IFN i media

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i en debattartikel i Dagens Industri där Gabriel Urwitz, ordförande AB Segulah skriver om att ett moratorium bör införas för skatter och avgifter:

"Det finns flera ekonomer ( Magnus Henrekson, John Hassler) som framfört förslag om att staten borde utveckla en statlig avbrottsförsäkring, det vill säga att staten går in som försäkringsgivare och använder samma principer som privata avbrottsförsäkringar."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, och Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, ingår i den nya Omstartskommissionen. Idag skriver de i Dagens Nyheter om hur arbetet är tänkt att bedrivas.

Omstartskommissionen är ett initiativ av Stockholms Handelskammare. De vill bidra med en plan för hur Sverige kan starta om efter coronakrisen.

"Det är /.../ fullt möjligt att tänka strategiskt och systematiskt även i brinnande kris. Omstartskommissionen hoppas kunna bidra till fokus, analys och konkreta policyförslag för att stödja Sveriges långsiktiga inriktning. Vi kommer att under våren och sommaren anordna seminarier och hearings om vårt arbete, delrapporter ska läggas fram – och när budgetarbetet börjar och Riksdagen öppnar, vill vi kunna bidra med en rejäl och handfast plan för hur vi omstartar Sverige."

Läs mer

Läs även notiser i fplus, Omni, Realtid, Dagens Opinion, Placera, Dagens Juridik

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas av fPlus.

Fplus refererar till tidningen Affärsvärlden som har uppgifter om att staten vill öka ägandet i krisande företag genom en så kallad solvensstödsnämnd.

– Det ligger i farans riktning att vänsterargumentationen och socialismen kan vinna mark om några år. Om det etableras en verklighetsbeskrivning att företagen endast överlever tack vare statliga stöd på skattebetalarnas bekostnad kan det aktualisera krav som ökat statligt ägande och hårdare beskattning av företagen, säger Andreas Bergh till fPlus.

Läs mer

Ola Andersson, Uppsala universitet och affilierad till IFN, intervjuas av Uppsala Nya Tidning om en ny studie som visar att svenskar är mer oroade av pandemins ekonomiska konsekvenser än av själva sjukdomen.

– Vi har inte hunnit titta tillräckligt djupt på de bakomliggande orsakerna, det kommer vi göra. Men man kan ju tänka att nyheterna domineras av börsras, permitteringar och liknande som kan påverka, säger Ola Andersson.

Läs mer bakom betalvägg

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, är en av tre forskare som skriver en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Deras fältexperiment visar att sexåriga barn vars föräldrar tar kontakt med skolor och söker efter information om plats i den obligatoriska föreskoleklassen och samtidigt har antingen diagnosen adhd eller diabetes typ 1 väljs bort av skolorna. 

Läs mer

Andreas Bergh och Henrik Jordahl, IFN, skriver en debattartikel i Jönköpings-Posten om coronakrisen och företagen:

"Många små och medelstora företag som nu dras med höga fasta kostnader och nästan inga intäkter kommer att vara avgörande för sysselsättningens återhämtning efter krisen, och därmed för framtidens skatteintäkter.

Att ge företagen andrum genom att för en tid upphäva deras skattskyldighet kan bli en stor samhällsekonomisk vinst. Inga skattepengar kommer in från företag som tvingas i konkurs. Att stödja företag genom att sänka deras skatter är en enkel åtgärd som innebär att stöden hamnar på den nivå som företagen normalt sett bidrar med."

Läs mer

Läs även i NWT

Lars Calmfors, Stockholms universitet och IFN, har intervjuats av SVT Nyheter och Rapport. 

Preliminär statistik från SCB visar att näringslivet som helhet gick överraskande bra i mars men att prognosen för april ser mörkare ut.

– I mars hade krisen bara delvis slagit igenom. En förklaring är också att dagligvaruhandeln som är stor gick bra. En del av det är att vi ersatt restaurangbesök med matinköp och en del är hamstring som kommer att slå tillbaka med lägre inköp framöver, säger Lars Calmfors.

Läs mer

Se även notis i fplus

Andreas Bergh, IFN, skriver om flexibilitet på arbetsmarknaden i en ledarkönika i Dagens Nyheter.

"Kriser minskar behovet av arbetskraft i vissa delar av samhällsekonomin och ökar det på andra håll. Om löner tillåts förändras av dessa förändrade mönster underlättas anpassningen – men just detta område har länge varit en av den svenska modellens svagaste punkter. Bemanningsföretagen och den så kallade gigekonomin är fenomen som växt för att det funnits ett behov av ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Den flexibiliteten bör bejakas, inte motverkas."

