IFN i media

Lars Calmfors, IFN, och Stockholms universitet, omnämns i en essä i Kvartal som handlar om invandrares språkkunskaper och poilitiska krav på språktester:

"I samband med att januariavtalet presenterades, uttryckte forskarna Maria Rydell och Tommaso Milani oro över språktestförslaget med hänvisning till att vissa svaga grupper skulle exkluderas av en sådan reform.² Norska språkforskare har även medverkat i svenska medier och påtalat att ”språkkrav inte leder till integration”.³

Men vad menas här med integration? De norska forskarna hänvisar till antal beviljade medborgarskap, vilket inte förstås går att likställa med hur ekonomiskt, socialt eller kulturellt integrerade individerna är. Dessa forskare är dock inte ensamma om denna syn på vad integration är; det har under lång tid funnits en uppfattning om att man genom att bevilja medborgarskap också bidrar till integration.

I fallet Sverige verkar det knappast ha fungerat, eftersom ”integrationsproblemen i Sverige sticker ut i nordisk jämförelse”, enligt nationalekonomen Lars Calmfors.⁴ Här bör direkt noteras att Calmfors använder sig av arbetsmarknadsintegration som definition av integration, vilket inte är samma definition som brukas av de norska språkforskarna."

Läs mer

Johan Wennströms, IFN, forskning refereras till i en ledare i Corren, Nya Kristinehamns-Posten och Västerviks.Tidnignen:

"Trots goda intentioner har utformningen av det fria skolvalet lett till betygsinflation och sämre faktiska kunskaper. Lösningen är dock inte att avskaffa friskolor utan att införa ordentlig granskning och uppvärdera ett bildningsideal.

Resultaten kommer från en nyutgiven rapport från Institutet för näringslivsforskning. Författaren, statsvetaren Johan Wennström, konstaterar att både friskolor och kommunala skolor framför allt konkurrerar om elever genom höga betyg eller förmåner såsom gratis körlektioner. Detta går tvärtemot Bildtregeringens, som införde systemet, förhoppningar om att det fria skolvalet skulle driva på faktiska kunskapshöjningar hos eleverna."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av Göteborgs-Posten om avtalsrörelsen och lönerna inom vårdyrken. Lars Calmfors har länge förespråkat högre löner inom välfärdssektorn och säger att det redan före pandemin var svårt för vården att rekrytera personal:

– Jag tror de kommer möta större förståelse för att det behövs lönehöjningar för att rekrytera tillräckligt kompetent personal. Och många tycker nog att de som jobbat inom vård och omsorg ska belönas för de påfrestningar de utsatts för under coronapandemin. Det verkar upplagt för högre löneökningar där  än i resten av ekonomin, säger Lars Calmfors.

Läs mer ( bakom betalvägg)

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, omnämns i en ledare i Dalarnas Tidningar. Författaren hänvisar till en intervju med Calmfors i Dagens Industri:

"Nationalekonomiprofessorn Lars Calmfors, som sitter i finansminister Magdalena Andersson expertgrupp inför ekonomins återhämtning, menar att det är ytterst viktigt att man så fort som möjligt ändrar riktningen på coronastöd för att i högre grad främja sysselsättning istället för inaktivitet (Dagens Industri 200804)."

Läs mer ( bakom betalvägg)

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Bohuslänningen. Det handlar om Sveriges BNP-fall på 8,6% för andra kvartalet och hur Sverige bör agera för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen:

"Nationalekonomiprofessorn Lars Calmfors, som sitter i finansminister Magdalena Andersson expertgrupp inför ekonomins återhämtning, menar att det är ytterst viktigt att man så fort som möjligt ändrar riktningen på coronastöd för att i högre grad främja sysselsättning istället för inaktivitet (Dagens Industri 4/8). Han har också tips på vad som behöver göras för att förhindra arbetslösheten långsiktigt: en ny skattereform, lägre minimilöner och uppluckrat anställningsskydd."

