IFN i media

I en ledare skriver bl a VLT om en rapport författad för Nordiska ministerrådet av bl a Lars Calmfors, IFN. "Rapporten går igenom integrationsåtgärder i de nordiska länderna [...], och drar bl a slutsatsen att även om språkkunskaper är det enskilt viktigaste för att få in nyanlända på arbetsmarknaden, så kommer ingen enskild politisk åtgärd att lösa hela problemet".

Nyhetssidan fPlus skriver om "en ny trend där låginkomsttagare blir allt mer skeptiska mot höga skatter". fPlus hänvisar till en artikel i Ekonomisk Debatt av bl a Daniel Waldenström, IFN, att "finns det en korrelation mellan universitetsutbildning och stödet för skatter".

En ökad hänsyn till inhemska sektorer, framför allt offentlig sektor, talar för att fackförbunden kommer att kräva och få igenom något högre löneökningar i kommande avtalsrörelse 2020, skriver Direkt och hänvisar till att "Både fackförbunden inom 6F och professor Lars Calmfors har de senaste veckorna lagt fram förslag hur nuvarande lönebildningsmodell".

True Viral News skriver att "medan Amerika fortsätter med sin bestraffning av kvinnor, så utformar Sverige sin politik så att större jämställdhet ska uppnås mellan kvinnor och män". TVN bygger studien på forskning av Petra Persson, Stanford University och IFN.

Tidningen Feministiskt perspektiv skriver att LO-förbunden inom 6F vill se en ny lönebildningsmodell som "innebär att industriavtalet slopas och ligger i linje med både feministisk analys och går längre än ett förslag som bygger på liknande problembild från två namnkunniga professorer inom arbetsmarknadsforskningen". De två är Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN. 

Under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, att "nedläggningen av arbetsförmedlingskontor riskerar att slå särskilt hårt mot utrikes födda på mindre orter med hög arbetslöshet". Förklaringen är att nyanlända oftast saknar sociala nätverk och kontakter som är viktiga för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en krönika på DN:s ledarsida om bristen på "informativ samhällsjournalistik och effektiv kommunikation kring en liten fråga som vad ungdomar ska betala när de åker kollektivt". Han frågar sig vad som skulle hända ifall vi måste diskutera en större, viktig fråga.

Aktuellt i politiken (S) skriver om "att flykten från a-kassan efter Borgs avgiftshöjning ledde till svagare löneutveckling" enligt IFAU. Skribenten refererar till Lars Calmfors, IFN, att han "kritiserat Borg för att inte tala klarspråk om att jobbskatteavdragen handlade om lönepress".

Andreas Bergström och Sara Davidsson, Fores, skriver i ett debattinlägg i SvD om en rapport som är författad av Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN. I den redogörs för brister i beslutsprocessen bakom nya investeringar och i de beslutsunderlag som Trafikverket tar fram.

Industriavtalet har tjänat Sverige bra men nu vill två tunga professorer se förändring, skriver Arbetsmarknadsnytt om en ny bok av Lars Calmfors och Per Skedinger som presenterat på ett seminarium. Tidningen skriver: "De menar att industriavtalet stör den svenska lönebildningen eftersom det lägger för liten vikt vid relativlöneaspekten. Det i sin tur leder till att lönebildningen inte kan bidra 'till en samhällsekonomiskt effektiv allokering av arbetskraften mellan yrken, branscher och sektorer'."

Wirtschaftswoch förklarar att poltikerna i Berlin vill införa hyresreglering. "Det har man redan provat i New York, Spanien och Protugal. Och resultatet bör avskräcka" skriver tidningen som avslutar: "Den brittiska tidningen Telegraph citerar [...] Assar Lindbeck [IFN]: "Reglering av hyror verkar vara det mest effektiva sättet att förstöra en stad – förutom att bombning."

Teknikföretag leder vägen när det kommer till att ge pappor föräldraledighet för att förbättra mammans och barnets hälsa, skriver Palo Alto Online, med hänvisning till en studie av Maya Rossin-Slater, Stanford University och Petra Persson, Stanford och IFN. Deras studie visar att när pappor har föräldraledigt under barnets första år gynnas inte bara mamman utan också det nyfödda barnet.

Chefredaktören på The Continental Telegraph skriver att umgås med kriminella ledare påverkar en persons involvering i brott. Författaren hänvisar till studien "The influence of leaders on criminal decisions" av Yves Zenou, Monash University i Melbourne, Australien, och affilierad till IFN, m.fl.

