IFN i media

Arbetsförmedlingen fortsätter år efter år att lansera hög nettoinvandring som svaret på en åldrande befolkning, skriver Anna Dahlberg på Expressens ledarsida. "Den argumentationen underkänns dock från forskarhåll. Professorn i nationalekonomi, Mats Hammarstedt [affilierad till IFN], påminner om att flyktingmottagande tvärtom utgör en nettokostnad för de offentliga finanserna under lång tid efter att de har invandrat till Sverige."

Altinget har intervjuat Lars Calmfors, IFN, som ser fler lågbetalda jobb som en del av lösningen hur det ska kunna skapas en halv miljon jobb som behövs till 2030. Om den framtida kompetensförsörjningen säger han: Utbildning inom det reguljära utbildningssystemet är centralt.  [...] Det är viktigt är att komma ihåg att det finns inte bara en lösning på problemet utan att vi måste jobba med fler saker samtidigt, säger han. 

För den som på heltid varit sjukskriven i ett halvår bör sjukpenningen sänkas till 80 procent. Det föreslår den norska Sysselsättningskommittén där Lars Calmfors, IFN, ingår.

Arbetsmarknadsnytt skriver om integration på arbetsmarknaden och en ny rapport i ämnet. Lars Calmfors, IFN, förklarade när rapporten presenterades att "vi är inte sämre på att integrera flyktingar än andra länder. Problemet är att Sverige har högre ambitioner än det flesta, vilket visar en total missmatch mellan våra politiska mål och våra förutsättningar på arbetsmarknaden".

National Review (Online)​ (publiceras även av Cato Institute) skriver om förmögenhetsskatt och att "dess förespråkare inte tycks inse den skada som en sådan skatt sannolikt skulle åsamka den ekonomiska tillväxten". Skribenten hänvisar till en studie av den svenska förmögenhetsskattens historia av Magnus Henrekson, IFN, och Gunnar Du Rietz.

Det verkar inte som att liberaler försöker förstå vad missnöjda europeiska medborgare som röstade för Brexit eller AfD faktiskt ger uttryck för, skriver Johan Wennström, IFN, i en artikel i Quilette. Han förklarar att "orsaken till denna intellektuella inflexibilitet kan vara att liberala politiker har svårt att tänka sig att liberala värderingar inte är en allomfattande målsättning".

Michael Munger, professor i Nationalekonomi vid Duke University, hävdar i Capitalism Magazine att, i motsats till vad många amerikaner tror, "Sverige är en av de mest kapitalistiska nationerna på jorden". Munger hänvisar till "som Andreas Bergh [IFN] påpekar i sin bok, Sweden and the Revival of the Capitalist Welfare State från 2016, är det otänkbart att se på Sverige som något annat än ett kapitalistiskt, och i själva verket libertarianskt, land ".

Lars Oxelheim, IFN, med flera skriver i ett debattinlägg i finskas Hufvudstadsbladet att när flera medlemsstater genom själviskt agerande underminerar unionens handlingskraft kan EU inte leva upp till medborgarnas förväntningar.

Dagens Nyheter Ekonomi skriver om en undersökning som visar att medborgarna i länderna med högst välstånd inte litar på välfärdsstaten. Men där skatten är som högst är de flesta nöjda. ”Det är för att de får vad de förväntar sig”, säger Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet.

I en replik på DN Debatt skriver Thomas Tangerås, IFN, Stabil och förutsägbar elproduktion uppmuntras tyvärr inte med dagens utformning av elmarknaden. En diskussion om prissättning av variabel kontra annan elproduktion borde rimligtvis ingå i den utredning som Anders Sundström förespråkar.

I en ledare skriver Dagens Nyheter om Socialdemokraterna. Skribenten förklarar att "den akademiska spetskompetens som S under många decennier lockade att arbeta i kanslihus och förvaltning – med namn som Assar Lindbeck (IFN), Ingemar Ståhl, Inga- Britt Ahlenius, Nils Lundgren och Klas Eklund – har snällt uttryckt inte sin motsvarighet i dag".
 

Vårdarna har halkat efter andra yrkesgrupper inom Kriminalvården. Och personalomsättningen ökat, skriver Sekotidningen och hänvisar till Lars Calmfors, IFN: "Calmfors förespråkade i en rapport i höstas, att 'märket' höjs, trots, som han själv konstaterar, att det innebär att en del industrijobb försvinner."

Unionens medlemstidning Kollega skriver om vikten av att äldre stannar kvar längre i arbetslivet. En av de som intervjuas är Lars Calmfors, IFN. han säger att det inte är oproblematiskt att lösa arbetskraftsbristen med ökad invandring.