Läs mer

Lasrs Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Vetlanda-Posten och Smålänningen angående ekonomisk-politiska åtgärder som kan hantera coronakrisens effekter:

"Mer rimlig är då professor Lars Calmfors, medlem i finansministerns expertgrupp för att hantera coronakrisens ekonomiska påverkan. Enligt honom kan det ta mer än ett decennium att få ner skulden till nivåer före krisen. För det krävs antingen skattehöjningar eller budgetåtstramningar och ”en långsiktig plan” (SvD, 19/5)."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av nyhetsbyrån TT i en artikel publicerad i flera tidningar. Sveriges BNP-ras på 8,6% under andra kvartalet. Nedgången är historisk, säger Lars Calmfors, men siffrorna bör tolkas försiktigt:

Lars Calmfors, IFN, intervjuades av Rapport, SVT, om Sveriges BNP-fall andra kvartalet. Ett fall som han beskriver som historiskt.

Se intervjun här, ca 5 minuter in i sändningen.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Studio Ett om Sveriges BNP-fall på 8,6 % för andra kvartalet i år.

Hör samtalet här

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av TT om Sveriges BNP-fall för andra kvartalet:

"Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid IFN, varnar för TT att siffrorna ännu är osäkra och väntas bli reviderade – och att helårsutfallet hänger på hur smittospridningn utvecklar sig till hösten.

– BNP-siffrorna ska tolkas med försiktighet, de revideras ofta ganska mycket i efterhand, säger han till TT."

Läs mer

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i en artikel på Omni om att fler stora företag förlänger hemarbetesperioden,

"Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning, varnade nyligen för riskerna med fortsatt hemarbete.

– Det arbetssättet börjar nu slå negativt på utveckling, tillväxt och lönsamhet, sa han till DI i förra veckan. "

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Dagens Industri om läget i ekonomin som en följd av coronakrisen och jams arbete Omstartskommissionen:

 – När smittspridningen är stor drabbas ekonomin, säger Lars Calmfors. Han ser att vägen framåt är lång och att det i en sista fas efter nästa val, är dags för en omstartsfas. För denna fas föreslår han bland annat en skattereform, avvecklad hyresreglering, lägre minimilöner och ett förändrat anställningsskydd.

Läs intervju i Dagens Industri (betalvägg)

Läs även notis på Fplus

Omni skriver om Johan Wennströms, IFN, studie om det fria skolvalet.

Magnus Henrekson, IFN, refereras till i en ledare om coronakrisen och den kommande hösten  i Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad.

"Men som nationalekonomen Magnus Henrekson säger till Dagens industri (3/8) så håller det inte med fortsatt omfattande hemarbete efter semestrarna. Det börjar slå negativt på utveckling, tillväxt och lönsamhet. Då gäller det att – om möjligt – hitta hållbara sätt att återgå till ett arbete med fler fysiska möten."

Läs mer

Läs även i Helsingborgs Dagblad

Andreas Bergh, IFN, skriver i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter om behovet att av att se saker utifrån.

Till synes skilda händelser, som Malmö stads arbetsmarknadssatsning JobbMalmö och olyckan vid kärnkraftverket utanför Harrisburg 1979, visar att det faktiskt är klokt att kalla in konsulter ibland, skriver han.

Läs mer

Läs även notis på Fplus

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Dagens Industri om Folkhälsomyndighetens rekommendation att hemarbete ska fortsätta under hösten.

Enligt Henrekson var hemarbete nog en bra lösning under våren, men nu börjar företagen ta skada. Enligt Henrekson förenklades situationen i våras av att mycket redan låg i pipeline och medarbetare visste vad som skulle göras. En annan aspekt av hemarbete är att spontan interaktion mellan medarbetare är central för ett företags utveckling. Till slut börjar bolagens verksamhet ta skada, säger Magnus Henrekson och tillägger:

– Den punkten har vi nog redan nått.

Läs artikeln i Dagens Industri

Läs notis på Omni

Läs notis på Fplus

Magnus Henrekson, IFN, är en av underteckarna till en debattartikel av nätverket Population Matters i Dagens Nyheter.

De skriver om en studie i The Lancet som pekar mot en lägre befolkningsökning i världen än tidigare prognoser. Trots det är en miljard människor till långt över vad jorden klarar. Befolkningsmängden måste vända neråt och för att det ska lyckas krävs åtgärder som ska stärka kvinnors rättigheter världen över, anser de.

Läs mer

Läs även replik

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas i Svenska Dagbladet om den grupp av rådgivande ekonomer som ska arbeta tillsammans med finansminister Magdalena Andersson som han är medlem i. Även Lars Calmfors, IFN, medverkar i gruppen och omnämns i artikeln.