Läs mer

Läs även notis i fplus

Fredrik Sjöholm, affilierad till IFN, är en av artikelförfattarna till en debattartikel i Dagens Industri.

Coronakrisen har kortslutit globaliseringen, skriver författarna och efterlyser ett slags ekonomiskt vaccin som minskar risken för såväl protektionism som pandemier.

Läs mer

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en krönika i Arbetsmarknadsnytt om en förändring av arbetsmarknaden som följd av coronakrisen.

"Det syns ett oroväckande mönster i flera av de åtgärder som hittills har presenterats: De ändrar balansen på arbetsmarknaden."

Han menar att facken och fast anställda gynnas av flera av de åtgärder som nu presenterats och att ägare, arbetsgivare och flexibelt anställda missgynnas.

Läs mer

Erik Lindqvist, affilierad till IFN, och fem andra ekonomiforskare skriver en debattartikel i Aftenposten om de ekonomiska fördelarna med storskalig testning för att identifiera och isolera personer som är smittade av coronaviruset.

Tester ger besked om personer kan gå till jobbet eller delta i andra samhällsaktiviteter utan risk för att smitta andra och storleksordningen på den ekonomiska nyttan är troligen på 0,5 till 2 procent av BNP, skriver forskarna.

Läs mer

Alexander Ljungqvist, Handelshögkolan i Stockholm och affilierad till IFN, interjvuas av Svenska Dagbladet.

Tidningen skriver om företag som drabbas av coronakrisen och frågar vilka som kommer att drabbas hårdast.

– Oerfarna grundare och oerfarna investerare. De som har varit med om krissituationer tidigare är förberedda. De förebereder sig genom att minska kostnaderna och höja priserna, säger Alexander Ljungqvist.

Läs mer

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, skriver om kontroll i kristid i en krönika i Svenska Dagbladet:

"Forskningen visar att det kan hjälpa att ta kontroll i det lilla. Det är något som alla vi som inte kommer utveckla vaccin mot covid-19 kan ta fasta på."

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Expressen i en artikel om hur coronapandemin kan förändra världsekonomin.

Solidaritet ställs mot möjliga nya sprickor  i samhället, skriver Expressen:

– Sverige är särskilt utsatt med tanke på att vi har ett så enormt utanförskap redan, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning.

Läs mer ( bakom betalvägg)

Se även notis i Allanyheter.com

Magnus Henrekson, IFN, skriver i en debattartikel i Göteborgs-Posten om regeringens stödpaket till företagen. Han anser att de är för små, krångliga och senfärdiga och uppmanar näringsliv och fackförbund att göra gemensam sak i att kräva åtgärder som bevarar företagen under krisen.

"Det ligger i allas intresse att i grunden livskraftiga svenska företag överlever coronakrisen. Alternativet vore förödande för det svenska samhället i stort men alldeles särskilt för de stora grupper som redan innan krisen hade svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Dagens Industri om coronakrisen. Han säger att att det krävs ett mirakel för att en rejäl finanspolitisk konsolidering ska kunna undvikas efter krisen.

– Den kommer att vara plågsam och behöva innefatta även skattehöjningar, säger han.

Läs mer i Dagens Industri

Läs notis på Omni

Läs notis hos fplus

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare om vårändringsbudgeten i Nya Wermlands-Tidningen.

De tycker att regeringen inte gör tillräckligt och hänvisar till flera nationalekonomer, bland annat ordföranden för Finanspolitiska rådet, Harry Flam och tidigare ordföranden Lars Calmfors:

"Nuvarande ordföranden Harry Flam säger att det viktigaste är att undvika konkurser, och en annan tidigare ordförande, Lars Calmfors, kritiserar senfärdigheten och vill bland annat ha hyresstöd.

Om regeringen har svårt att lyssna på Moderaterna borde de i alla fall ta till sig av vad nationalekonomerna säger, innan tiden runnit iväg. "

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av SVT Nyheter och Rapport om regeringens besked om utökat statligt permitteringsstöd:

"Professor Lars Calmfors, som var ordförande i Finanspolitiska rådet på alliansregeringens tid, tycker dagens besked om statligt permitteringsstöd på upp till 80 procent av lönekostnaden är bra, men att det behövs mer stöd till bland annat hyror.

