IFN i media

Blekinge Läns Tidning skriver om platsmarknadsföring i en ledare. De hänvisar till forskning av bland andra Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet:

"I Ekonomisk Debatt (nr 7 2019) beskriver Andreas Bergh och Gissur Ó Erlingsson att "de enstaka systematiska studier om utvärderat effekten av platsmarknadsföring visar på inga eller mycket begränsade effekter." En studie från USA visade att platsmarknadsföring hade en direkt negativ effekt på kommunen."

Läs mer

Lars Oxelheim, affilierad till IFN, och redaktör för Europaperspektiv skriver om EU:s utmaningar i och med det pågående teknikskiftet i en debattartikel i Dagens Industri.

" Sverige, som i den digitala omställningen har kommit längre än de flesta andra länder, bör här vara en drivande och enande kraft. Om medlemsländerna misslyckas med att nå enighet blir priset högt och teknologiskiftets utlovade ekonomiska, politiska och miljömässiga vinster kommer att gå EU förbi."

Läs mer

Özge Öner, IFN, skriver i en krönika på ledarisdan i Svenska Dagbladet om hur fakta kan bearbetas och tolkas.

Läs mer

Magnus Henrekson, Vd IFN, medverkade i Studio Ett i Sveriges Radio i ett samtal om USA:s justitieminister William Barrs uttalande om att USA bör öveväga att köpa in sig i det svenska telekombolaget Ericsson.

Hör samtalet här

Hufvudstadsbladet har intervjuat Lars Calmfors, IFN , angående hans kolumn i Dagens Nyheter om den finska regeringens bristande finanspolitiska plan.

Läs mer

Ystads Allehanda och Blekinge Läns Tidning hänvisar till forskning av Daniel Waldenström, IFN, i en ledare om arvsskatt.

Läs mer

Läs mer i BLT

Lars Calmfors, IFN, deltar i samtal i Studio Ett om regeringens stödpaket till kommunerna. 

Hör samtalet här

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i en artikel i Svensk Damtidning som skriver om att Kronprinsessparet deltog vid SNS webbinarium om coronakrisen där Magnus Henrekson var en av talarna.

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, skriver om Finlands ekonomi i en kolumn på Dagens Nyheters ledarsida.

"En åldrande befolkning pressar upp utgifterna. Därför behövs en tydlig plan för att öka sysselsättningen och minska budgetunderskottet. Den nya finska regeringens hittills aviserade politik är inte tillräcklig."

Läs mer

Läs även notis hos realtid.se

Kolumnen har även uppmärksammats i finsk media:

Läs även notis i Verkkouutiset.fi ( på finska)

Läs även i Ilta-Sanomat

Läs även i Uusi Suomi

Läs även i Kaleva.fi

Samhällsdebattören Mikael Sandström hänvisar till forskning av bland andra Daniel Waldenström, IFN, i en essä i Kvartal om inkomstklyftor.

Läs mer

Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och IFN, skriver om Kinas konflikter med Sverige i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

"Det är tydligt att Kina ser konflikterna med Sverige som ett test på hur mycket man kan köra med små länder. Undfallenhet från svensk sida kommer att stå oss dyrt på längre sikt, skriver professor Fredrik Sjöholm."

Läs mer

Magnus Henrekson,IFN, är en av undertecknarna när nätverket Population Matters Sweden skriver en debattartikel om flerbarnstillägg i Svenska Dagbladet.

"Det är fel att ge statligt stöd för ett ökat barnafödande, eftersom det inte föds för få barn i Sverige. Att skaffa färre barn är det mest miljövänliga som vi som individer kan göra." Skriver de bland annat.

Läs mer

Läs replik här

Läs även ledare i Skånska Dagbladet

Nyhetsbyrån TT har intervjuat Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om att inkomstklyftorna minskade för första gången på länge under 2018. Andreas Bergh anser att fallande aktiekurser och en dämpad bostadsmarknad är huvudförklaringarna och att minskningen förmodligen bara är ett hack i kurvan.