"Professor Lars Calmfors är en skarp kritiker av den svenska coronastrategin, och tycker att lockdown hade varit ett bra alternativ"

Enligt SvD är flera i gruppen kritiska mot regeringens hantering av coronakrisen och har olika syn på hur den framgent bör hanteras. Ett sätt är att stimulera ekonomin genom ett förslag lanserat av Roger Svensson, IFN:

"Daniel Waldenström pekar på behovet av att stimulera konsumtionen, och nämner ett förslag om Gesell-pengar från ekonomkollegan Roger Svensson. Det handlar om att skapa en tillfällig valuta, och dela ut en summa till medborgarna. Det speciella med att valutan snabbt avtar i värde, vilket gör att det inte går att spara pengarna – om de inte konsumeras blir de värdelösa."

Läs mer

Joacim Tåg, IFN, intervjuas i Expressen om vad som hindrar kvinnor från att nå näringslivets topp. 

"Det är som vd eller toppchef i ett stort bolag man kan lyfta en verklig monsterlön. De flesta som gör det i dag är män – men det finns undantag. Att vara hemma mycket när barnen är små är en nackdel karriärmässigt, visar en svensk studie. – Under den tiden har männen hunnit byta jobb och klättra vidare i karriären, säger Joacim Tåg vid Institutet för näringslivsforskning. "

Läs mer ( bakom betalvägg)

Lars Calmfors, IFN, skriver om coronastöden i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter:

Under hösten måste coronastödens inriktning förändras skriver han:

"Det behövs fortsatt stora resurstillskott till vård och omsorg. Men också olika former av investeringsstöd är ändamålsenliga. Det gäller till exempel stöd för att snabbt anpassa arbetsplatser och kommunikationer till krav på social distansering. En övergångsfas då inte minst många utrikes födda kommer att stå utan jobb bör utnyttjas till insatser för att förbättra språkkunskaperna för dem som behöver det. Såväl lågutbildade i allmänhet som många högre utbildade skulle kunna använda tid som permitterade eller arbetslösa till att utveckla sin digitala kompetens. Sådana utbildningslyft förutsätter både en expansion av program och ekonomiska incitament för att delta och uppnå resultat i dem. "

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, har intervjuats av TT i en intervju som är publicerad i ett flertal tidningar. 

En ny brittisk rapport visar att Sverige är det land i Europa som klarat ekonomin bäst under första kvartalet 2020 under pågående coronapandemi. Men Lars Calmfors menar att det är för tidigt att säga:

”Vi har stängt ner mindre än andra länder vilket kan ha gjort att vi klarat oss något bättre hittills. Men det hela kommer att bero på vad som händer under hösten: Har vi fått ner smittspridningen tillräckligt eller kommer den att öka igen? Ökar den så kommer det att slå mot ekonomin.”

Läs mer

Läs även notis i Omni

Läs artikeln i SvD

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i TV4 Nyheterna om en brittisk rapport som visar att Sverige klarat ekonomin bäst under coronapandemin. Lars Calmfors anser att det är för tidigt att dra den slutsatsen.

Se intervjun här

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika i World of Property att coronakrisen kan bli långvarig.

"En vanlig syn har varit att vi nu befinner oss i en kris men att ekonomin kommer att omstarta och börja återgå till normalitet inom några månader. Det är förmodligen en alldeles för optimistisk bedömning. Jag tror att vi snarare bör tänka i termer av tre faser: akut kris nu, en övergångsperiod på 1–2 år och först därefter en mer definitiv återgång till normalitet." 

Läs mer

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn i Dagens Nyheter  om kommuners och regioners försök att locka till sig investerare.

"Det finns forskning om vad som förklarar långsiktig ekonomisk utveckling. Den pekar bland annat på vikten av enkelhet, opartiskhet och effektivitet i den offentliga förvaltningen. 

Det ska inte krävas näringslivsutvecklare eller tillväxtstrateger som öppnar dörrar för att företag ska få kontakt med kommunen. När kontakt etablerats, bör den offentliga maktutövningen ske opartiskt. Idealet måste vara att det inte ska vara avgörande om en företagare är kompis med kommunpolitikerna eller inte. Detta sätt att tänka kring ekonomisk tillväxt tycks tyvärr gå på tvärs mot mycket av det som sker i den lokala tillväxtpolitikens namn."