– Man ska inte täcka 100 procent av företagens kostnader, men merparten , säger Lars Calmfors."

Läs mer och se inslaget här

Läs även notis hos Omni

Lars Calmfors, IFN, kommenterade regeringens nya åtgärdspaket i Studio Ett, Sveriges Radio.

Att lätta på reglerna för korttidspermitteringar är bra, men mer behöver göras menar Lars Calmfors.

Hör inslaget här

Magnus Henrekson, IFN, medverkar i Kvartals veckopanel om coronakrisens inverkan på ekonomin. 

Han säger bland annat att Sverige varit förhållandevis dåliga på att inse vikten av att näringslivet ska kunna övervintra för att ekonomin sedan ska kunna starta igång igen när coronakrisen bedarrat.

Hör podden här

Läs även notis i fplus

Läs även notis i Omni

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Arbetsvärlden om arbetsmarknaden efter coronapandemin.

"Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, har forskat om hur tidigare kriser slagit mot den svenska ekonomin och arbetsmarknaden.

Han bedömer att det kommer att ske en del strukturförändringar i ekonomin på både några års och längre sikt.

– Om coronahotet kvarstår under några år så drabbas rese-, hotell- och restaurangbranschen av mer bestående problem än vad många förmodligen räknar med. Då måste tidigare anställda hitta ny sysselsättning i områden som expanderar, vilket kan vara vård, omsorg och hemleveranser, säger han."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuades i ett inslag i Rapport, SVT, om regeringens stödpaket.

Se inslaget här ( med start ca 4:27 in i sändningen)

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Aftonbladet om coronakrisens effekter på företag. Han anser att regeringen behöver ta till fler krisåtgärder för att inte riskera att många företag går i konkurs.

– Åtskilliga företag står på randen till att gå omkull. Utan mer stöd och någon form av konkursmoratorium så kommer det bli många onödiga konkurser. Det kommer att göra det svårt att återstarta ekonomin och leda till arbetslöshet som blir långvarig. Då får vi ingen snabb rekyl i ekonomin när det vänder, säger Lars Calmfors.

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, skriver om den svenska modellen i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag.

"En i stort sett enig ekonomkår förespråkar statliga insatser som bevarar företag och arbetsplatser under krisen. Det är anmärkningsvärt att inget av de tre stora facken har krävt samma sak."

Läs mer

Läs även notis hos allanyheter.com

Läs även notis i fplus

Andreas Bergh, IFN och Lunds Univeristet och Daniel Waldenström, IFN, omänmns i Magasinet Syres artikel om ekonomisk ojämlikhet.Tidskriften refererar tidigare intervjuer gjorda med TT och forskning.se.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, har intervjuats av Kvartal i en artikel om coronaobligationer:

"Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare på Institutet för näringslivsforskning. Han ledde för 25 år sedan den statliga utredningen om svenskt deltagande i valutaunionen. Under finanskrisen var han kritisk till euroobligationer, men är nu öppen för ”coronaobligationer”.

Calmfors säger att man måste väga risken för ”moral hazard” mot de dramatiska konsekvenserna av den yttre chock som just nu drabbar euroländerna. För honom, liksom många andra, skiftar vikterna i vågskålen, säger han."

Läs mer

Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och IFN, intervjuas om globalisering och coronakris i Svenska Dagbladet:

"Företag flyttar hem produktion – vad som tidigare var märkt ”Made in Poland” kan efter coronakrisen vara ”Made in Sweden”. Det spår Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning, som forskar om globalisering och svensk arbetsmarknad."

Läs mer

Läs även notis

Magnus Henrekson, IFN, omnämns när fplus skriver om regeringens krispaket och ekonomers samsyn kring att åtgärderna inte räcker:

"Hittills har regeringens krispaket innehållit till en total summa på 100 miljarder. Men för att de svenska företagen ska hålla sig livskraftiga krävs en liknande utdelning varje månad i sex månader, menar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning, IFN."

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i P3 Dystopia i ett avsnitt om covid-19 och den ekonomiska krisen.

Vilka  ekonomiska konsekvenser kan bekämpningen av covid-19 leda till? .Flera experter menar att vi riskerar att gå in i den första depressionen sedan 1930-talet, skriver P3 Dystopia.

Lyssna här

Roger Svensson, IFN, skriver i en debattartikel i Expressen om hur en tillfällig valuta, Gesell-pengar, kan få fart på ekonomin.