Läs mer

Läs även notis hos Omni

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver om den ökande ojämlikheten i en krönika i Arbetsmarknadsnytt:

"Har du dragit vinstlotten på bostadsmarknaden? Då är du en av dem som bidrar till den ökande ojämlikheten, menar Arbetsmarknadsnytts nygamle krönikör Andreas Bergh. Han vill se sänkta marginalskatter och en översyn av hela skattesystemet."

Läs mer

Läs även notis i fplus

Anders Gustafsson, IFN och Örebro universitet, är en av tre artikelförfattare i en debattartikel i Svenska Dagbladet.  Det är problematiskt att lyfta fram den äldre delen av befolkningen som förklaring till kommuner och regioners ökade kostnader. De stora kostnaderna för äldre ligger framför oss, skriver forskarna och för bland annat fram befolkningsökningen generellt som en av förklaringarna.

Läs mer

I en debattartikel av Jan Jörnmark och  Christian Ekström i SvD Näringsliv, refereras det till Anders Gustafssons avhandling Industrial policy: Political considerations, payoffs and peculiar incentives. Anders Gustafsson är affiilierad till IFN och forskar även vid Örebro universitet.

Läs mer

Widar Andersson nämner Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, i en ledare i Folkbladet

" Lindbeckkommissionen blev en framgångssaga som omfamnades av statsministrarna Bildt, Carlsson och Persson och vars förverkligade förslag fick upp Sverige rejält på fötter igen. /.../ Nu står Sverige där igen med huvudet farligt nära betongväggen. Problemen går självklart att lösa även denna gång. om det offentliga Sverige med de stora partierna i spetsen förmår att samla ihop sig likt man en gång gjorde runt sunt förnuft à la Assar Lindbeck så är ingenting omöjligt."

Läs mer

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter om hur läroböcker i samhällsvetenskap lär ut ekonomi till gymnasieelever:

"Ibland tenderar läroböckerna att börja analysen en bra bit från kärnfrågan, utan att först lära ut det basala. Det kanske tydligaste exemplet är när ”Stringent Samhällskunskap 2-3” (Studentlitteratur igen) i sitt första kapitel vill visa hur samma fenomen kan analyseras ur olika perspektiv, och tillämpar detta på finanskrisen. Det är en bra idé, som skulle kunna leda till att olika förklaringar till krisen kontrasteras mot varandra: Bankers riskabla utlåning, den amerikanska centralbankens låga räntor åren före krisen, det så kallade moral hazard-problem som uppstår när banker vet att de kommer att bli räddade om de hamnar i problem och de täta och kanske korrupta banden mellan USA:s finanssektor och den politiska sfären."

Läs mer i DN

Läs även ledare i Folkbladet och Östgöta-Correspondenten

Läs även nyhet i Fplus

Almegas tidigare vd Göran Trogen skriver i en debattartikel i Dagens Arena om EU:s planer på minimilöner och hänvisar till forskning av Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN och en rapport de skrev för Arbetsmarknadsekonomiska Rådet där de fann att det närmast är en norm idag att företag bör ha avtal.

Läs mer

Mårten Blix, IFN, skriver en gästledare i Svenska Dagbladet om att införa ett byråkratitak i välfärden:

"När regeringens välfärdskommission nu inleder sitt arbete efter årsskiftet vore det ett utmärkt nyårslöfte att låta 2020-talet bli startskottet för en trimmad byråkrati där vård- och omsorgspersonal får ägna huvuddelen av sin tid åt kärnuppgifterna. Det behövs inte en byråkratiutredning för att införa ett byråkratitak."

Läs mer

SVT Nyheter har intervjuat Lars Calmfors, IFN om den svenska kollektivavtalsmodellen. En modell som hotas av att allt fler väljer att inte vara med i ett fackförbund.

"– Man ska inte underskatta den här utvecklingen. Det är ett hot mot kollektivavtalen att fackets möjligheter att upprätthålla systemet minskar, säger professor Lars Calmfors. "

Läs mer

Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av Studio Etts Magnus Thorén i en 25 minuter lång intervju om sin gärning och samhällssyn.

Läs mer och hör intervjun här

Le Monde har intervjuat Per Skedinger, IFN, om det nordiska motståndet mot EU-gemensamma minimilöner.

