IFN i media

Education News från Cato Institute skriver om förmögenhetsskatt och citerar svensk forskning: "Magnus Henrekson [IFN] och Gunnar Du Rietz har studerat den svenska förmögenhetsskattens historia. De finner att människor ostraffat kunnat undvika skatt genom att exempelvis ta stora lån.

Ralf Spann, Akelius fastighetsbolag, intervjuas av Der Tagesspiegel om Berlins hyresmarknad. Han säger att företag kommer att gå in i hotell- och den kommersiella sektoren. "Sedan, om tre till fem år, kommer vi att ha tomma kommersiella enheter, men fortfarande samma antal lägenheter". Han citerar Assar Lindbeck, IFN: "Reglering av hyror verkar vara det mest effektiva sättet att förstöra en stad – närst efter bombardemang."

Henrik Jordahl, IFN och Örebro universitet, skriver i en krönika i Norrbottens-Kuriren att "Elevernas betyg är idag inte jämförbara mellan skolor. Det är olyckligt". Jordahl avslutar: "Det finns en anledning till att idrottsvärlden håller isär rollerna som tränare och domare. Detsamma borde gälla i ett decentraliserat skolsystem där betygen är ett viktigt konkurrensmedel."

Demokraterna har i årtionden haft makten i USA: s farligaste städer. De har inga lösningar, skriver Joshua Lawson på The Federalist. Han föreslår att man slopar hyresreglering och citerar Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "I många fall verkar hyreskontroll vara den mest effektiva metoden för att förstöra en stad – förutom att bomba den."

I en ledare i Dagens Nyheter  förklaras att "Grodor sägs det att man ska koka så långsamt att de inte märker vad som sker förrän det är försent. Så har vi hanterat försvaret. Det måste ändras." Skribenten hänvisar till en kolumn i DN av Lars Calmfors, IFN.

Fredrik Lindgren, vd Kunskapsskolan, svarar på en krönika och förklarar att skolan inte kritiserats av Skolinspektionen. "Men rätt ska vara rätt; Det är alltså inte Skolinspektionen som påstår att Kunskapsskolan sockrar betygen. Det är professor Jonas Vlachos, vid [IFN och] Stockholms universitet. Rapporten heter 'Trust-Based Evaluation in a Market-Oriented School System'."

I en ledare i Borås Tidning hänvisas till en krönika av Lars Calmfors på Dagens Nyheters ledaresida: "Professor Lars Calmfors konstaterade häromdagen (DN 24/7) att alla finansministrar under de senaste decennierna, ”inklusive Göran Persson, Anders Borg och Magdalena Andersson, varit usla försvarspolitiker”. Han kunde ha lagt till att detsamma i stort sett gäller statsministrarna.

 I en ledare skrtiver BLT om en krönika av Lars Calmfors, IFN, på Dagens Nyheters ledarsida. Skribenten menar att "Lars Calmfors har helt rätt när han påpekar att försvaret snarare behöver mer än de anslagshöjningar som försvarsberedningen nämner. Och Socialdemokraterna måste förstå att det är helt orimligt att pruta försvarsberedningens förslag."

I en ledare skriver Arbetarbladet om en Timbrorapport om flexicurity författad av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet. Lisa Gemmel skriver: "Allt i Berghs rapport är inte dåligt. Förslaget om en indexering av arbetslöshetsförsäkringen borde blivit verklighet för länge sedan och det är inte orimligt att tillse att det lönar sig att arbeta jämfört med att gå på försörjningsstöd."

Bohuslänningen m fl skriver i en ledare: "Precis som nationalekonomen Lars Calmfors (IFN)påpekar i en kolumn i Dagens Nyheter (24/7) har varken Socialdemokraterna eller de borgerliga partierna någon trovärdig ekonomisk plan för att stärka den svenska försvarsförmågan." 

Försvaret behöver mer pengar än de summor som Försvarsberedningen vill skjuta till – och som Socialdemokraterna inte vill binda sig till. Det kan kräva skattehöjningar, skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på Dagens Nyheters ledarsida. Han förklarar att Sverige spenderar en mindre andel av bnp på försvaret än till exempel de nordiska grannländerna. 

Karin Svanborg-Sjövall, Timbro skriver i Sydsvenskan med flera om rapporten "Flexicurity på svenska" författad av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, för Timbro. Bergh beskriver hur en sådan reform skulle kunna utformas. Målsättningen bör vara en arbetslöshetsförsäkring som ger  tidsbegränsad ekonomisk trygghet, avdramatiserar kortvarig arbetslöshet och möjliggör ett effektivt jobbsökande.