Läs mer

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas av SVT Nyheter om att dollarmiljonärerna i Sverige blivit fler:

– De i toppen har blivit mycket rikare, men det har också många andra i den svenska befolkningen, säger nationalekonomen Daniel Waldenström.

Enligt Daniel Waldenström finns det flera förklaringar till att även många andra i den svenska befolkningen blivit rikare:

– Hushållen i Sverige har en hel del tillgångar på börserna i form av pensionssparande, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi på på Institutet för Näringslivsforskning.

Läs mer och se inslaget här

Läs även notis i Nyheter 24

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Ekot om att de svenska dollarmiljonärerna har blivit fler:

– Varje gång vi får en ekonomisk nedgång så stimulerar man genom att tillföra pengar till systemet. Samtidigt ondgör man sig över att det leder till ökade förmögenhetsskillnader. Det är en effekt som är ofrånkomlig av det sättet att försöka lösa krisen på, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd på Institutet för Näringslivsforskning.

Den som har investeringsbara tillgångar på en miljon amerikanska dollar räknas som dollarmiljönär. Ekot rapporterar att enligt IFN hade Sverige dessutom över 200 miljardärer, varav omkring 40 dollarmiljardärer.

– Det är bra att det är fler som är med och delar men det är ju inte så att alla får vara med och dela det här, så det leder samtidigt till ökade förmögenhetsskillnader, säger Magnus Henrekson.

Läs mer och hör inslaget här

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas i fplus om att de svenska dollarmiljonärerna har blivit fler:

– Sverige har haft en ökad internationalisering av kapitalet, ökade vinster, stigande börser och flera framgångsrika it-företag, säger Andreas Bergh.

Läs mer

Läs även i Dagens PS

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i tidningen Fokus om att Arbetsförmedlingen nu tillfälligt anställer 400 personer som blivit arbetslösa till följd av coronakrisen. Men detta kommer att påverka omstöpningen av Arbetsförmedlingen, enligt Lars Calmfors:

– Omstöpningen blir ännu mer problematisk med tanke på den situation vi befinner oss i nu. Det är omvittnat svårt att få ut folk med anställningsstöd i arbete exempelvis, säger han.

Läs mer

Läs även notis i fplus

Läs även notis hos Omni

Daniel Waldenström, IFN, är en av undertecknarna till en debattartikel i Dagens Industri.

Sverige kan inte stå utanför i de stora avgörande framtidsfrågorna inom EU, skriver de, och varnar för ett Europa med allt mer populism.

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, skriver om arbetslöshetsförsäkringen  i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter.

Han är positiv till mycket som föreslås i den nya utredningen om arbetslöshetsförsäkringen, men är kritisk till att frågan om en konjunkturberoende arbetslöshetsförsäkring har avfärdats:

"Det har varit svårt att få upp en konjunkturberoende arbetslöshetsförsäkring på agendan. Frågan har inte passat in i den traditionella svenska debatten.

Fast under coronakrisen har arbetslöshetsersättningen ändå tillfälligt höjts. Det är bra. Men eftersom principen om konjunkturanpassning aldrig etablerats blir det svårt att återgå till mindre generösa villkor efter krisen. Facken lär göra motstånd. Det kan bidra till att låsa fast arbetslösheten på en hög nivå. Risken är särskilt stor om krisen innebär en kraftig strukturomvandling av ekonomin. Skälet är att den effektiva ersättningsgraden – arbetslöshetsersättningen i förhållande till den lön en arbetslös inledningsvis kan få på ett nytt jobb (som kan kräva upplärning) – då kan antas öka. "

Läs mer

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, Marin Andersson, affilierad till IFN och Åsa Hansson, affilierad till IFN, är tre av fyra forskare som skriver om skattepolitik i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Reglerna i kapitalbeskattningen används i allt högre utsträckning av höginkomsttagare som skatteplanerar för att kringgå den höga skatten på arbete, skriver de.