Pour l’économiste Per Skedinger, ce système « autorégulateur » présente l’avantage de la flexibilité : « Il permet de fixer différents types de revenus minimums, en fonction de l’âge, de l’expérience ou de la profession, ce qui produit des niveaux relativement élevés, comparé au reste de l’Union européenne. »

( För ekonomen Per Skedinger ger det nordiska "självreglerande systemet" en fördel för flexibiliteten. "Det gör det möjligt att fastställa olika typer av minimlön beroende på ålder, erfarenhet eller yrke och det gör att det blir relativt höga lönenivåer jämfört med resten av EU")

Läs mer

Tyska Deutschlandfunk har intervjuat Per Skedinger, IFN, om europeiska minilöner och den svenska skepsisen till dessa:

" En minimilön på EU-nivå är inte önskvärt i Sverige eftersom det skulle äventyra parternas självbestämmande/..."/, säger Per Skedinger.

Läs mer och lyssna på inslaget här

Tidningen ETC skriver om sin granskning av inkomstskillnader i en ledare. De hänvisar bland annat till IFN-forskaren Daniel Waldenström och en tidigare intervju:

" "Det har varit en exceptionellt gynnsam tid att äga kapital i Sverige de senaste 20–30 åren", sa då nationalekonomen Daniel Waldenström (som samarbetar med Piketty) till Dagens ETC."

Läs mer

Tidningen ETC har intervjuat Daniel Waldenström, IFN, om inkomstskillnader.

Läs mer (bakom betalvägg)

Tidningen Arbetet har intervjuat Lars Calmfors, IFN, om avtalsrörelsen. Fackens krav på 3 procents löneökningar är för låga, säger Lars Calmfors. Han menar också att löneökningarna varit för låga de senaste åren:

– De låga löneökningarna har bidragit till den bristsituation som vi har på arbetskraft idag, och därmed till en ineffektiv fördelning av arbetskraften mellan olika delar av ekonomin, säger han.

Läs mer 

Läs notis i Dagens Industri

Läs notis i Fplus

Läs notis hos Omni

Läs notis på Allanyheter.com

Läs nyhet hos ETC

Läs notis av Nyhetsbyrån Direkt

Özge Öner, IFN, skriver i en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida om demokratiers skörhet:

"När väljarna förlorar tron på statens förmåga att garantera grundtrygghet, samt säkerhet från våld och kriminalitet kan statens försvagning ske snabbt. Det är därtill svårt att lappa och laga i ett demokratiprojekt som i alltför hög grad redan tar in vatten.

Gamla och etablerade demokratier är möjligen stabilare men knappast immuna mot sammanbrott."

Läs mer

Kristianstadsbladets Carolin Dahlman, hänvisar bland annat till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet och Mats Perssons, Stockholms universitet, debattartikel i Dagens Nyheter om invandring och behovet av reformer av välfärdssystemet.

Läs mer

Nättidningen Magasin t. har intervjuat Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet om svenskarnas ekonomiska välstånd:

" – Svenskarna har aldrig varit rikare än nu. Vi har fått en bättre privatekonomi och ett högre välstånd. Förändringen är kraftig och den har skett i högre takt än de flesta andra länder i Europa, säger Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning."

Läs mer

Läs även notis i fplus

Björn Tyrefors och Daniel Knutssons, IFN,  forskning omnämns i en ledarkrönika i Dala-Demokraten.

I Dalarna finns planer på att privatisera ambulanssjukvården, något som enligt krönikören är fel:

"Enligt en rapport från Institutet för näringslivsforskning som kom i oktober, har den privatiserade ambulansen i Stockholm visserligen inneburit snabbare utryckningstider - men dödligheten ökade.Experterna menar att ambulansvård inte lämpar sig för privatisering."

Läs mer

I en krönika på ledarsidan i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, IFN, om EU:s bankunion:

"Argumenten för och emot ett svenskt deltagande i EU:s bankunion väger relativt jämnt. En samlad bedömning ger dock slutsatsen att det är för tidigt att gå med."

