IFN i media

"Om jag hade Elon Musk som chef skulle jag vilja ha ett kollektivavtal – för att sova gott om natten". Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Kan Tesla komma att lämna Sverige efter en allt djupare konflikt med fackförbundet IF Metall? Det är i alla fall inte omöjligt säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till TV4.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, intervjuas i SVT:s Rapport om hur Riksbanken borde förhålla sig till räntan.

Flera tunga ekonomer ställer sig bakom förslagen som Hans Lindblad arbetar med i sin produktivitetskommission, bland annat Lars Calmfors, forskare vid IFN. Om detta rapporterar Dagens industri, och det gäller både förslaget om en ny fastighetsskatt och planerna på en större skattereform.

I våras fattade region efter region beslut om löner under industrimärket för Vårdförbundets yrkesgrupper. Hur ser vägen ut framåt när avtalsrörelsen snart drar igång? Vårdfokus intervjuade Lars Calmfors, forskare vid IFN, och andra experter för att analysera löneläget förr och nu. 

I podden Veckopanelen sammanfattar Kvartal den gångna veckan med hjälp av erfarna och skarpögda profiler från olika delar av samhället. Medverkar denna gång gör Lars Calmfors, forskare på IFN, och diskuterar bland annat kriget i Gaza, den organiserade brottsligheten och konjunkturen.

Ekonomerna är osäkra på effekterna av etableringsjobb: ”Det beror helt på vad regeringen gör med andra anställningsstöd”, säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Lag & Avtal.

Regeringen prickar rätt när det gäller inflationsbekämpningen och inkomstskatterna i budgeten. Men avsaknaden av tillväxtreformer bekymrar. Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en ledare i Dagens Nyheter. 

Euroförespråkare talar om kronan som en ”skvalpvaluta”. Och kritiker menar att valutakursen är ett misslyckande för Riksbanken. Men mycket bygger på missförstånd. Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en ledare i Dagens Nyheter.

Kronan har varit nere på bottennivåer. Det låga värdet har åter väckt liv i diskussionen om att införa euron. "Att ha euro som valuta har ett symbolvärde som är svårt att sätta siffror på", säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Aftonbladet.

Riksbankens räntehöjning och ”rädda-kronan-paket” på torsdagen hjälpte föga. Men Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till Dagens Industri att han tycker att vi ska ha is i magen.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, uttalar sig i SVT:s Rapport om den svaga kronan.

Innan folkomröstningen 2003, utreddes frågan om Sverige skulle gå med i euron eller inte, grundligt. Hör Lars Calmfors, forskare vid IFN, i Sveriges Radio Studio Ett, om varför man kom fram till att Sverige inte skulle gå med i valutaunionen.

Samspelet mellan finansdepartementet och Riksbanken måste öka. Det säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Dagens Industri.

Den svenska kronans ras är ett mysterium för experterna. Debatten om Sverige ska övergå till euron har plötsligt blivit glödhet igen. "Jag ser både fördelar och nackdelar med euron och det är varken himmel eller helvete", säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet. 

Tjugo år efter folkomröstningen är svenskt medlemskap i eurosamarbetet återigen aktualiserats av vissa politiker. Har fördelarna med den EU-gemensamma valutan börjat överväga nackdelarna för Sveriges del? Hör bland annat  Lars Calmfors, forskare vid IFN, diskutera fördelar och nackdelar i Svenska Dagbladets podd med Andreas Ericson.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, kommenterar budgeten i TV4 Ekonominyheterna. 

Röster höjs gällande att den svenska kronan skadar Sverige och för att Sverige bör gå med i eurosamarbetet efter kronans rekordlåga siffror. Lars Calmfors, forskare vid IFN, medverkar i TV4:s Efter Fem tillsammans med bland annat Liberalernas partiledare Johan Pehrson och före detta statsrådet Leif Pagrotsky (S) och diskuterar fördelar och nackdelar med både kronan och euron.

Valutafrågan har aktualiserats efter senaste tidens kronfall. Den kända nationalekonomen Lars Calmfors gästar podden och berättar om dem möjligheter han ser med euron.

20 år efter euroomröstningen har debatten om det blivit dags att skrota kronan återuppstått. Hör bland annat Lars Calmfors, forskare vid IFN, diskutera kronan i Sveriges Radio, Ekonomiekot Extra. 

När regeringen återsamlas efter sommaruppehållet ger finansminister Elisabeth Svantesson en pressträff för att ge sin bild av det ekonomiska läget. Men hur ser det egentligen ut inför slutförhandlingarna om höstbudgeten? Lyssna till ett samtal i Sveriges Radio P1, där bland annat Lars Calmfors, forskare vid IFN, medverkar. 

I en ledare i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, att finansministern har större frågor att hantera än bara nästa års budget - budgetpropositionens viktigaste uppgift är att bereda marken för nödvändiga strukturreformer.

Inflationen har bitit sig fast hårdare i Sverige än i andra länder - och en bidragande faktor är den svaga svenska kronan. Men snart kommer inflationen att falla "ordentligt", säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Affärsvärlden.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, medverkar i Sofia Jernecks podd "EU och ekonomin". 

Med anledning av Fredrik Johanssons krönika ”Den huvudlöses ansvar” i Svenska Dagbladet, har Lars Calmfors, forskare vid IFN, inkommit med en replik i samma tidning.

Demokratin gynnas inte av att vi bränner varandras skrifter. Men på kort sikt borde vi inte införa något förbud – bättre då att vår statsminister tar till orda. Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Som flitigt anlitad nationalekonomisk expert och samhällsdebattör har Lars Calmfors, forskare vid IFN, aldrig varit rädd för att ge sitt perspektiv. På sin 75-års dag intervjuas Lars Calmfors, forskare vid IFN, av Dagens Nyheter och han berättar om sin uppgift att förse allmänhet och politiker med kunskap inom sitt ämne.