Lars Oxelheim, IFN, är intervjuad i Dagens Industri. Tidningen skriver: "Krislösningsmekanismen med låga räntor har inneburit att alla lånat och skuldsituationen har ökat dramatiskt i företagen, inte minst i USA. Lars Oxelheim anser att känsligheten för ränteändringar är dramatiskt allvarligare nu."

DN Ekonomi skriver om höghastighetståg och intervjuar bl a Johan Klaesson, Handelshögskolan i Jönköping och affilierad till IFN. Han är kritisk till hur de svenska beräkningarna gått till som ligger till grund för Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyl: Han menar att "det inte funnits så mycket information som hade behövts för att fatta ett välgrundat beslut om den samhällsekonomiska nyttan".

Mats Hammarstadt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, skriver i en replik på SvD Debatt att "ökad nettoinvandring bidrar inte till att finansiera välfärden om inte sysselsättningsgraden i den utrikes födda befolkningen förbättras" Hammarstedt förklarar att ökad nettoinvandring i sig kan motverka en eroderad välfärd är en villfarelse.

I en ledare skrtiver Kristianstadsbladet att "Arbetsförmedlingen menar att det behövs invandring på upp till 60 000 personer per år det närmaste decenniet. Man tror att det är ett skämt." Lars Calmfors citeras: "Vi har haft väldigt stor flyktinginvandring och om du ovanpå detta också skulle få väldigt stor arbetskraftsinvandring så kan man ju ställa sig frågan om det finns någon sprängpunkt där så att det kan bli väldigt negativa reaktioner mot detta”.

I ett inslag i Ekot kommer det enligt Arbetsförmedlingen att kommer att krävas nära en halv miljon nya jobb de kommande tio åren. Lars Calmfors, IFN, intervjuas och förklarar att det är svårt att öka invandringen och ser Storbritannien och Brexit som varnande exempel.

Martin Anderssson, professor BTH och affilierad till IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i Nerikes Allehanda. De förklarar att "Örebros förmåga att behålla eller stärka sin konkurrenskraft är beroende av kapaciteten att både höja nivån på regionens humankapital, men också att lyckas få de högutbildade att stanna kvar i regionen efter avslutad utbildning."

För att klara de stora rekryteringsbehoven i välfärden krävs avsteg från industrins normering även i avtalsrörelse 2020, säger Tobias Baudin, Kommunal., till Direkt att Lars Calmfors, IFN, sagt: " ... att det förmodligen både kommer att krävas högre avtal generellt, där parterna inom industrin tar bredare hänsyn, och att vissa grupper dessutom lyfts extra lönemässigt."

I ett debattinlägg i Nerikes Allehanda förklaras om förändringar på Arbetsförmedlingen. Debattören skriver "att privatiserad arbetsförmedling inte gör jobbet bättre, snarare dyrare har såväl borgerliga ekonomer som Lars Calmfors [IFN] och den centerfinansierade tankesmedjan Fores visat."

Expressen skriver i en ledare om forskning av Björn Tyrefors, IFN: "Var tredje kille som går ut nian i Stockholm får för lågt betyg i matematik. Det doftar diskriminering." Expressen avslutar: "Här bör man lyssna till forskarna vid IFN, som förordar mer av anonyma prov och extern rättning."

En närking har på Eurojackpot vunnit över en halv miljard svenska kronor. Men hur lycklig blir man egentligen av att vinna på Lotto, undrar SR och intervjuar Erik Lindqvist, Stockholms Universitet och affilierad till IFN. "Vi ser att de som vunnit mycket är lyckligare än de som vann lite", förklarar Lindqvist.

I ett debattinlägg i Västerbottens-Kuriren förklaras att dagens ensidiga tillväxtfokus i kommunalpolitik inte är hållbart. Debattören hänvisar till Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: "Sett till Sverige som helhet utgör detta ett enormt 'nollsummespel'”,

Moderaterna oroas för en konservativ flykt till Kristdemokraterna, skriver SvD. En som intervjuas är Johan Wennström, IFN. Han "tror att KD:s framryckning är en temperamentsfråga. Ebba Busch Thor är inte rädd för den svenska flaggan, hon har ett lite frimodigt konservativt temperament och tycks ha konservativa impulser".