Läs mer

Läs även notis hos Omni

Läs även notis i fplus

Magnus Henrekson, IFN, skriver i en debattartikel i Göteborgs-Posten med Tove Fall, Uppsala universitet och Mats Bergman, Södertörns högskola om hur storskalig testning av coronasmitta kan rädda liv och ekonomin.

Läs mer

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas om ekonomisk ojämlikhet av forskning.se. De allra rikaste har ökat, skriver forskning.se:

"Tittar man i stället på förmögenheter sticker toppen ut ännu mer. Att denna grupp har ökat kraftigt beror bland annat på att många – inte bara de rikaste – placerat sina pengar i värdepapper, pensionsfonder och fastigheter, som ökat stadigt i värde under hela 2000-talet. Samtidigt har det tillkommit nya miljardärer; entreprenörer som snabbt byggt en förmögenhet på att lansera en produkt vid rätt tillfälle, som Spotify, Minecraft och Klarna.

– Det kan bli ”the winner takes it all”, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, som forskar kring de allra rikaste."

Läs mer

Özge Öner, IFN, skriver om en avglobaliseringschock i en krönika i Svenska Dagbladet.

"Om jag ska spå framtiden så kommer världen-efter-corona med en ny politisk verklighet. Världens utrymme för identitetspolitik kommer minska. Den nya vardagen blir lokal – inte global."

Läs mer

Läs även notis i fplus

Magnus Henrekson, IFN och Tommy Furland, autkoriserad revisor, skriver om regeringens åtgärdspaket  i Kvartal .

De anser att lån inte är tillräckligt för att rädda krisande företag. Istället skulle statliga bidrag som betalas ut via företagens skattekonton kunna vara lösningen.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare om arbetslöshetsersättning i Blekinge Läns Tidning:

"Sverige har i takt med att taket i arbetslöshetsersättningen inte har följt med löneutvecklingen allt mer gått mot en modell med grundtrygghet med kompletterande privata arbetslöshetsförsäkringar. Som professor Lars Calmfors konstaterade för några månader sedan innebär dagens tak att bara cirka en femtedel av de anställda skulle få 80 procent i a-kassa om de påbörjar en arbetslöshetsperiod (DN den 23 oktober 2019).

För att undvika att taket återigen halkar efter allt för mycket borde det knytas till löneutvecklingen i samhället. Den arbetslöshetsersättning alla löntagare är med och finansierar måste också ge medelklassen ekonomisk trygghet i händelse av arbetslöshet."

Läs mer

Åsa Hansson, Lunds universitet och IFN,  skriver en debattartikel om förändrad fastighetsskatt med Andreas Bergström, Fores i Svenska Dagbladet.

I en ny rapport för Fores har Åsa Hansson undersökt förändringarna av fastighetsskatten. Enligt rapporten har reformen av fastighetsskatten trissat upp värdet på de dyraste bostäderna och samtidigt gjort skattesystemet mindre utjämnande. Därför behövs en högre fastighetsskatt, skriver Åsa Hanson och Andreas Bergström.

Läs mer

Läs replik här

Läs en ledare på ämnet här

Läs slutreplik här

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter att regeringens krispaket inte är tillräckligt.

"Sverige får inte göra om misstagen från finanskrisen. Att agera kraftfullt och snabbt kan framstå som dyrt, men alternativet är ännu mer kostsamt."

Läs mer

Läs även i fplus

Läs även analys på SVT.se

Martin Andersson, affilierad till IFN, skriver i en debattartikel i Dagens Industri tillsammans med Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund, båda Entreprenörskapsforum, att statens åtgärder inte räcker:

"Kraftfulla ekonomiska insatser försenas på grund av en politisk rädsla för en betydligt högre statsskuld. Men finanspolitiska principer bör inte upprätthållas på bekostnad av många företags överlevnad."

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, medverkade i ett samtal med Ola Pettersson, chefsekonom LO, i Studio Ett, Sveriges Radio. Kan ökat statligt ägande vara ett sätt att rädda ekonomin efter coronakrisen?

Hör samtalet här

I en debattartikel i Dala-Demokraten av Erik Normark, hänvisas till Daniel Waldenström, IFN, och en tidigare intervju där Waldenström resonerar kring att svensk ekonomi är beroende av vår export.