I en krönika på ledarsidan i bl a Kristianstadsbladet skriver Nils-Eric Sandberg om Studio Ett som benämnt nazism och fascism som ”högerextremism”, vilket Sandberg vänder sig emot: "Nazismen var en socialistisk ideologi. Jag har diskuterat detta med Assar Lindbeck (IFN), som helt höll med. Hitler var också den som förde en mest konsekvent keynesiansk politik, enligt IMF."

Med anledning av att Londons borgmästare vill införa hyresgelering intervjuar e24.no Kjetil Storesletten, Oslo universitetet. Han säger: "Jeg vil sitere den svenske økonomen Assar Lindbeck: Den enkleste måten å ødelegge en by på, nest etter å bombe den, er å innføre leiekontroll."

Med anledning av att Londons borgmästare Sadiq Khan föreslagit hyresreglering publicerar Yahoo Finance en text med ursprung i Evening Standard: "Detta skulle tvinga bort hyresvärdar från bostadsarknaden och sänka standarden på de lägenheter som fortsättningsvis erbjuds." SWkribenten citerar  Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som jämfört hyresreglering med bombning av en stad. 

Simon Ek, Uppsala universitet och affierad till IFN, och Per Skedinger, IFN, som i ett kapitel i en rapport för Nordiska ministerrådet skrivit att lägre lön för invandrare med låg utbildning kan vara ett sätt att få fler nyanlända i arbete. Om detta skriver den norska nättidningen FriFagbevegelse.

Personaloptioner motarbetas av svensk skattepolitik, skriver Arbetsmarknadsnytt. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas och färklarar att dagens politik gynnar tidiga uppköp av unga företag: "Entreprenörer kan inte dela med sig av aktierna utan att de blir arbetsbeskattade fullt ut. Får man 50 miljoner för sitt bolag blir man nöjd i stället för att sikta högre och utveckla bolaget till sin fulla potential."

EconomicPolicyJournal skriver om hyresreglering och citerar en rad källor. I detta sammanhang citeras Walter Block som på The Library of Economics and Liberty i sin tur citerat Assar Lindbeck: "I många fall verkar hyressreglering vara den mest effektiva tekniken som för närvarande är känd för att förstöra en stad, förutom bombning." ...

Lars Calmfors, IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Industri att balans på hela arbetsmarknaden, inte industrins konkurrenskraft, bör vara målet för löneökningarna. Det är önskvärt med löneökningar som leder till att arbetskraft omfördelas från den konkurrensutsatta sektorn till resten av ekonomin. 

I en ledare (S) i Länstidningen Östersund förklaras att politikers ide om ansvartagande är "ett hopkok av bland annat Göran Perssons åtgärder som finansminister på 1990-talet och Nya Moderaternas politik 2006–2014. Att punktera den här politiken är inte särskilt svårt". Skribenten exemplifierar: "Ta skolforskaren Jonas Vlachos (affilierad till IFN) som visat att det fria skolvalet ökar de sociala klyftorna".

Shaun Bailey, är ledamot i London Assembly och den konservativa kandidaten till borgmästare i London. Han skriver på Conservative Home om hyresreglering. "Det finns en anledning till att ekonomen och bostadsexperten Assar Lindbeck (IFN) en gång kallade hyreskontroller för ”den mest effektiva metoden att förstöra en stad – förutom att bomba den".

Janerik Larsson skriver i en krönika på SvD:s ledarsida  att "Lars Calmfors (IFN) kritiserade ännu en gång (...) det framgångsrika sätt som gällt för de svenska kollektivavtalsförhandlingarna sedan slutet av 1990-talet". Larsson skriver att Calmfors påpekade om brist på debatt "sannolikt mest handlar om att han haft svårt att få anhängare för sin linje".

I ett debattinlägg på SVT Opinion skriver bl a Gabriel Heller Sahlgren, IFN, att möjligheterna är goda att genom innovativa arbetssätt och smart teknik skapa högre produktivitet i välfärden. Men, "bromsklossen är att välfärden bygger på stelbenta strukturer. I vården axlar till exempel läkarna rollen som byråkrater, vilket gör att de träffar färre patienter per år än läkare i andra rika länder".

