IFN i media

Dagens Nyheters Ewa Stenberg skriver om Lars Calmfors och Magnus Henrekson, IFN, i en analys av januaripartiernas åtgärdspaket:

"Ansedda ekonomer har talat om ekonomiska stimulanser som är betydligt större än de som redan har lagts fram. Lars Calmfors har efterlyst snabba åtgärder. ”Vi skulle kunna hantera en ökning av statsskulden med 10-20 procent av BNP om det behövs. Då pratar vi om 500-1 000 miljarder kronor. Det utrymmet bör vi använda, sade Calmfors till SVT i veckan.

Professor Magnus Henrekson skrev igår på DN Debatt att staten för att undvika en systemkollaps behöver ge företagen permitteringsersättning och annan hjälp för upp till 100 miljarder kronor i månaden. ”Vi är nu i ett läge där risken för en ekonomisk depression är överhängande.”

Henrekson varnade för hundratusentals, i värsta fall över en miljon, förlorade jobb annars."

Läs mer

I en krönika i Affärsvärlden, skriver Peter Benson om Magnus Henreksons, IFN, debattartikel i Dagens Nyheter:

"Enligt ekonomiprofessor Magnus Henrekson kan 600 000 svenska arbetstillfällen försvinna på tre månader. Antalet livschanser som grusas i en längre lockdown motsvarar ett mänskligt lidande som rimligen vida överstiger det man kan undvika genom att fördröja covid-19."

Läs mer

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas av EFN TV om coronakrisen

" Det finns en tro om att det går bra att pausa ekonomin och sedan bara starta igång den igen. Daniel Waldenström menar att det kan vara så i vissa fall, men lång ifrån i alla:

"Det finns en risk att vi har förstört kapitalstrukturer, att värdekedjor vittrar sönder."

När det gäller åtgärdspaket så menar Waldenström att det gjorts en del bra saker i Sverige men att det behövs ännu mer och precisare stöd. På längre sikt kommer bland annat förmögenheter, inkomstklyftor och pensioner att påverkas om processen blir utdragen."

Läs mer och se inslaget

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i P1-morgon i Sveriges Radio om sin debattartikel i Dagens Nyheter om coronakrisen.

Magnus Henrekson föreslår bland annat att staten ska stå för lönekostnaden för permitterad personal och att det ska införas ett moratorium för vissa skulder.

Hör samtalet här

Magnus Henrekson, IFN, skriver i Dagens Nyheter  om åtgärder som kan rädda ekonomin.

" För att undvika en systemkollaps, där företagskonkurser och snabbt stigande arbetslöshet leder till en krasch på finans-och bostadsmarknaden krävs nu att staten träder in med permitteringsersättning, ersättning för andra fasta kostnader och moratorium för vissa skulder. Även om detta skulle kosta 100 miljarder i månaden i ett halvår är det hanterligt."

Läs mer

Se även notis i fplus och allannyheter.com

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Expressen-tv om Svenskt Näringslivs åtgärdspaket.

Se intervjun här

Magnus Henrekson, omnämns i en krönika av Björn Elmbrandt i Dagens Arena:

" Den internationella arbetsorganisationen ILO tror därför att minst 25 miljoner jobb försvinner. Här hemma gissar ekonomen Magnus Henrekson att 600 000 jobb kan gå upp i rök på några månader. Finanskrisen 2008 gav ett tilväxttapp på 4,5 procent. Nu kalkylerar somliga att vi i väst får en årlig tillbakagång på 10 procent. Det finns flera skäl till att det kan bli värre den här gången."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Aftonbladet.

" Det krävs ett antal mycket konkreta och direkta åtgärder för att undvika att en konkursvåg sveper över landet. TIden är knapp – inom två veckor måste de vara på plats, enligt Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i SVT:s Morgonstudion om coronakrisen. Regeringen måste sätta in åtgärder snabbt, anser han och säger att det behövs direktstöd till småföretag och utvidgad a-kassa.

Läs mer och se intervjun här

Lars Calmfors, IFN och Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Svenska Dagbladet. Coronakrisen kan leda till en depression, säger de.

Magnus Henrekson konstaterar att Sverige kan få en massarbetslöshet på grekiska nivåer eller värre.