Läs mer

Henrik Jordahl, IFN och Örebro universitet, intervjuas av Fokus om möjligheten att låta staten ta över ägande av vissa bolag till följd av coronakrisen:

"/.../ att det blir en vinst för statskassan och skattebetalarna är inte alls säkert, säger Henrik Johrdahl, professor i nationalekonomi Örebro Universitet och forskare på institutet för näringslivsforskning. Det beror på hur det går för företagen.

– Erfarenheten visar att staten inte är en så bra företagsägare, säger han.

– Det finns också en risk att det blir långvarigt, stora poster kan vara svåra att sälja."

Läs mer

Erik Lindqvist, affilierad till IFN, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att en snabbuppbyggnad av testkapacitet och smittspårning kan göra det möjligt att undvika att covid-19 leder till en mycket djup recession. Artikeln är skriven av flera nationalekonomer.

Läs mer

Läs replik här

Läs slutreplik här

Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, medverkade i ett samtal i Ekonomiekot Extra om Kinas ekonomiska makt och hur den kan gynnas av coronapandemin.

Hör samtalet här

Martin Andersson, affilierad till IFN, är en av tre nationalekonomer som i en debattartikel i Svenska Dagbladet efterlyser fler åtgärder för att mildra coronakrisens ekonomiska effekter.

"Åtgärder som fungerade under 1990-talskrisen och finanskrisen har inte samma verkningskraft i dag. Räntekostnader bör nu sättas till noll där det är möjligt och ett tillfälligt moratorium införas vad gäller företagens amorteringar och räntor."

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, skriver en debattatikel i Dagens Industri om den inhemska tjänstesektorns betydelse för vår ekonomi.

"Huvuddelen av det svenska välståndet emanerar från varor och tjänster producerade i Sverige för svenska brukare och konsumenter. Vi kan därför inte stilltigande se på när den inhemska tjänstesektorn förtvinar och dör under coronakrisen i tron att det är exportindustrin som ensam kan och ska vara räddningen för svensk ekonomi när krisen äntligen är över."

Läs mer

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Svenska Dagbladet om ekonomiska aspekter av coronakrisen:

"Jag håller tummarna för att de ekonomiska stimuli som nu görs världen över räddar favoritkaféer, den mysiga restaurangen på hörnet och min dotters älsklingsklädmärke. Och blir det så kommer jag, som ivrig anhängare av marknadsekonomi och kapitalism, för en gångs skull att tacka staten för en god insats."

Läs mer

Magnus Henreksons, IFN, debattartikel i Dagens Nyheter refereras av Elisabeth Sandlund i en ledare i tidningen Dagen:

"Kanske är det fullt möjligt att både rädda den svenska ekonomin och hålla tillbaka smittspridningen. Professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson skriver i en debattartikel i DN att det svenska handlingsutrymmet, tack vare allt det vi samlat i ladorna, är stort. Det kostar att undvika en systemkollaps – men vi har råd. Den svindlande summan av 100 miljarder kronor i månaden går att klara utan att statsskulden blir ohanterlig, även om det handlar om att insatserna behövs under ett halvår. Och, påpekar han, kanske så mycket som 50 procent av beloppet kommer tillbaka till den offentliga sektorn i form av moms, sociala avgifter och inkomstskatt.

Kanske kan vi ändå rädda alla hundra får."

Läs mer

Moderata Ungdomsförbundet refererar till Magnus Henreksons, IFN, debattartikel i Dagens Nyheter i en debattartikel i Affärsvärlden:

"Först ska sägas att det ekonomiska perspektivet inte handlar om att sätta tillväxt mot folkhälsan, utan det handlar om hur bristen på tillväxt påverkar ett samhälle och därmed påverkan människan. Magnus Henrekson, VD på Institutet för Näringslivsforskning, fruktar att över 600 000 jobb kan försvinna inom det närmaste kvartalet. Sveriges redan höga arbetslöshet riskerar att växa ytterligare och förutom de uppenbara ekonomiska konsekvenserna går det inte att förringa även ekonomins betydelse för folkhälsan."

Läs mer

Lars Calmfors och Magnus Henrekson, IFN, hänvisas till i en debattartikel i Dagens Industri av Indiskas vd Karin Lindahl:

"De åtgärder som regeringen hittills presenterats är helt otillräckliga. Det är, milt sagt, förvånande. Det saknas inte expertröster inom nationalekonomi som kan vägleda regeringen (Lars Calmfors, Magnus Henrekson med flera)."

Läs mer