Arbetsmarknadsjournalisten Anna Öberg skriver i en krönika i Dagens Arena om två förslag till ändrad lönebildningsmodell. Ett av dessa presenteras i den nya boken Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, IFN, Simon Ek, affilierad till IFN, Ann-Sofie Kolm och Per Skedinger, IFN.

Det amerikanska nyhetsbrevet Commentary skriver om socialismen i den amerikanska offentliga debatten. Skribenten citerar Assar Lindbeck  på tal om tillit och arbetsmoral i samhället: Lindbeck har förklarat att "samhällsnormer till förmån för arbete eller mot att leva på bidrag uppstod ursprungligen i samhällen där det var svårt att överleva utan att arbeta".

Nyhetsbyrån Direkt rapporterar från ett IFN-seminarium. Skrbenten citerar Lars Calmfors, IFN: " Lönebildningen i Sverige är anpassad för att klara sysselsättningen, men nu har vi i stället problem med en utbredd brist på arbetskraft och det är systemet inte anpassat för att åtgärda. Det behöver därför reformeras." Även Per Skedinger, IFN, citeras.

Arbetskraftsinvandring är en bra affär men det finns flera hinder som måste bort för att förenkla företagens rekryteringar, skriver Arbetsmarknadsnytt från ett seminarium där bl a Andreas Bergh, IFN, deltog. Bergh menade att "politisk förändring går långsamt och sker steg för steg. Jag tycker att förslagen är i den andan och därför kan rapporten bidra konstruktivt till debatten".

TCO:s tidning Arbetsvärlden skriver från ett IFN-seminarium där boken Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid presenterades. Tidningen citerar Lars Calmfors, IFN, på seminariet: "Man utgår från Riksbankens inflationsmål och översätter det till prisökningar för det vi producerar i hela näringslivet och så lägger man till produktivitetstillväxt. Då tar man automatiskt hänsyn till hela ekonomin".

BLT skriver i en ledare att Jonas Sjöstedt (V) är dåligt påläst vad gäller värnskatten. Tidningen citerar Åsa Hansson, [affilierad till IFN] i Ekonomisk Debatt: ”Höga marginalskatter på arbete minskar även drivkraften att anstränga sig och har skadliga samhällsekonomiska verkningar. En rad studier har kommit fram till att ett borttagande av värnskatten skulle vara självfinansierande [...]"

Newsr skriver i en notis om forskning av bl a Petra Persson, Stanford University och IFN: "Svensk forskning visar att kvinnors fysiska hälsa gynnaa av att deras partner stannar hemma tillsammans med dem efter barnafödsel."

Johan Wennström skriver i en krönika i SvD Kultur om Victor Davis Hanson bok ”The case for Trump”. Wennström skriver att Hanson "försöker ge en mer nyanserad bild av Donald Trump". Hanson förklarar att det var "föraktfulla beskrivningar av den amerikanska arbetarklassen som dum och oupplyst som provocerade många av dess medlemmar till att rösta på Trump".

I ett debattinlägg i SvD skriver Nima Sanandaji, ECEPR, och Karin Svanborg-Sjövall, Timbro, om en rapport författad av bl a Gabriel Heller Sahlgren, LSE och IFN. I rapporten beskrivs ned nederländska vårdmodellen som de menar "kan tjäna som inspiration".

Plattformen Scary Mommy skriver om forskning av bl a Petra Persson, Stanford University och IFN: "Studien genomfördes i Sverige, som antog en lag 2012 som garanterar 30 dagar pappaledighet. Dessa pappor kan använda dagarna när som helst under det första året efter att deras barn är födda."

Tidningen MåBra m fl skriver om forskning av Petra Persson, Stanford University och IFN. "Dubbeldagarna lanserades 2012 med främsta mål att öka jämställdheten i barnomvårdnaden hos svenska föräldrar – genom att skapa fler gemensamma vanor och delat ansvar."

Caroline af Ugglas m fl, Svenskt Näringsliv, skriver i ett debattinlägg i Göteborgs-Posten om en rapport av Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren, IFN: "Det finns också en omfattande forskning, [...], om vad som ger effekt på elevers kunskaper mätt som resultat i internationella prov. Det visar sig exempelvis att centrala avgångsprov, konkurrens och lärarledd undervisning har betydande positiv effekt."