Lars Calmfors anser att företagens anstånd med att betala in skatter inte räcker eftersom företagen krävs på en ränta på 6,6 % på det uppskjutna beloppet.

Läs mer

Läs även notis i breakit

Andreas Bergh, IFN,  och Lunds universitet, skriver i en krönika i Dagens Nyheter om statens åtgärdspaket.

"Journalister för okritiskt vidare det som regeringen lovar att satsa för att bromsa coronakrisen. I praktiken är beloppet bara en tiondel så stort, skriver han.

Läs mer

Se även notis i Altinget.se

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av SVT Nyheter om coronakrisen och regeringens åtgärder för att hjälpa företagen.

Regeringen behöver ta bort den ränta på 6,6 % som företagen får på sina lån, säger han:

– Man måste ta bort räntan helt. Man kan också fundera på om Riksbanken skulle kunna låna direkt till företagen, utan bankerna som mellanhand. Eller ge bankerna garantier mot förluster på kriskrediter till företag, säger han.

Läs mer

Martin Andersson, affilierad till IFN, är en av tre ekonomer som skriver på DN Debatt om regeringens krispaket. Åtgärderna löser inte småföretagarnas problem, menar författarna:

"Åtgärderna för att hålla uppe efterfrågan med sänkta räntor och beredskapen att vidta finanspolitiska åtgärder är föredömliga. Men de aviserade krispaketen löser inte det som kan beskrivas som en efterfrågekollaps."

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i Expressen/Dina pengar i en artikel om coronakrisens ekonomiska effekter.

Läs mer

Läs även notis i news 55

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Aftonbladet om coronakrisens effekter på ekonomin.

Han säger att coronakrisen skulle kunna leda till att 600 000 personer blir arbetslösa på tre månader, vilket ska jämföras med 600 000 jobb som försvann på sex år under krisen i början av 1990-talet:

– Det är främst arbetstillfällen i tjänstesektorn som riskerar försvinna. Ett tjänsteföretag kan inte ta igen en förlorad dag. Ett lastbilsföretag kan tillverka nu och sälja senare, men det går ju inte för tjänsteföretag. Så för dem handlar det om att snabbt göra sig av med kostnader. Och kostnaderna är huvudsakligen personalen, säger Magnus Henrekson.

Läs mer

Daniel Waldenström, IFN, intervjuades av TV4 Nyheterna om de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen.

Se nyhetssändningen här

Daniel Waldenström, IFN, intervjuades av nyhetsbyrån TT i en artikel som publicerades i bland andra Svenska Dagbladet.

"Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), kallar det hela ett gigantiskt experiment där världens länder bidragit till att stänga ned stor del av den globala ekonomin genom utegångsförbud och stängda gränser.

Vad konsekvenserna blir är högst oklara.

– Den här krisen är till skillnad från många andra tidigare kriser kopplad till en politisk intervention. Det gör att väldigt sunda verksamheter kan sopas undan bara för att politiker bestämt sig att stänga ned hela ekonomier – det vill säga en total kollaps, säger han och fortsätter:

– Det är väldigt viktigt att regeringen tar in den ekonomiska konsekvensen i den här diskussionen i sin hantering av krisen omedelbart."

Läs mer

Daniel Waldenström, IFN, medverkade i ett samtal i Studio Ett om de ekonomiska konsekvenserna av att bromsa smittan.

Det är lite av en ny situation i debatten, fokus har gått från att vara fullt ut på hälsoläge och smittspridning till att också fundera på vilka de ekonomiska konskevenserna blir, sa Daniel Waldenström.

Jag tycker att regeringen har skött sig bra, men att de måste göra ännu mer för att föra in både de ekonomiska och hälsomässiga perspektiven, sa han.

Läs mer och lyssna här

Magnus Henrekson, IFN, har intervjuats av TT angående Volvo Cars och AB Volvos produkstionsstopp till följd av coronakrisen. En katastrofal utveckling, enligt Magnus Henrekson. " Det är ett helt ekosystem som stannar, säger han."

Läs mer i Svenska Dagbladet

Intervjun publiceras även i ett flertal andra tidningar.