"Det politiska målet att ha skatter på ungefär dagens nivå med tydlig progressivitet kan uppnås betydligt effektivare än i dag. Bättre än att ensidigt avskaffa eller skärpa 3:12-reglerna är att reformera flera delar av skattesystemet samtidigt i syfte att minska möjligheterna till skatteplanering och i stället gynna produktivt entreprenörskap, risktagande och utbildning. Förslag värda att överväga i en sådan reform är personaloptioner, sänkt eller avskaffad statlig inkomstskatt, höjt grundavdrag, ökad fastighetsskatt och enhetlig moms. Den viktiga lärdomen från historien är att regler som på pappret ser ut att ha en skarp fördelningsprofil kan genom skatteplanering förr eller senare urvattnas."

Läs mer

Mårten Blix, IFN, skriver om digitaliseringen av vården tillsammans med Nasim Farrokhnia, forskningschef på Kry i en artikel i Kvartal.

"Hälsokostnaderna för pandemin ökar dramatiskt för varje dag som går. Pandemin tvingar fram nya digitala lösningar i allt snabbare takt, och en fortsatt digitalisering av vården kan skapa förutsättningar att i realtid upptäcka sjukdomsmönster för hela befolkningen."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, medverkade i ett SNS-webbinarium om utredningen av a-kassan.  Något som tidningen Arbetet skriver om:

Webbinariet handlade även om huruvida generösare regler för a-kassan är bra under kriser. Om krisen leder till en strukturomvandling på sikt av arbetsmarknaden, är det inte bra att ha kvar generösa regler menade Lars Calmfors. Skillnaden kan minska mellan arbetslöshetsersättningen och den lön som en person får på ett nytt jobb som kanske är mindre kvalificerat och har en lägre lön. Om så sker, tror Lars Calmfors att arbetslösheten kan ligga kvar på en hög nivå. Trots det vill Lars Calmfors ändå se konjunkturberoende arbetslöshetsersättning på sikt:

– Tyvärr har den frågan varit svår att få upp på agendan i debatten i  Sverige. Men nu under coronakrisen så har villkoren i försäkringen ändå gjorts mer generösa vilket jag tycker är väldigt bra. Problemet är att det kommer bli svårt att gå tillbaka till mindre generösa villkor efter krisen eftersom man aldrig har försökt etablera principen om konjunkturberoende.

Läs mer

Johan Wennström, IFN, medverkade i ett samtal i Studio Ett, Sveriges Radio om läget i svensk politik. Har coronakrisen ritat om den politiska kartan, eller är den politiska vardagen tillbaka igen frågade sig Studio Ett. 

Johan Wennström ser att vi börjar närma oss vanlig politisk vardag igen, han ser ett mönster i att det tycks finnas plats för en fråga åt gången. I samtalet medverkade även Lars Ohly, f.d. partiledare Vänsterpartiet och Lena Mellin, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.

Hör samtalet här

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i en debattartikel av Anders Börjesson och Malin Nordsjö publicerad i Dagens Industri.

Den privata sektorn måste stå för skatteintäkterna för att försörja offentliga sektorn och ge resurser till välfärd och omsorg, skriver debattörerna, men påpekar att det inte är något som kan tas för givet:

" Vi påmindes om detta när vi läste Magnus Henreksons viktiga påpekande i lördagens Di att det under perioden 1950–1990 inte skapades några nya jobb i den privata sektorn. Den utvecklingen var inte hållbar."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av Lag &Avtal om coronakrisens effekter på fackförbunden. Korttidsarbetet håller lönerna uppe, men en ökad arbetslöshet stärker arbetsgivarnas position. Coronakrisen ger argument för vårdfackens krav på lönepåslag och tryggare arbetsformer.

– Fackföreningar med flera medlemmar har fler att ta ut i konflikt, men de 17 000 som LO vuxit med i år innebär ingen avgörande skillnad, säger Lars Calmfors.

Läs mer

Magnus Henrekson och Johan Wennström, IFN, omnämns i en debattartikel i Göteborgs-Posten angående Sveriges resultat i PISA-testen och hur dessa mäts.

Skribenten Ingrid Bossedahl menar att det är dags att sluta jämföra skolresultat mellan nationella skolsystem och att mätningar av den här typen har i det närmaste ofrånkomliga osäkerheter.