Läs mer

Läs även notis hos Altinget.se

Läs även notis hos EFN

I en ledare i Folkbladet skriver Widar Andersson om Assar Lindbecks debattartikel i DN om invandringen:

Det är enligt Lindbeck och Persson tre faktorer som avgör varför invandring är gynnsamt för vissa länder men oynnsamt för andra: Invandringens omfattning, invandringens sammansättning och mottagarlandets "förmåga att ta emot invandrarna på ett meningsfullt sätt". "

Widar Andersson drar slutsatsen " Läget är allvarligt. De politiska låsningarna behöver bändas upp. Sverige behöver en socialdemokrati som genomför sitt program från 2018."

Läs mer

Per Skedinger, IFN, har utrett frågan om minimlöner åt EU-kommissionen och skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att:

"En klåfingrig reglering av löner inom EU riskerar att leda till ökad politisk splittring. Det är antagligen det sista som EU-projektet behöver för närvarande."

Läs mer

Läs notis i Fokus

Läs notis hos Omni

Läs notis hos fplus

Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, skriver  i en debattartikel i Dagens Nyheter  tillsammans med Mats Persson, Stockholms universitet, om behovet av stora reformer som följd av invandringen:

"Den stora invandringen har skapat ett segregerat Sverige utan homogen befolkning. Vårt samhälle är illa rustat för att hantera fortsatt stora invandrarströmmar. Nu krävs dyra och politiskt smärtsamma reformer av bostadsmarknad, arbetsmarknad, rättsväsende och skola."

Läs mer

Hör Ekot

Läs notis i fplus

Läs replik i ETC

Läs replik i Syre

Läs ledare i Världen idag

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriveri en ledarkrönika i Dagens Nyheter om varför vi är oense om coronaåtgärder.

"Det är inte konstigt att experterna är oense om pandemin.Våra åsikter om strategier mot coronaviruset handlar ofta inte om fakta utan om personlig benägenhet att acceptera risk."

Läs mer

I en ledare i Expressen, skriver Patrik Kronqvist om gig-ekonomin, som blev omdebatterad under 2019. Bland annat hänvisar han till Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet:

"Nationalekonomen Andreas Bergh kontrade i Dagens Nyheter med att lyfta fram de nya appar som göra att man kan få hjälp med allt från att montera möbler till att hämta mat och köra bort grovsopor. Det innebär att man inte behöver ha så mycket kontakt med de människor som utför tjänsterna, menade han."

Läs mer

I en ledare i Blekinge Läns Tidning, Västerbottens-Kuriren, Motala Vadstena Tidning och Hela Gotland skriver Sofia Nerbrand om IFN-forskaren Andreas Berghs bok Två filter:

" "Du har fel om tillståndet i världen, du har fel om vad det beror på och ändå är chansen liten att du ändrar din åsikt" som docenten Andreas Bergh sammanfattar det i sin bok "Två filter". Han pekar på att vi har ett inbyggt "negativitetsfilter" som gagnade oss förr när vi levde i en betydligt farligare värld, men som tvärtom sinkar oss idag./.../"

Läs mer i BLT

Läs mer i Hela Gotland

Läs mer i Västerbottens-Kuriren

Läs mer i Motala-Vadstena Tidning

Läs mer i Eskilstuna-Kuriren

Nyhetsbyrån TT har intervjuat IFN-forskaren Daniel Waldenström om skatter. En intervju som bland annat publicerats i Ystads Allehanda:

"Över 200 000 kronor eller ungefär lika mycket som en undersköterska drar ihop efter skatt på ett år. Så mycket har ett villaägande hushåll i Danderyd tjänat på slopad fastighets-och förmögenhetsskatt- per år. /.../ – Det är ganska stora belopp, konstaterar Daniel Waldenström, vars forskning är inriktad på just inkomst-och förmögenhetsfördelning."

Läs mer

Läs mer i SvD

Läs mer i fplus

Läs mer i E55

Läs mer i Aktiebladet

Läs notis i allanyheter.com

Kristianstadsbladet, Västerbottens-Kuriren och Bohuslänningen skriver i en ledare om Andreas Berghs, IFN  och Lunds universitet, granskning av hur nationalekonomi skildras i läroböcker i gymnasiet:

"Det är tyvärr nedslående läsning. Böckerna misslyckas i flera fall inte bara med att definiera ämnet utan också med att förmedla grundläggande insikter."