"Det är som Lars Calmfors, professorn i internationell ekonomi i Stockholm, skriver i en kolumn i måndagens DN," skriver Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad i sin huvudledare.Det handlar om industrins roll som märkessättare i den kommande avtalsförhandlingen. 
 

Den nuvarande industrinormeringen tjänar inte samhällsintresset lika väl som tidigare. Tyvärr försvåras en förändring av att debatten präglas av ”groupthink” skriver Lars Calmforsd, IFN, i en krönika på Dagens Nyheters ledarsida. 

Dagens Industri skriver i en ledare att inför de kommande avtalsförhandlingasrna diskussionen om om industrins roll i avtalsförhandlingarna att vara allerstädes närvarande. Tidningen häönvisar till Lars Calmfors krönikas i DN och hans kritik mot märkessättningen.

ETC skriver om en studie av Hanna Muhlrad, affilierad till IFN, som handlar om Sverige som ett gott exempel när det kommer till provrörsbefruktningar. "Socialstyrelsens riktlinjer för provrörsbefruktning, som kom 2003, har haft stora positiva effekter, såsom förbättrad barnhälsa och minskade risker för komplikationer vid förlossning".

Michael Voigtländer skriver i tyska Wirtschaftsdienst om hyresreglering. Han inleder med ett citat av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "In many cases rent control appears to be the most effi­cient technique presently known to destroy a city – except for bombing."

Kvartal gör sommaruppehåll och hoppas "att sommaren blir en möjlighet att upptäcka något av allt det vi publicerat under våren". Vad gäller texter om politik så hänvisar Kvartal bl a till att "Johan Wennström (IFN) förklarade varför det inte finns något nytt politiskt landskap". 

I en ledare skriver Norra Västerbotten att finns gott om exempel på att det inte lönar sig att ta ett jobb, ofta beroende på försörjningsstödets utformning. Skribenten hänvisar till Nordiska ministerrådets rapport ”Integrating Immigrants into the Nordic Labour Markets”, redigerad av Lars Calmfors (IFN) och Nora Sánchez Gassen.

Mårten Blix och Johan Wennström, IFN, har intervjuats av NYT. "Människors vilja att fortsätta betala de mycket höga skatter som behövs för att finansiera socialförsäkringsprogrammen är inte något som kan tas för givet", förklarar MårtenBlix. "Vi börjar nu se allvarliga sprickor."

Dagens Samhälles debattredaktion summerar vårens samhällsdebatt och skriver att "efter regeringstillträdet var suget efter diskussion därmed uppdämt och konfliktnivån hög, vilket också har märkts på Dagens Samhälles debattsida". Redaktionen förklarar att frågor som rör migration och integration är ständigt heta  och nämner i detta sammhang inlägg av Mats Hammarstedt, Lin neuniversitetet och affilierad till IFN. 

Med mer förnybar elenergi kommer behovet av en effektreserv att öka. Detta talar emot Regeringskansliets nedtrappning och planerade avveckling av effektreserven. Det skriver Pär Holmberg, Institutet för näringslivsforskning, på Second Opinion.

Henrik Jordahl, IFN och Örebro universitet, intervjuas i Almedalen av Friskolornas riksförbund/publicering på YouTube om segregation och likvärdighet i skolan. Han förklarar bl a att vad gäller betyg så har forskarna sett att på senare tid har mellan-skolor-segregationen ökat. Dvs att elever med exempelvis höga betyg samlas på vissa skolor.

Nyhetsbrevet Infowars förklarar att New Yorkbor i generationer har klagat på boendekostnader. "Detta händer i en stad och stat där hyresreglering har varit i kraft i generationer". Nyhetsbrevet hänvisar till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: ”'I många fall, 'skrev Assar Lindbeck, 'så verkar hyreskontroll vara den mest effektiva metoden för att förstöra en stad – förutom att bomba den.'”

I ett debattinlägg av Johan Berg, Arbetsförmedlingen, i Uppsala Nya Tidning hänvisas till att "Lars Calmfors (IFN) menar att den negativa bilden av Arbetsförmedlingen (...) är delvis oförtjänt. Problemet för Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Försäkringskassan är deras kontroversiella uppdrag".

Cecilia Garme skriver i Vi att "Dackefejden mellan kommunerna och staten trappas upp". Hon hänvisar till "ekonomer, som Lars Calmfors, har sagt att lönerna i välfärden behöver bli högre så att folk både vill ta jobben och behålla dem".