Läs mer

Henrik Jordahl, IFN, omnämns i en ledare i Dagens Arena där Liv Beckström menar att växande inkomstskillnader och sjunkande livsförhoppningar är ett större hot mot tilliten än konflikten om mångkultur:

"Redan 2007 visade forskaren Henrik Jordahl med jämförelser mellan länder att cirka 50 procent av mellanmänsklig tillit förklaras av inkomstskillnader. Ändå visar vår utveckling att på många områden har USA kommit till Sverige och med den riskerna för en minskad tillit och ökad polarisering.

Med vilka partikonstellationer kommer inkomstspridningen inte öka, med konsekvenser som fortsatt tillitsförlust och försvagad demokrati? Som Bo Rothstein och Sören Holmberg konkluderar är låg tillit gränsande till misstro definitivt inte bra för ett samhälle, speciellt inte om det finns i större politiska grupperingar."

Läs mer

Niclas Berggren, IFN, omnämns i en ledare i Barometern. Enligt skribenten Martin Tunström följer medborgaranda och större engagemang i samhället av ägandet av den egna bostaden.

Det finns andra värden av äganden av den egna bostaden än de rent ekonomiska, skriver han:

"Docenten i nationalekonomi och tidigare redaktören för tidskriften Ekonomisk debatt, höglandsbördige Niclas Berggren hänvisar till ny forskning som understryker starkt positiva konsekvenser av enskilt bostadsägande."

Läs mer

Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet,  intervjuas av Skolvärlden om sin forskning om hur skolreformer som ledde till längre terminer på 1930-och 40-talen resulterade i högre löner och bättre pension.

Therese Nilsson och hennes medförfattare Martin Fischer och Martin Karlsson menar att det också idag är viktigt att ge extra undervisningstid i ett tidigt skede i skolgången:

– Nära var sjätte elev går idag ut nian utan att ha gymnasiebehörighet. Vi vet idag att investeringen tid är svår att kompensera för i efterhand. Om du redan hamnat efter är det svårt att hämta upp kunskap sent under högstadiet. Så varför kommer lovskolan in så sent som i åttan och nian? Ligger du efter då kommer du kanske in på gymnasiet, men därifrån höjer du dig inte speciellt mycket, resonerar Therese Nilsson.

Läs mer

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, intervjuas av Skolvärlden om sin forskning som visar att barn med adhd eller diabetes typ 1 väljs bort av skolor i samband med ansökningsprocessen till den obligatoriska förskoleklassen:

– De här människorna får en sämre start på sin skolgång, och samma strukturer av att väljas bort kan dyka upp igen när man väljer ny skola längre fram i livet. Det kan i förlängningen påverkar utbildningsgrad och möjligheterna på arbetsmarknaden på lång sikt. Och det här påverkar även skolsegregationen, säger Mats Hammarstedt.

Läs mer

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet och Gissur O Erlingsson, Linköpings universitet och affilierad till IFN, skriver en debattartikel i Altinget om bolagstyrelser i kommunala bolag idag.

Det är oklart vems intressen styrelseledamöterna i kommunala bolag i första hand bör representera. Forskarna skriver att risken för politisering av styrelsearbetet måste minska.

"Vi frågade 648 fullmäktigeledamöter och bolagsstyrelseledamöter i 30 svenska kommuner vems intressen bolagsstyrelseledamöterna bör representera: Bolagets, partiets, kommunens eller medborgarnas? Svaren varierade kraftigt. Det råder alltså delade meningar bland kommunpolitiker om vems intressen bolagsstyrelseledamöterna i första hand bör representera."

Läs mer

Mats Hammarstedts IFN-forskning refereras till i en debattartikel i Aftonbladet skriven av Fredrik Malmberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten

"Skolor vill inte ta emot elever med diagnoser eller inlärningssvårigheter, larmar rektorer som ombeds lämna referenser på elever som ska byta skola.

En forskningsstudie från Institutet för näringslivsforskning visar att både fristående och kommunala grundskolor väljer bort barn med diagnoser. Det är helt oacceptabelt. Det är barnen som väljer skola, inte skolan som väljer barn."

Läs mer

Therese Nilsson, IFN, intervjuas av TV4 Nyheterna om sin forskning om hur längre skolterminer påverkar elever positivt på lång sikt. Elever med fler kortare lov och längre terminer får både bättre lön och högre pension i vuxen ålder.