Professorn Marianne Bertrand, Chicago University, intervjuas i SvD Näringsliv om glastaket. I texten hänvisas även till forskning av Joacim Tåg, IFN: "Även Joacim Tåg, programchef vid Institutet för Näringslivsforskning, pekar i studien ”Vad hindrar kvinnliga chefer från att nå toppen?” på ett liknande samband."

Populär Historia skriver om Sveriges Riksbank som grundad 1668. En plats i historien har Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. "Under krisen [kring 1990]  tillsatte regeringen en kommission under ledning av nationalekonomen Assar Lindbeck". Resultatet var att Riksbanken  organiserades om.

Arbetet m fl skriver om en rapport från Svenskt Näringsliv: "Kritiken [mot industriavtalet som märke] kan mildras med en dansk lösning där kollektivavtalen anger löneökningarna i kronor". Skribenten hänvisar till "den växande kritiken, där fackförbund inom tjänstesektorn fått eldunderstöd av nationalekonomen Lars Calmfors [IFN] när de invänder att en och samma löneökningstakt inte kan passa alla sektorer.

Var tredje pojke i Stockholm som slutar nionde årskurs får för låga betyg i matematik enligt ny forskning av Björn Tyreforts, IFN. Skolvärlden intervjuar honom. Han förklarar att diskrimineringen/den orättvisa bedömningen "förmodligen sker omedvetet".

Johan Wennström, IFN, intervjuas i Studio Ett om sin nyligen framlagda avhandling Interpreting Policy Convergence Between the Left and the Right. Essays on Education and Integration. Han förklarar hur höger och vänster är inte längre självklara motsatser i svensk politik och vem som har en igelkotts eller en rävs mentalitet.

I diskussionen om konservatism, liberalism och nationalism saknas: frågan om makt, skriver Malte Persson på Expressen Kultur. Han skriver om ett inlägg av Johan Wennström, IFN, och menar att "när den konservative Johan Hakelius på Fokus bloggar till Wennströms försvar är det än mer tydligt att det inte är sakargument som är viktiga, utan ändrade maktförhållanden".

Jonas Linderoth invänder på S.O.S mot beskrivningen av kritiken mot konstruktivistiska arbetsformer [i skolan] som ett ensidigt högerpolitiskt projekt. "Jag vågar påstå att en mer nogräknad analys inte kan positionera dessa olika individer som tillhörande en enhetlig ”rörelse” i borgerlighetens tjänst., skriver Linderoth och nämner bl.a. Magnus Henrekson, IFN, och Martin Ingvar, KI.

Janerik Larsson skriver på ledarsidan i SvD om en konferens han varit på: ”Huvudavtalet då, nu och i framtiden”. En av talarna var Lars Calmfors, IFN: "Han tycks en smula besatt av industriavtalet och argumenterar som LO:s vänsterfalang i hemmamarknadsorganisationen 6F som vill få bort avtalet. Nu hävdade han att LO-förbundens negativa medlemsutveckling beror på industriavtalet."

Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Sveriges Byggindustrier, skriver i Hållbart Byggande att "uppgörelsen mellan S, MP, C och L bara gör skillnad på marginalen". Hon hänvisar till den kommission som på 1990-talet leddes av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. "Tänk er en ny Lindbeck-kommission för Sverige 2030, där politiker, branscher, organisationer och medborgare samverkar kring hur vårt samhälle ska se ut och fungera."

I en ledare skriver Gotlands Allehanda med flera om forskning av Björn Tyrefors, IFN.  Inlägger avslutas: "Skillnaderna mellan flickors och pojkars skolresultat blir allt större. Det första som behöver göras är att gruppernas prestation bedöms rättvist och sakligt av lärarna. Då är anonymiserade prov såsom nationella prov en god grund att stå på."

I en ledare skriver Norrländska Socialdemokraten att införandet av fastighetsavgift 2008 innebar att villaägare i Kiruna och Gällivare fick höjda kostnader. ”Sänkningen av fastighetsskatten [har] bidrar till ökad inkomst- och förmögenhetsspridning utan att ge några sysselsättningsvinster”.

CNS News förklarar att Oregon’s lagstiftare har godkänt den första hyresregleringslagen på delstatsnivå, vilken guvernör Kate Brown (D) har undertecknat. CNS News citerar Assar Lindbeck, IFN, som säger att "förutom bombning verkar hyreskontroll ofta vara det mest effektiva sättet att förstöra en stad".

Podden Kapitalet handlar om Bengt Nygren, blomsterbranschens McDonald. Åsa Hansson, Lunds universitet och affiierad till IFN, intervjuas. Hon säger om den ekonomiska utvecklingen i Sverige på 70-talet att då bröts den här gynnsamma ekonomiska utvecklingen: "Vi hamnar i en lågkonjunktur, inflationen ökade och det blir då svårare att ta in skatterna utan att höja skatterna”.