Rasmus Brygger, Danska Arbetsgivarföreningen, kommenterar en ledare i Berlingske om en rapport av bl a Lars Calmfors, Brygger anser att Berlingske drar fel slutsatser vad gäller att "Danmark är bättre att integrera utlänningar på arbetsmarknaden".

Sju rapporter ligger till grund för 6F:s alternativ för lönebildning, skriver Fastighetsfolket. En av rapporterna är författad av Lars Calmfors, IFN. Han förklarar att "ett sätt att locka personal till bristyrken är att höja lönerna. Men märket försvårar att ändra relativlönerna [...]."

I en notis skriver TT om forskning av bl a Petra Persson, Stanford University och IFN: "När möjligheten för föräldrarna att vara hemma samtidigt under barnets första år utökades förbättrades mammornas psykiska och fysiska hälsa."

I ett nyhetsinslag berättar TT/Ekot om en ny studie av bl a Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN. Ekot skriver att "när möjligheten för föräldrarna att vara hemma samtidigt under barnets första år utökades, förbättrades mammornas psykiska och fysiska hälsa".

En ny studie visar att föräldrapenningens ”dubbeldagar” har minskat den psykiska ohälsan och behovet av sjukvård bland förstföderskor, skriver Dagens Nyheter Ekonomi. Tidningen intervjuar Petra Persson, Stanford University och affilierrad till IFN. Det är oväntat stora effekter, och reformen kostade i princip ingenting, säger hon.

Berlins folkvalda vill förbjuda hyreshöjningar, skriver Die Welt och förklarar att politiker försökt sig på likanande återgärder under de senaste 400 åren. Skribenten avslutar med ett citat av Assar Lindbeck, IFN och Stockhoklms universitet: "Efter bombning är hyresreglering det mest effektiva sättet att förstöra städer."

Babyology skriver om forskning av bl a Petra Persson, Stanford University och IFN, som "använt svenska förhållanden för att undersöka hur pappor kan påverka mödrarnas hälsa – och resultaten var ganska svindlande. [...] Det visade sig att när pappor tar ut pappaledighet under det första året av ett barns liv så innebar detta en stor skillnad för mammas hälsa".

Erik Fichtelius skriver i en krönika i Fokus hur bl a ekonomer i akademin bildar förtrupp till politiken vad gäller beskattning. Han citerar bl a Mikael Stenkula i Ekonomisk Debatt: "Inkomstskatternas utveckling är en lektion i hur ideologi och pragmatism, politik och ekonomi, debatt och utredningar, tillsammans har bidragit till att över tid sy ihop det lapptäcke av regler och principer som dagens inkomstskattesystem bygger på".

Amy Swearer, The Heritage Foundation, hävdar i The Daily Signal att New Yorks nyligen ändrade hyresstabiliseringslagar "gör stadens problem betydligt med dyra bostäder värre, vilket bevisar ekonomen Assar Lindbecks [IFN] poäng att ”förutom bombning så verkar hyresreglering i många fall vara den mest effektiva metoden för att förstöra en stad.”

Metro Parent skriver om en studie av bl a Petra Persson, Stanford University och IFN, som omskrivs i New York Times, Studien visar att betald pappaledighet förbättrar mammas hälsa efter förlossningen: "En ny svensk undersökning fann att en nyckelfaktor för nyblivna mödrars hälsa är att deras partner finns i närheten.

Norska Morgenbladet skriver om en rapport med Lars Calmfors och Per Skedinger som medförfattare. Forskarna har samlat erfarenheter och forskning i de nordiska länderna. Tidningen sammanfattar rapporten i sju punkter. En av dessa förklarar att invandrarkvinnor från icke-västländer har extra svårt att få jobb.

Att ha en extra person hemma, under bara några dagar, innebär betydande fördelar efter en förlossning. Det visar ny forskning av bl a Petra Persson, Stanford University och IFN, som New York Times skriver om. Forskarna har studerat effekter av att svenska fäder sedan 2012 kan ta upp till 30 dagar ledigt parallellt med mamman.

I en ledare skriver Hallandsposten m fl om en rapport av bl a Lars Calmfors, IFN. "Frågan är också om bidrags- och skattesystemet är tillräckligt väl utformat" skriver tidningarna och förklarar att "så länge sådana grundläggande systemfel finns kvar riskerar andra åtgärder att fungera betydligt sämre, även om de sker i kombination".