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas av Nyhetsbyrån Direkt om coronakrisens effekter på världsekonomin:

"Kina drar nu igång sin produktion samtidigt som vi stänger ned och kanske till och med svälter ihjäl flera av våra stora företag. Nu har Kina chansen att ta in 20 år på bara ett halvår genom att ta marknadsandelar från väst. Vi kan få se en global maktförskjutning ekonomiskt och politiskt som kan få väldigt långtgående konsekvenser", säger han.

Läs mer

Magnus Henrekson, vd IFN, intervjuas av Dagens Industri om coronakrisen. 600 000 jobb kan försvinna på tre månader. Nu är det läge för staten att fungera som det försäkringsbolag det är tänkt att vara. Från regeringen krävs ett krispaket i storleksordningen 100 miljarder kronor i månadern, säger han.

Läs mer

Läs även notis i alla nyheter.com

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter att Folkhälsomyndigheten har fått för stor makt i coronabekämpningen.

"Min syn är att beslut om åtgärderna mot coronasmittan i slutändan måste vara politiska. De ska självfallet bygga på medicinsk expertkunskap om olika ingrepps effektivitet. Men en myndighet som Folkhälsomyndigheten bör vara försiktig med att göra mer värderingsmässiga avvägningar. Ansvaret för dem ligger i stället på det politiska systemet som måste kunna välja såväl mer som mindre långtgående åtgäder än vad myndigheten rekommenderar."

Läs mer

Tidningen Arbetet har intervjuat Lars Calmfors, IFN,  om coronakrisen.  Han anser att det behövs mer stödåtgärder:

" Jag tror att det behövs mycket mer i form av stödåtgärder. Stödet man kan få vi korttidsarbete är alldeles för litet. Halva lönekostnaden räcker inte långt om försäljningen i stort sett fallit bort." Enligt Lars Calmfors kan man jämföra med länder som Norge och Danmark där åtgärderna varit mer omfattande.

Läs mer

fplus har gjort en lång intervju med Magnus Henrekson, IFN, om coronakrisen och entreprenörskap.

"Vid tidigare kriser i historien har entreprenörerna klivit fram och varit en katalysator för innovation, nytänkande och teknikutveckling. Kan entreprenörskapet även denna gång rädda oss fråen en ekonomisk kollaps? Entreprenörskapsforskaren Magnus Henrekson ser möjligheter, men också problem." skriver fplus

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, intervjuades i Studio Ett om ekonomiska åtgärder som ska mildra coronakrisen.

Läs mer och hör samtalet här

Lars Calmfors, IFN, har intervjuats av Nyhetsbyrån Direkt om coronakrisen.

" Sverige har tack vare sin tidigare strama finanspolitik och låga statsskuld ett klart bättre utgångsläge än de flesta andra länder.

Det säger ekonomiprofessor Lars Calmfors till Nyhetsbyrån Direkt.

"Det man har gjort är bra och ett steg på vägen, och det tar också tid att mentalt anpassa sig till hur stora stöd man behöver ge. Men det behövs mycket mer, läget är helt exceptionellt. Det är väldigt svårt att tro att det räcker med att potentiellt halvera lönekostnaderna, som man nu gör med stödet till korttidsarbete", säger han.

Han säger att andra länder, som Norge och Danmark, har en större subventionsgrad, och att det lär behövas i Sverige också.

"Jag tror egentligen att staten under en period skulle behöva ta nästan hela lönekostnaden, upp till en viss nivå. Jag är övertygad om att det behövs mer än i dag. Försvinner nästan alla försäljningsintäkter kan det inte räcka med den subventionsnivå man har nu, annat än om det här blir väldigt kortvarigt, men det är osannolikt", säger Lars Calmfors."

Läs mer

Omni Ekonomi skriver om Daniel Waldenströms, IFN, blogginlägg på Ekonomistas om börsstängning och coronakrisen.