Sverige har ovanligt många lågutbildade arbetslösa; personer som inte ens skulle hamna i statistiken i andra länder. Paradoxen på svensk arbetsmarknad handlar om lågutbildade, säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Dagens Nyheter.

Många anklagar Riksbanken för den sjunkande kronan, men Sveriges penningpolitik har inte varit mer expansiv än andras och det finns inget stöd för tesen att centralbanker kan ”prata ner” eller ”prata upp” en valuta. Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Den pressade kronan har fått i gång debatten kring euron igen. Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till Omni Ekonomi att han inte ändrat sig i frågan, det är ekonomin som har ändrat sig.

Den försvagade svenska kronan gör att allt fler näringslivstoppar och ekonomer anser att Sverige borde ansluta sig till euron. Lars Calmfors, forskare vid IFN, uttalar sig i kronans framtid i Sveriges Radio.

Den svaga kronan gör att räntehöjningarna inte biter. Lars Calmfors, forskare vid IFN, var med och utredde införandet av euron i Sverige på 90-talet. Då var hans inställning avvaktande – nu är han en av förespråkarna för den gemensamma europeiska valutan rapporterar SVT.

Det behöver inte vara ett problem att en centralbank går back. Värre är att förlusterna är resultatet av en illa avvägd penningpolitik. Lars Calmfors, forskare vid IFN, skriver i en ledare i Dagens Nyheter att Riksbanken förlorar miljarder – på grund av sina egna räntehöjningar.

Vilka politiska och ekonomiska för- och nackdelar skulle ett valutabyte innebära i dagens läge? I SVT Forum sändes ett seminarium där politiker och ledande experter, däribland Lars Calmfors, forskare vid IFN, diskuterade kring vad ett svenskt euromedlemskap skulle innebära.

I SVT:s Agenda frågar redaktionen ut riksdagspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner om hur hushållen och samhället ska klara inflationsutmaningen.  Medverkar i studion gör bland annat Lars Calmfors, forskare vid IFN.

Flera toppekonomer vill få fart på Sveriges ekonomi och skrota överskottsmålen. Utifrån det säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet att han tycker att regerings reformtempo är för lågt.

Kommunerna behöver mer hjälp och stödet till hushållen borde riktas till de ekonomiskt svagaste. Riksbanken borde i sin tur ta det lite lugnare med räntehöjningarna. Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en ledare i Dagens Nyheter.

Det har snart gått 20 år sedan euro-folkomröstningen och sedan dess har debatten varit så gott som död - fram tills nu. I SVT Forum diskuteras eurons vara eller icke vara, och medverkar gör Lars Calmfors, forskare vid IFN.

Innan regeringen presenterade sin vårproposition och vårändringsbudget fanns uttalade förväntningar om vad denna skulle komma att innehålla. Lars Calmfors, forskare vid IFN, delar med sig i Sveriges Radio, P1 Morgon, om vad han tror komma skall. 

Lars Calmfors, forskare vid IFN, sitter med i Omni Ekonomis panel av experter. Tillsammans beskriver de regeringens vårbudget som återhållsam och otillräcklig, men ger också beröm för att satsningar görs med ”laserprecision”. 

Under fredagen sattes "märket" för avtalsrörelsen då industriavtalet slöts. "Märket", som är normerande för den svenska arbetsmarknaden, hamnar på 7,4 procent på två år och en särskild låglönesatsning på 1350 kronor. Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till SVT att "märket" blev högre än många förväntat sig. 

Just nu pågår förhandlingar gällande ett nytt löneavtal mellan arbetsmarknadens parter inom industrin, och det är detta avtal som sätter nivån för resten av den svenska arbetsmarknaden. Men detta avtal kommer inte följa inflationen och den senaste tidens prisökningar säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till SVT. 

Fack och arbetsgivare inom industrin förhandlar just nu intensivt för att nya avtal ska bli klara innan de gamla löper ut på fredag kväll.  Löneökningarna i industrin blir sedan en norm – ett märke – för den övriga arbetsmarknaden, där totalt 450 kollektivavtal förhandlas om i år. Men det osäkra ekonomiska läget gör det ovanligt svårt att avgöra vilken löneökning som är ”rätt”. Lars Calmfors, forskare vid IFN, intervjuas i Arbetet om var han tror att märket kommer hamna. 

Förhandlingarna om ett nytt löneavtal mellan facken och arbetsgivarna i industrin pågår för fullt, och löneökningarna man kommer överens om sätter sedan nivån för resten av arbetsmarknaden. Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till SVT att löneökningarna i slutändan lär ligga långt från inflationen.

"Så länge ingen tror att en medlemsstat kan bli statsbankrutt är det svårt att tvinga fram finanspolitisk disciplin", skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Enligt en studie från Konjunkturinstitutet skulle ytterligare ekonomiskt stöd till hushållen bara få försumbara effekter på inflationen. Även Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till Svenska Dagbladet att han tycker att regeringen bör vara försiktig med att stötta ekonomin i nuläget.

Priserna rusar, BNP faller och varslen duggar allt tätare. Är det den fruktade stagflationen som är här? Lars Calmfors, forskare vid IFN, uttalar sig i Tidningen Näringslivet.

Parallellerna är flera mellan dagens ekonomiska kris och den kris som härjade på 1970-talet. Lars Calmfors, professor vid IFN, intervjuas i Omni Ekonomi och förklarar vad som gick snett på 70-talet.