Johan Berg, Arbetsförmedlingen, skriver i ett debattinlägg att "Centern är det parti som framförallt drivit fram raseringen av AF". Men, menar Berg, till och med Centerns egen tankesmedja Fores är av samma uppfattning som arbetsmarknadsutredningen. Och Lars Calmfors, IFN,  "menar att den fullskaliga privatiseringen riskerar att gå snett".

Tyska Contra Magazin skriver om en rapport med Lars Calmfors, IFN, som huvudförfattare. Tidningen förklarar att immigranter som kommer till Sverige har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden är i övriga nordiska länder.

I ett debattinlägg i Länstidningen Södertälje skrivs om en rapport med Lars Calmfors, IFN, som huvudförfattare: "Men Calmfors-gruppen har gått i samma fälla som många andra. Att Sverige har större ”gap” i sysselsättning mellan inrikesfödda och utlandsfödda än många andra länder beror mest på att sysselsättningen för inrikesfödda är särskilt hög hos oss men även på att andelen flyktinginvandrare är hög."

Lars Calmfors, IFN, samt två forskare från Nordregio skriver i ett debattinlägg i Aftenposten om en rapport de skrivit för Nordiska Ministerrådet. De menar att våra kunskaper om integrering är för dåliga: "Det finns praktiskt taget inga undersökningar som identifierar vilken typ av språkundervisning som fungerar bäst. Vi vet också för lite om vad olika utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder kostar."

Danmark, Finland, Norge och Sverige har alla tagit emot många invandrarer, skriver Lars Calmfors i en krönika på DN:s ledarsida. Men förklarar han "en slående slutsats är hur mycket svårare integrationsproblemen är i Sverige än i våra grannländer".

Özge Öner, IFN, skriver i en kolumn på SvD:s ledarsida att "Bryssels och EU-förespråkarnas största misstag har varit att avfärda oppositionen, utan att bevärdiga sig diskutera kritiken i sak". Hon förklarar att "opposition är en viktig del av den västerländska demokratins historia och fortlevnad. Den har utgjort brandvägg mot statsmaktens alltför vittgående expansion. EU är självfallet inte immun mot sådan kritik."

I en ledare i Berlingske refereras till en rapport författad av Lars Calmfors, IFN, m fl för Nordiska Ministerrådet. "Rapporten ger oss ny kunskap om diskussionen om integration i de skandinaviska länderna. Slutsatserna motsäger vad chefskonsulenten i danska Arbetsgivarförbundet hävdat nämligen att både Sverige och Norge är bättre än Danmark för att få utlänningar i jobb".

Gotlands Allehanda skriver i en ledare om valet av ny partiledare för Liberalerna. Tidningen hänvisar till en rapport av bl a Lars Calmfors, IFN, och skriver om en av kandidaterna, Erik Ullenhag, att han "tillhörde för övrigt (och naturligtvis) dem som när det begav sig valde att beskriva migrationen som en vinstaffär för Sverige. Det är ju tyvärr långt ifrån sant [...]"

Norrbottens-Kuriren skriver i en ledare att utbildningsinsatser för nykomlingar med bristande språkkunskaper och en låg utbildning är kostsamma och svåra att lyckas med. Tidningen hänvisar till att Calmfors m fl föreslår "sänkta ersättningsnivåer för dem som inte jobbar, lägre minimilöner för vissa mindre kvalificerade yrken samt generösare skatterabatter på låga inkomster".

 DN Ekonomi skriver om ett inlägg i Ekonomisk Debatt av bl a Daniel Waldenström, IFN. DN skriver: "Resultatet, aningen hårdraget: Ju fler högskolepoäng, desto mer skatt tycks folk villiga att betala.

Givet att det finns många som inte kan få ett jobb till svensk kollektivavtalslön vore det klokt att sänka eller ta bort lönegolvet.Det skriver SvD i en ledare med anledning av en rapport med Lars Calmfors, IFN, som huvudförfattare och Per Skedinger, IFN, och Simon Ek, affilierad till IFN, som författare.

Amerikanska Breitbart skriver om en rapport av Lars Calmfors, IFN, m.fl. att "jämfört med Finland, Norge och Danmark har Sverige haft det svårast att få nyanlända in i arbetskraften". Calmfors hävdar att ”det är ett hinder i Sverige att vi har hög minimilön”.