Se inslaget här

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Dagens Nyheter om en hotande regeringskris i Island. Finansminister Bjarni Benediktsson kallades på måndagen till förhör i Alltingets konstitutionsutskott. Han anklagas för att ha stoppat utnämningen av Islands ledande ekonom, Thorvaldur Gylfason till uppdraget som redakgör för Nordic Economic Policy Review. Detta av politiska skäl eftersom Gylfason varit en mycket skarp kritiker av den isländska regeringens  ekonomiska politik som ledde fram till krisen 2008–2009.

Lars Calmfors säger att det är oacceptabelt att politiska överväganen ska styra vem som får den här typen av uppdrag.

Läs mer

Therese Nilsson, IFN och Martin Fischer, affilierad till IFN, samt Martin Karlsson skriver om längre skolterminer i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag.

Längre skolterminer i låg ålder gynnar barn längre fram i livet, visar deras forskning som nu presenteras som en SNS-rapport.

"Under tisdagen presenterar vi  en ny SNS-rapport om betydelsen av mer undervisningstid. Den visar att längre terminer i grundskolan ger märkbart positiva effekter på inkomster och pensioner. Det har stor betydelse när insatserna sätts in: ju tidigare, desto större effekt. Ökad undervisningstid för yngre elever kan därför vara ett verktyg för att skapa mer jämlika förutsättningar att lyckas i skolan."

Läs mer

Läs även referat på fplus

Magnus Henrekson, vd IFN, skriver i en debattartikel i Dagens Industri att lägre skatter främjar sysselsättning:

Efter en obefintlig jobbtillväxt i den privata sektorn under den andra halvan av 1900-talet, var läget i början av 2020 helt annat. Enligt Magnus Henrekson är det mest närliggande hypotesen för trendbrottet att fråga sig om det kan ha något att göra med lönsamheten i att äga och driva företag och anställa människor.

Läs mer

Läs även notis i fplus

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Skattebetalarnas tidning Sunt Förnuft.

Enligt Magnus Henrekson förstår regeringen inte betydelsen av rätt kapitalbeskattning för tjänstesektorn: 

– 3:12-reglerna har bidragit till att ge Sverige en enorm jobbtillväxt. Det borde framkomma oftare i debatten, säger han.

Läs mer

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, skriver i en debattartikel i Aftonbladet om den debatt som nu förs som en följd av Black Lives Matter-manifestationerna.

Han skriver att forskning visar att diskriminering av utrikesfödda förekommer i Sverige men att detta inte nödvändigtvis är samma sak som rasism:

"Är det då korrekt att fullt ut sätta likhetstecken mellan denna diskriminering och rasism? Inte nödvändigtvis.

Diskrimineringen kan ha sina rötter i rasism (preferensbaserad diskriminering) men kan också ha sin förklaring i att det finns en osäkerhet hos exempelvis arbetsgivare och hyresvärdar kring värdet av, och innehållet i, utbildningar från utlandet och andra faktorer (statistisk diskriminering).

Utrikes födda personer stöter tveklöst på andra svårigheter på arbets-, bostadsmarknaden och andra delar av samhället än vad personer som är födda i Sverige gör.

Vilka dessa svårigheter är avgör förmodligen vilka åtgärder som är bäst lämpade för att åtgärda situationen. Såväl forskning som anekdoter visar att diskriminering förekommer. Men diskussionen om denna bör föras nyanserat och innehålla många dimensioner.

Debatten om diskriminering får exempelvis inte skymma det faktum att utrikes födda personer kan stärka sina möjligheter till etablering på arbetsmarknaden genom att utbilda sig i Sverige.

Den som vill förbättra utrikes födda möjligheter i Sverige gör det säkert bäst genom att föra en sansad diskussion om diskrimineringen och vilka åtgärder som verkningsfullt kan motverka den."

Läs mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Fplus om Sveriges coronastrategi.

– Det främsta problemet är att Sveriges strategi är dålig i sig – av den enkla anledningen att den inte har lyckats hålla nere smittspridningen. Nu väcker det omvärldens skepsis. Men strategin är även tveksam ur ekonomisk synpunkt, säger Lars Calmfors. 

Läs mer