Läs mer

Läs även i Västerbottens-Kuriren

Läs även i Bohuslänningen

I en ledare i Barometern OT, skrivs om Andreas Berghs, IFN och Lunds universitet, artikel i Ekonomisk debatt om hur nationalekonomi beskrivs i läroböcker på gymnasiet.

" Ett generellt drag är, visar redovisningen, att marknaden nästan alltid problematiseras. Det är en världsbild som känns igen. Och den bygger på att statens funktion är att rätta till marknader som per definition om inte är onda så problematiska."

Läs mer

Özge Öner, IFN, skriver i en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida om beskattning av den privata sjukvården. Det är omoraliskt att staten beskattar sin egen konkurrens, dvs den privata sjukvården, skriver hon.

Läs mer

Isobel Hadley Kamptz skriver om gig-jobb i en ledare i Dalarnas tidningar och hänvisar till Andreas Bergh, IFN:

"Vi har en tudelad arbetsmarknad där den breda massan har god kompetens och bra chanser men en allt större minoritet inte kommer in alls. I det här gapet dyker det som kallas gig-appar upp, något nationalekonomen Andreas Bergh skrev intressant om i veckan. Apparna kopplar ihop köpare och säljare av enkla tjänster, som att frakta bort grovsopor eller montera möbler. Än så länge finns de främst i storstäderna, men de ökar nästan överallt."

Läs mer

I en ledare i Ystads Allehanda och Blekinge Läns Tidning, skriver Anders Gustafsson om Magnus Henrekson och Johan Wennströms analys om Pisa-resultaten i senaste numret av Kvartal.

"/.../ även om resultatet på Pisa-undersökningen var glädjande utelämnar statistiken viktig fakta om elevernas kunskaper. En försiktig uppskattning tyder på att i verkligheten befinner sig en dryg tredjedel av 15-åringarna i Sverige på den lägsta nivån vad gäller läsfärdighet, menar professor Magnus Henrekson (Kvartal den 17 december)"

Läs mer

Läs även i BLT

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas av fplus  apropå Långtidsutredningen och inkomstskillnader i Sverige:

"För det första är det problematiskt att statistiken utgår från 1995, menar Daniel Waldenström, professor vid Institutet för Näringslivsforskning.

– Det är ett extremt år att börja räkna ifrån. Det var en period då Sverige befann sig i en djup lågkonjunktur och gick mot en enorm återhämtning. Efter den perioden har i princip alla siffror stigit, säger han."

Läs mer

Andreas Bergh, IFN, nämns i en ledare i Göteborgs-Posten som handlar om låglönejobb.

"Den som avfärdar enkla jobb måste dock förklara vad vi ska ha i stället, svarar nationalekonomen Andreas Bergh (DN 17/12)."

Läs mer

Paulina Neuding skriver en krönika i Dagens Samhälle om IFN-forskarna  Magnus Henreksons och Johan Wennströms analys i Kvartal om Pisa-resultatens tillförlitlighet.

Läs mer

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver om låglönejobb i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter:

"Att det finns nackdelar med enkla jobb till låga löner är självklart. Men att en stor grupp – inte minst invandrare – inte kommer in på arbetsmarknaden får också konsekvenser."

Läs mer

Läs även notis i fplus

Johanna Möllerström, IFN och George Mason University, intervjuas på Idagsidan i Svenska Dagbladet. Hon berättar bland annat om ett experiment i barndomen.

Läs mer 

Magnus Henrekson och Johan Wennström skriver om Pisa-testet i en analys för Kvartal:

"Om vi tycker att skolan ska fungera väl för alla elever och inte bara för de etniskt svenska så är det dags att dämpa hurra-ropen för det senaste Pisa-testet. Sverige förbättrade resultaten på ett artificiellt sätt genom att en fjärdedel av eleverna antingen inte fick göra provet eller inte dök upp. En försiktig uppskattning tyder på att i verkligheten befinner sig en dryg tredjedel av 15-åringarna i Sverige på den lägsta nivån vad gäller läsfärdighet."

Läs mer