Janerik Larsson har läst "två intressanta texter på svenska som ställer diagnoser på läget i fosterlandet". Han skriver o0m dessa på SvD.s ledarsida och hänvisar bland annat till Magnus Henrekson, IFN: "I artikeln ger också professor Magnus Henrekson intressanta synpunkter på problematiken. Läsvärd!"

fPlus publicerar en text om entreprenörskap där bland andra Magnus Henrekson intervjuas. fPlus: "Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, ser hur entreprenörskapet i Sverige bit för bit försvagas. Han ser bland annat riksbankens lågräntepolitik som ett stort  problem. "Stefan Ingves kväser entreprenörskapet genom sin lågräntepolitik, säger Magnus Henrekson."

Yng­ve Sunesson skriver i bl a Skånska Dagbladet att nu kan även småföretag utan kollektivavtal  ha nystartsjobb och att detta är en seger för C. Skribenten hänvisar till boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden? av Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, med flera.

Arbetsmarknadsnytt rapporterar från ett seminarium i Almedalen där en rapport från Nordiska ministerrådet diskuterades. "Vi ville inte ta reda på vilket land i Norden som är bäst, utan utnyttja att de nordiska länderna är väldigt lika i många avseenden. Då får man ett mycket större kunskapsunderlag, sa Lars Calmfors, IFN, som är en av rapportförfattarna.

"Ny forskning visar att pappor vill ha mer föräldraledighet än de får", skriver den digitala tidningen Romper om forskning av Petra Persson, Standford University och IFN. "Forskningen visar dessutom att pappans föräldraledighet i slutändan kan gynna både dennes partner och barnens hälsa."

I ett inlägg av IT-konsulten Patrik Löwendahl på den digitala plattformen Almedalen.se citeras ttn debattinlägg i SvD av bl a Mårten Blix, IFN: “Det är centralt att även europeiska företag är med på resan att utveckla AI. AI kan stärka samhället och Europas ekonomier utan ökade risker för övervakning, diskriminering och godtycke.”

Preußische Allgemeine Zeitung skriver i en opinionstext om hyresreglering i Berlin. "Av erferenhet vet vi att frysta hyror leder till att en svart marknad  etableras och att underhåll försummas. Assar Lindbeck [IFN och Stockholms universitet] har beskrivit detta som den mest effektiva metoden att "förstöra en stad – förutom att bomba den".

Lars Calmfors intervjuas om lönenormering inför nästa års löneförhandlingar i Ekonomiekot Extra. Calmfors förklarar att "löneökningarna hamnat lite för lågt". Han menar att de har varit så låga att det är svårt för Riksbanken att nå sitt inflationsmål och att detta motiveras även av den brist på arbetskraft som finns inom vissa yrken.

I en ledare skriver Västerviks-Tidning om en debattartikel i Dagens Samhälle av Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och IFN. "Även om invandringen ökat befolkningen och ändrat åldersstrukturen i många landsbygdskommuner så löser det inte deras ekonomiska problem. Tvärtom ökar det kommunens kostnader ..."

Transportarbetaren skriver om lönenormering: "I mer 20 år har industrin dikterat lönerna för hela arbetsmarknaden. Det har lett till beskedliga löneökningar för arbetarna." Skribenten hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som "ser flera möjligheter. En är att industrins parter fortsätter normera, men tar större hänsyn till den ekonomiska utvecklingen i andra sektorer."

Johan Wennström, IFN, är en av de som i Studio Ett intervjuas om att Kristdermokraterna tappat i opinionen. Wennström säger att konservativa KD-anhängare nog inte är imponerade av hur partiet hanterat Adaktusson-affären. Att KD "tog avstånd från Adaktusson som var populär och la sig för DN, trors allvarliga brister i [tidningens] granskning".

I en ledare skriver Smålandsposten om brottsutsatta handlare. Tidningen hänvisar till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: Han "menade för en tid sedan att ett samhälle utan normer skulle vara ett otäckt samhälle. Normlösheten breder uppenbarligen ut sig alltmer i Sverige, tillsammans med sin kompanjon kriminaliteten. Vi har ännu inte sett slutet på denna utveckling [...]".

Varför är det viktigt att studera kollektivavtalen, frågar Svenskt Näringsliv Lars Calmfors, IFN, i en längre intervju som publiceras på SN:s hemsida. Calmfors förklarar att "det finns ett stort värde i kollektivavtalsmodellen och att låta parterna reglera lönerna och andra arbetsvillkor, i stället för att reglera genom lagstiftning".