"I extrema situationer kan det förstås finnas skäl för att stoppa börshandeln. Men i en kris är behovet av att kunna sälja tillgångar, ändra i portföljer och skaffa nytt kapital troligtvis ännu större", skriver Waldenström.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Katrineholms Kuriren om migration kontra integration. Calmfors medverkade nyligen i ett seminarium hos Fores. Färre invandrare ger inte automatiskt bättre integration, visar forskning.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Aftonbladet om regeringens krispaket. De 300 miljoner kronor som är avsatta räcker inte, menar Calmfors:

– Många företag lär hamna i en så svår situation att det krävs mer, säger han.

Läs mer

Dagens Nyheter har intervjuat Lars Calmfors, IFN, om de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen. Lars Calmfors säger att det är omöjligt att säga vad kostnaden blir i slutändan, men drar paralleller till 90-talskrisen. Under 90-talskrisen föll BNP kraftigt tre år i rad och fallet slutade på totalt cirka fem procent. Enligt Calmfors kan man inte utesluta en liknande utveckling:

 – Det kan mycket väl bli ett BNP-fall i den storleksordningen. Men en trolig skillnad mot 90-talskrisen är att en nedgång blir mer koncentrerad i stället för att som då dra ut över flera år, säger han.

Läs mer

Läs även notis i Aktiebladet

Läs även ledare i Södermanlands Nyheter

Lars Calmfors, IFN, intervjuades av Rapport om de ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset och regeringens åtgärdspaket. Han säger att staten behöver göra mer, exempelvis betala sjuklönen åt arbetsgivarna:

– Det är väldigt svårt att förutse exakt vad som kommer att hända, men det är mycket möjligt att man måste ta stora kostnader för att förhindra att företag går i konkurs och att det slår hårt på sysselsättningen.

Lars Calmfors tror också att det behövs riktade stöd till drabbade branscher.

Se inslaget på svt play ( publicerat 12 mars, tillgängligt en vecka)

Vidar Andersson skriver i en ledare i Folkbladet om Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. Han skriver om ett seminarium som hölls nyligen för att fira Lindbecks 90-årsdag och om behovet av en möljig ny Lindbeck-kommission idag.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter om coronabekämpningen. Hur långt sträcker sig en expertmyndighets ansvar och vilket ansvar har politiken, frågar han sig.

"Min uppfattning är att betydligt kraftigare åtgärder borde ha vidtagits på ett tidigt stadium, eftersom kostnaderna för dessa förefaller begränsade jämfört med de kostnader som kan uppkomma på längre sikt vid omfattande smittspridning. Men dessa avvägningar är i grunden värderingsmässiga och bör göras på politisk nivå."

Läs mer

Läs även Heidi Avellans text i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad där hon hänvisar till Lars Calmfors

Lars Calmfors, intervjuades av Expressen om coronaviruset och politiska åtgärder. Han menar att finansminister Magdalena Anderssons öppning kring större stimulanser kan vara ett tecken på att man försöker frångå det finanspolitiska ramverket:

" – Det finns en sådan risk. Och jag är tveksam till så breda stimulanser, säger han."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, medverkade i Studio Ett, Sveriges Radio, om coronaviruset och politiska åtgärder.

Läs mer 

Özge Öner, IFN och University of Cambridge, skriver i en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet om Syrienfrågan. Debatten har hamnat snett, menar hon:

"Debatten som nu förs om EU och migrationen borde i stället handla om hur man kan förhindra att människor behöver fly."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av Svenska Dagbladet i en artikel om arbetslöshet bland utrikes födda.Ett sätt att få fler i arbete är genom utbildning, säger han:

– Utbildningssatsningar verkar fungera bra för just den här gruppen. Olika typer av anställningsstöd är också en effektiv åtgärd, men förhållandevis dyrt, säger Lars Calmfors. 

Han säger också i intervjun att han vill se fler nya typer av enkla jobb med lägre minimilön än idag, men poängterar att det inte finns något enkelt svar.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Svenska Dagbladet om politiska åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna av Coronaviruset:

– Det kan hända att traditionell finanspolitik har en viss positiv effekt. Men jag ställer mig tvekande till att den är särskilt stor i det här läget. Effektiviteten är sannolikt väldigt mycket mindre än i en normalsituation, säger Lars Calmfors.

Läs mer

Özge Öner, IFN och University of Cambridge skriver om urbana privilegier i Axess:

"En välmående urban elit måste engagera sig för dem som bor i små och sämre fungerande samhällen. Självcentreringen skapar distans och överlägsenhet mot de mindre priviligierade."

