i skolpolitiken."

I ett debattinlägg i Smålandsposten skriver Bo Frank (M) att alla politiska partier tävlar om att tala illa om Arbetsförmedlingen. Han skriver: "Lars Calmfors [IFN] säger i en intervju att det inte finns vetenskapliga belägg för att en privatisering är bättre. Även om tanken på incitament för belöning av prestationer är god."

Arbetsvärlden (TCO) har intervjuat Lars Calmfors, IFN.  Han "varnar för den snabba reformeringen av Arbetsförmedlingen. Samtidigt sällar han sig till de som ifrågasätter politikernas reformiver vad gäller turordningsreglerna i las. Det kan få negativa effekter på arbetsmarknaden."

I en ledare skriver Hallandsposten att svenska skolan behöver "skolledare som tar aktiva beslut för att säkerställa trygghet och studiero". Skribenten hänvisar till DN-debatt av bl.a. Magnus Henrekson, IFN: "regeringen bör [...] göra det obligatoriskt för rektorer att vidta åtgärder vid lagbrott eller när en elev upprepat bryter mot skolans ordningsregler".

I en ledare skriver Katrineholms-Kuriren och Eskilstuna-Kuriren att Jan Björklund (L) gjort djupt avtryck i skolpolitiken.  Men anser likväl att "det [är] välkommet med ett samlat grepp om vad skolan ska göra och inte minst vad den inte ska göra. Här kan tisdagens debattartikel från professor Magnus Henrekson [IFN] och läraren Isak Skogstad fungera som avstamp".

I ett debattinlägg i Arbetet skriver Johan Berg, debattör Arbetsförmedlingen, att "Svenskt Näringsliv och Almega har pumpat in pengar i projekt för att kunna legitimera en privatisering av Arbetsförmedlingen." Han hänvisar till Lars Calmfors, IFN,  som sägs vara "tydlig med att en fullskalig privatisering av AF riskerar att gå snett".

Mårten Blix, IFN, intervjuas i Tidningen ÄO. Det handlar om digitaliseringen inom vården. "Digitaliseringen kan underlätta arbetet fysiskt, till exempel när robotar tar hand om tunga lyft i äldreomsorgen. Administration är ett självklart objekt för automatisering", förklarar Mårten Blix.

Om förnamn kopplat till individualism skriver Forskning & Framsteg. Tidningen refererar till en artikel i Ekonomisk Debatt av bl a Erik Prawitz, IFN. Till Forskning & Framsteg säger han: "Ja, en tänkbar delförklaring att personer med mer individualistiska värderingar lämnade Sverige."

Magnus Henrekson, IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i DN. De skriver att det är utbildningsministerns ansvar att vända skolans utveckling: "Socialdemokraternas efterlängtade omprövning av sin skolpolitik bör ses som ett föredöme. Nu bör fler partier svälja sin stolthet och ompröva sin politik för att möjliggöra långsiktiga och blocköverskridande samarbeten på skolområdet."

Forskning & Framsteg har intervjuat Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. Assar Lindbeck samtalar med journalisten Henrik Höjer bl.a. om hur normer och incitament måste samverka för att samhället ska fungera. Det handlar också om bostadspolitik, integration och vad som fortfarande driver honom att forska vid 89 års ålder.

Blekinge Läns Tidning skriver i en ledare att "regeringens utredare vill göra det dyrare att anställa personer med tillfälliga anställningskontrakt. Det är illa tänkt ..." BLT hänvisar till AER som under ledning av Lars Calmfors, IFN, slog fast att "förslag som begränsar visstidskontrakt är dåligt ut integrationssynpunkt".

I en krönika i Svenska Dagbladet skriver Özge Öner, IFN, om vänskapen mellan Venezuelas fallerande president Nicolás Maduro och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. "Den udda alliansen mellan ledare i länder som Turkiet och Venezuela bygger på en gemensam politisk analys att hegemoniska krafter exploaterar varje möjlighet att destabilisera deras länder" förklarar Öner.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Godmorgon, världen! i Sveriges Radio i ett inslag där Arbetsförmedlingen förändrade roll diskuteras men också en aktuell rapport om att det saknas 100 000 anställda i bland annat vården och skolan om fem år och stor grupp som står långt ifrån arbetsmarknaden. Lars Calmfors varnar för att privatisera stora delar av Arbetsförmedlingen för snabbt.

Till  nyhetssajterna fPlus och Omni säger Lars Calmfors, IFN, att "den forskning som finns talar inte för att privata förmedlare generellt sett skulle vara mer effektiva, snarast tvärtom."

Karin Liljeblad, Vårdföretagarna, skriver i ett debattinlägg i Arbetsbladet att "tack vare vårdvalet har patienterna i Gävleborg och andra delar av Sverige fått fler vårdcentraler att vända sig till". Hon hänvisar till forskning av bl.a. Henrik Jordahl, IFN: "De har visat att de privat drivna vårdcentralerna generellt har något bättre ledning än de offentligt drivna vårdcentralerna."