I ett debattinlägg i SvD förklarar Mårten Blix, IFN, att ersättningen för nätläkarna inom kort förväntas sänkas än en gång. Dessa bolag går dock redan med förlust och ytterligare en sänkning kan på sikt slå ut dessa tjänster, skriver han och förklarar att det bästa vore att ett helhetsgrepp där den digitala vården integreras i vårdkedjan

I en ledare skriver Dagens Industri om den svenska självbilden och hänvisar till ett inlägg på DN Debatt av Lars Oxelheim, IFN: "Den svaga kronan innebär att omvandlingstrycket i näringslivet åter är för svagt. I längden leder det till att svenskarna får nöja sig med en betydligt sämre position i förhållande till övriga världen än vad som är möjligt. Kanske bidrar penningpolitiken redan till den svaga utvecklingen av BNP per capita."

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, skriver ett debattinlägg i Dagens Samhälle att flyktingar som kom 2015 "kunde snabbare ta sig in på arbetsmarknaden än föregående års flyktingar". Han förklarar att detta troligen beror på konjunkturen och varnar för uteblivna satsningar på att förbättra de utrikes föddas humankapital och uteblivna reformer för att sänka anställningskostnader.

"Den makroekonomiska medvind som flertalet svenska företag fått av Riksbanken och av den ekonomiska politiken under de senaste tio åren är riskfylld i ett längre perspektiv." det skriver Lars Oxelheim, IFN, på DN debatt. "Det finns i dag all anledning för aktieägare och lön­tagare såväl som för våra politiker att ställa sig frågan hur konkurrenskraften egentligen utvecklats?"

Björn Tyrefors och två studenter skriver i ett debattinlägg i SvD att när lärare och elev känner varandra väl snedvrids betygsättningen. Grupper som redan gör sämre från sig i skolan får ett oförtjänt lågt betyg. Med en jämförelse av matematikbetyg i grundskolan och början av gymnasiet synliggörs hur går ut över pojkarna.

Özge Öner, IFN, skriver i en krönika på SvD:s ledarsida om att oliktänkande är ovanliga i politiken. Öner hänvisar till Nobelpristagaren i ekonomi Daniel Kahneman som "menar att vi litar på vårt systematiska tänkande mindre än vi tror att vi gör. Vi tror att ett argument är sant för att vi tror på dess följdsats. Kahneman menar att detta är lika sant inom politiken som inom många andra fält, såsom religion."

Nyhetssajten Breakit skriver om vad som hindrar kvinnor från att nå toppen. Joacim Tåg är en av de som intervjuas. Han säger att förklaringen finns i familjemönster. “Skillnaderna uppstår under de fem första åren när man först bildar familj".

Janerik Larsson skriver på SvD:s ledarsida om en intervju i Forskning & Framsteg med Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. Lindbeck säger: "Ett normlöst samhälle skulle vara ett ruskigt samhälle. Myndigheter och lagar räcker inte för att kontrollera våra beteenden. Därför är normer viktiga."

Before Its News och flera andra medier noterar att senator Kamala Harris "entusiastiskt stöder hyreskontroll". Plattformen skriver att "ekonomen Assar Lindbeck [IFN] har sagt att "förutom bombning verkar hyreskontroll i många fall vara det mest effektivasättet att förstöra en stad."

Becker's Hospital Review skriver om forskning av Petra Persson, Stanford University och IFN, et al: "Att ha en sjuksköterska eller en läkare i familjen kan leda till ett längre liv samt andra fördelar, enligt ett working paper [...]" .

Den ideella webbplatsen Futurity publicerar en text om forskning av Petra Persson, Stanford University och IFN. "En så enkel fråga som tar du din medicin?"´' kan sannolikt förlänga ditt liv, visar forskning. "Forskningen visar att det är 10 procent mer sannolikt att personer med tillgång till informell hälsoexpertis, till exempel genom att ha en läkare eller sjuksköterska i familjen, blir 80 år eller äldre.

NPR/Radio WPSU med flera noterar att hyresregleringen kommer tillbaka i delstaten Oregon: Den svenska ekonomen Assar Lindbeck [IFN] kallade en gång denna för "det effektivaste sättet som vi känner för att förstöra en stad, förutom bombning. "Men, med stigande hyresnivåer i städer som Portland, San Francisco och New York, ser lagstiftare hyresreglering som en snabb lösning."