Läs mer

Gustav Juntti hänvisar till forskning av Christian Bjørnskov, affilierad till IFN och Stefan Voigt i en ledare i Jönköpings-Posten om SD:s syn på mediepolitik och de andra partiernas agerande.

Läs ledaren här

Studien hittar du här

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver om marknadsekonomi, kapitalism och välfärdsstaten i senaste numret av Liberal Debatt:

"Debatten om ekonomi mellan höger och vänster bygger ofta på en motsättning mellan å ena sidan kapitalism och marknadsekonomi och å andra sidan höga skatter och omfördelande välfärdsstat. Empiriskt sett är dock mönstret det motsatta: Länder med mer kapitalism och marknadsekonomi har i genomsnitt en större stat och högre skatter."

Läs mer 

Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad skriver om bostadssituationen i en ledare och nämner Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet.

Läs artikeln bakom betalvägg

I en ledarkrönika i Jönköpings-Posten hänvisas till forskning av Andreas Bergh och Anders Gustafsson, IFN. Ledarskribenten undersöker förklaringsmodeller till SD:s framgångar. Andreas Bergh och Anders Gustafsson visar med sin forskning att ekonomisk globalisering inte bidragit till framväxten av populistiska partier, ett argument som annars använts i den politiska debatten.

Läs mer

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver om globaliseringens vinnare och förlorare i en krönika på ledarplats i Dagens Nyheter.

Den som ses som en förlorare på grund av globaliseringen borde i själva verket ses som en vinnare, är Andreas Berghs tes. 

Läs mer

Läs även notis

Läs även ledare i Skånska Dagbladet

Läs även ledare i Norra Skåne

Franska Challenges.fr skriver om en artikel om ojämlikhet  i The Economist där Daniel Waldenström, IFN, intervjuades. Artikeln tar upp att Pikettys analys kring ökningen av ojämlikheten ifrågasätts allt mer:

"Selon Daniel Waldenström, Institut de recherche d'économie industrielle à Stockholm), il n'existe de données fiables sur la répartition de la richesse que dans trois pays en dehors des Etats-Unis: au Royaume-Uni, au Danemark et en France."

( Enligt Daniel Waldenström, Institutet för Näringslivsforskning, Stockholm, finns det bara tillförlitliga uppgifter om fördelningen av välstånd i endast tre länder utanför USA: i Storbrittanien, i Danmark och i Frankrike)

Läs mer bakom betalvägg

Gustav Juntti skriver om Uber och taxibranschen i en ledarkrönika i Värnamo Nyheter. Han hänvisar till en rapport av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet.

Läs mer

Joacim Broman skriver om Assar Lindbeck, IFN, i en ledare i Katrineholmskuriren. Broman menar att det är tid för en ny Lindbeckkommission.

Läs mer

Läs även i Hallandsposten

Fackförbundet ST:s tidning Publikt har skrivit om industrimärket och lönebildningen. De har bland annat intervjuat Lars Calmfors, IFN som är en av dem som väckt frågan om märket även framöver ska sättas på samma sätt som hittills. 

Läs mer

Arbetsmarknadsnytt har intervjuat IFN-forskaren Fredik Heyman om hur automatiseringen påverkat de jobb som traditionellt sett varit ungdomars väg in på arbetsmarknaden.

"De jobb som anses vara i riskzonen för att försvinna inom en snar framtid är så kallade rutinjobb. Fredrik Heyman, forskare i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), säger att dessa typer av arbeten är lättare att automatisera. Statistik visar också att de jobb som kan kategoriseras som rutinjobb har minskat i betydelse de senaste 20 åren."

Läs mer

Omni Ekonomi och Fplus skriver om IFN-forskaren Daniel Waldenströms blogginlägg hos Ekonomistas. Där beskriver han OECD:s önskan om en global bolagsskattereform som en tickande budgetbomb för Sverige.

Läs mer hos Omni

Läs mer i Fplus

Läs blogginlägget på Ekonomistas

Läs även i Dagens PS

Läs även i Dagens Industri